Det gamla mobiltelefonnätet för gsm-teknik ska läggas ner. Men gsm-nätet klarar att hantera analoga signaler, som är det som används i de flesta trygghetslarm. De nya digitala näten klarar däremot inte detta. Det betyder att alla trygghetslarm som använder analog sändningsteknik måste bytas ut, och det är de allra flesta, skriver tidningen Computersweden.
Idag använder 200 000 personer larm. Att förse alla dessa med larm som fungerar med den nya, så kallade ip-tekniken, kommer att kosta omkring 200 miljoner, bedömer Magnus Melander.
Sedan tillkommer kostnader för att utbilda de äldre i hur larmen fungerar, skriver Computer Sweden.
-
Gamla trygghetslarm inte alls trygga
Många äldre tvingas använda trygghetslarm som bygger på gammal teknik. Något som kostar liv, konstaterar Post- och telestyrelsen, PTS. -
Stora skillnader i hur trygghetslarm fungerar
Många kommuner har stora problem med att upptäcka när trygghetslarm inte fungerar. -
Digital teknik ska vara tillgång, inte tvång
Alla ska ha möjlighet att ta del av digitala tjänster, men ingen ska vara tvingad att göra det. Så kan man sammanfatta måndagens seminarium Äldre i den digitala världen, där bland andra IT-minister Anna-Karin Hatt (C) deltog.
Computer Swedens beskrivning av GSM-nätet är inte helt korrekt. GSM är en digital teknik där man redan idag inte bör skicka trygghetslarm med analoga toner (DTMF, STMF etc.) – som de flesta trygghetslarmsenheter idag faktiskt gör.
Hjälpmedelsinstitutet har fått ett regeringsuppdrag av Maria Larsson för att stödja Sveriges kommuner i att byta ut samtliga trygghetslarm så att de skickar data istället för analoga toner. De nya trygghetslarmen övervakas hela tiden så att larmmottagaren vet om de fungerar eller inte. Ett tips är att fråga sin kommun om hur ofta de kontrollerar att trygghetslarmet fungerar eller inte. Övervakas de minutvis så har man ett digitalt trygghetslarm.
De äldre trygghetslarmen kommer att bytas mot enheter som man ansluter direkt in i bredbandsuttaget där man kopplar in sin dator (inte i uttaget för telefoni!!!) och/eller så har trygghetslarmenheten en liten antenn och använder GSM där man minutvis skickar data så att larmmottagaren kan se om larmet slutar att fungera.
I en del lägenheter eller villor på landsbyggden så har man ingen möjlighet till bredbandsanslutning och dