Samhälle

koketFoto Magnus Länje

Med grannarnas hjälp kan Hans bo kvar i huset

Landsbygden avfolkas. Servicen minskar, affärer stängs, hus töms. Kvar blir de äldre. En av dem är Hans Persson, 74, som bor i en liten by utanför Vadstena.

Äldre i Ydre

Foto Magnus Länje

I denna rapport ges en introducerande bild av Ydre som kommun, av de äldres boende och av den forskningslitteratur som finns om att åldras på landsbygden. Rapport nr 1 från forskningsprojektet Boende, åldrande och livslopp på landsbygden. NISAL 2011. Jan-Erik Hagberg, docent NISAL.
Så här är det för äldre att åldras på landet:
Får hemtjänst tidigare om man är ensamstående
Flyttar till äldreboende tidigare om man är ogift
Ofta mycket aktiva i föreningar
Bärare av en hjälpsamhetens kultur

Ensamstående män på landet har få kontaktytor och vill ofta klara sig själva. De är vana vid självständiga liv och har en motvilja mot att söka hjälp. Därför kan deras behov vara svåra att upptäcka. Det visar rapporten Åldrande på landsbygden: Att leva som äldre i Ydre från Linköpings universitet.
Äldre ogifta på landet får hemtjänst tidigare i livet och flyttar snabbare till ett äldreboende än den som är gift, och har barn, visar studien.
Forskarna har intresserat sig för äldres boende- och livssituation i Ydre, en liten landsortskommun i Östergötland. Där, liksom i flera andra mindre kommuner minskar befolkningen och blir äldre. De gamla har oftast bott där större delen av sitt liv och hyser starka känslor för sin hembygd. De bor vanligen i eget hus och har ingen önskan om att flytta.
Studien är gjord genom intervjuer med män som har varit ensamstående större delen av sina vuxna liv. Några har också bott med sina föräldrar tills dessa gick bort. Hälften bor på landet och hälften bor i någon av den studerade kommunens mindre tätorter.
– I studien undersöker vi hur de förhåller sig till att bli äldre i relation till att vara just ensamstående och vad det betyder för dem att inte ha barn, berättar forskaren Magnus Nilsson.

Dessa män har genom livet förblivit ogifta och inte ingått i några längre förhållanden. De som bor på landsbygden bor ofta i närheten av uppväxtplatsen. Gruppen ensamstående äldre män har lägre utbildning än genomsnittet i åldersgruppen. Vad gäller inkomst är den lägre än hos gifta i genomsnitt.
Umgänget bland äldre ogifta män är väsentligt mindre frekvent än vad gäller både gifta och skilda. Man har också generellt sett färre nära vänner.
– Självklart är det en enorm variation i gruppen. Variationen är så stor att det på många sätt är ganska vanskligt att tala om äldre ogifta män som en grupp.
De äldre männens ibland svårupptäckta behov beroende på en vilja att klara sig själva kan vara ett problem.
– Risken är att de inte får hjälp och stöd i tid varken från anhöriga eller samhället. Precis som för andra kan det också vara svårt att acceptera bilden av sig själv som beroende och i behov av hjälp, säger Magnus Nilsson.

Hans får hjälp av grannarna

I byn där Hans Persson bor är det lugnt och stilla denna dag. Närmaste grannen, en äldre ensam man, har gått bort och grannarna på andra sidan vägen i det gråvita igenbommade huset är skottar och bor bara här på sommaren. Konstnären i det lilla röda huset som skymtar en bit bort är just då i Stockholm.
– Det är lite tomt nu där borta, säger Hans och blickar mot ett av de tomma grannhusen några hundra meter bort. Tidigare hade jag alltid koll på Bertil, om det lyste hos honom eller om garaget var öppet och så. Jag skottade snö åt honom förra vintern, men han fick en tumör i magen och det gick fort.
Men Hans behöver inte känna sig så ensam ändå. På övervåningen i det stora sandfärgade hus han äger, en gammal affär, är det ofta liv och rörelse. Han hyr ut till en familj som bor i Vadstena annars, men som behöver ett extra boende bland annat för att mannen jobbar skift och måste sova på dagarna.

Stort utbyte av varandra

Hans Persson och familjen däruppe har mycket utbyte av varandra. Praktiska saker som att storhandla och fylla frysarna – ja, de har tre stycken, det gör de tillsammans. Och Hans får ofta nylagad mat nerskickad. De hembakade kokostopparna vi äter till kaffet kommer därifrån. Och fester har de ofta tillsammans, en gång satt det sexton vid bordet i den gamla ladan som nu är omgjord och rymmer partyglada sällskap. Där kan de sitta och titta på de stora mäktiga kungsörnarna som gärna huserar i den fågelrika trakten mellan Tåkern och Omberg.
– De gör sig så vackert mot solnedgången, säger Hans längtansfullt.

Utmaning att åldras på landsbygden

Han hade inte klarat sig vare sig arbetsmässigt eller ekonomiskt utan familjen han hyr ut till. Hans Persson är och har varit ensamstående och har inga barn. Mamma Cicci dog för några år sedan och brorsan finns i Uppland. Några kusiner här och där har han kontakt med, men det blir bara sporadiska besök. Han har flyttat runt en hel del i Sverige under sitt liv, men på grund av att han ville vara nära sin åldrade mor hamnade han här i Vadstenatrakten.
Att åldras på landsbygd medför andra och ibland större utmaningar än att åldras i staden. Livet på landet kräver ofta att man kan fortsätta att köra bil, till exempel. Detta är just nu kännbart för Hans. Han har alltid varit stolt bilägare och förare, men får allt som oftast låta bilen stå numera.
– Jag känner mig inte så säker ute på vägarna och synen är inte den bästa längre.
Närmaste äldreboende finns inne i Vadstena, en dryg mil bort. Det är inte omöjligt att han kommer att hamna där, och det verkar inte utgöra något större hot. Emellertid har grannarna sagt att de hjälper honom så länge det behövs och så länge de kan.
En trygghet, så klart.

Anhöriga en förutsättning

I äldrepolitiken förutsätts ofta att det finns anhöriga i närheten, till exempel när man diskuterar äldres användning av ny teknik. Hans Persson kämpar med internet på den nya datorn, och har precis lärt sig mejla.
Nästa gång han ska iväg på något evenemang är då det är »gubbaträff« i Godtemplargården.
– Vi fikar och pratar. Nu var det en tid sen jag var där, men jag ska gå nästa gång. Man får ta tag i sig själv, annars händer det inte så mycket, säger han, som för att uppmana sig själv lite.

Text Maria Löfstedt

Delningar av artikeln i sociala medier Klicka & dela:
0

6 kommentarer

  1. Bertil Johansson skriver:

    Bygg 50 m från vattnet, det finns plats för allmänheten ändå. Det är bra för Sverige att det byggs vid vattnet och ringa in stugan bara. Sedan så kan allmänheten vara vid stranden än då.

    Man ska få sätta ut en brygga, men det ska finnas en lag som säger att man inte kan mota bort folk som vill vara på bryggan.

    Så varför kan man inte kompromissa med strandskyddet, så att markägare kan få bygga vid vatten och samtidigt tycker jag att folk ska få vara där som vanligt, att plocka bär, tälta, bada och använda bryggan samt resten av marken mm.

    Med detta förnuft så kan markägare använda marken och allmänheten kan få vara där. På så sätt blir det inte lika orättvist. Varför kan det inte vara så?

  2. Bertil Johansson skriver:

    Kommuner måste ha bättre dialog med Länsstyrelsen

    Vi har exempel på kommuner där man i partiövergripande samtal kommit fram till en strategi för LIS-områden i kommunen och utifrån den strategin kunnat identifiera områden som sedan beslutats i fullmäktige. I arbetet har man också haft en dialog med Länsstyrelsen och Naturvårdsverket.

    Det finns också flera exempel på kommuner där man inte lyckats få en bra dialog med Länsstyrelsen och i stället har det blivit direkta motsättningar, alltså då Länsstyrelsen överprövar strandskyddsdispenser så att

    Landsbygdsutveckling i strandnära lägen (L.I.S-områden) helt uteblir och man kan inte få lov att bygga attraktiva boenden nära stranden på landsbygden som var syftet med lagen. Vi är flera markägare och landsbygdsbor som vill satsa på landsbygden!

  3. Bertil Johansson skriver:

    Kombination av landsbygdsutveckling och allmänheten
    Vi är flera markägare som tycker att det bör bli lättare att få bygga vid vatten.

    Men man ska inte få bygglov och strandskyddsdispens om man inte samtidigt avstår från mark så att allmänheten kan utnyttja stranden. På så sätt hoppas man kunna tillfredsställa både dem som vill bygga och dem som vill ha tillträde till stranden och vattnet. Som att bada och plocka bär mm.

  4. Bertil Johansson skriver:

    Satsa på landsbygdens attraktionskraft

    Att bygga hus vid stränder ska inte ses som ett stort hot mot den svenska naturen utan som ett ökande av landsbygdens attraktionskraft, vilket i sig är mycket bra.

    Genom en förändring av strandskyddet skulle både äganderätten och värnandet av särskilt skyddsvärda stränder kunna stärkas så att fler kan få chansen att bygga strandnära och att det även finns plats för allemansrätten som också ska få vistas vid våra stränder.

  5. Bertil Johansson skriver:

    Äganderätten och strandskyddet

    Markägarens rätt att använda sin mark har sats helt ur spel så att landsbygden och tätorter hindras från att expandera. Därför att vi har ett strandskydd som är exakt lika över hela landet som bidrar att utvecklingen av landsbygden minskas.

    Flera kommuner vill tillåta att det byggs sommarstugor kring flertalet sjöar och det skulle kunna bli en bra marknad för både de som bygger. Det skulle skapas mer arbetstillfällen och folk som bosätter sig i landsbygden och använder närliggande affärer i samhället blir ju också gynnade av det. Men strandskyddet sätter stopp för det!

  6. Bertil Johansson skriver:

    Tips på enklare landsbygdsutveckling

    Man skulle faktiskt kunna bygga fast stränderna är tillgängliga för alla Om det byggs 50 meter längre upp från stranden och man får göra en tomtmarkering i en fyrkant på ca 500 kvm som markägaren får ta i anspråk och bara bygga inom den rutan. Inom denna tomtruta skulle det få plats med ett fritidshus på ca 35 kvm samt ett litet förråd att ha saker i och ett utedass och även en grill.

    Sedan är det lätt för Länsstyrelsen och kommuner att se om något har byggts utanför tomtrutan och då kan man bli skyldig att återställa detta. På så sätt kan fler få chansen att bygga vid stränderna och även de som vill gå vid stränderna kan få göra det.

    Det skulle skapas mer arbete och en ökning av befolkningen på landsbygden och fler skulle kunna handla och utnyttja affärerna på landsbygden mer. Djur och växtlivet skulle också kunna få vara ifred vid stranden. Just för att all byggnation måste vara i tomtrutan.

    Då skulle allemansrätten och strandskyddet kunna samarbeta. Det skulle sättas upp skyltar vid stranden välkommen att bada och vistas här. Så att folk inte avskräcks från att komma till stranden även om det står ett hus 50 m upp.

Just nu på veteranen.se/Samhälle

På löpet

  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

    • Städardag sammanfallande med skyltfönsterdagen
      Så börjar upploppet. Min musarm är besiktigade av läkarvetenskapen som inte betraktade den som en dö... av bebe.
    • God Jul ?
      Silvergenerationen | din generations mötesplats på nätet. Följande information på denna sida är bara... av nitanita.
    • Jönssons horisont
      Minuters jakt Undan för hundan! Renar i faslig takt att horisonten glider undan står ej i vår makt D... av PaulThomas.
  • Diskuteras just nu

    • Kan vi vara utan ledord ???
      För länge sedan myntades ett antal “ordstäv” som var vägledande på livets vandring och ibland var st... av kylling.
    • Den nya gruppen hemlösa är pensionärer!
      Krävs en årsinkomst på 300 000 kr för att få tillgång till en hyresrätt? Då räcker inte pensionen. O... av orera.
    • Gaggig eller…..?
      Såg ett blogginlägg skrivet av Linnea Lewandows för ett tag sedan och fattade inte riktigt vad det h... av silverladyn.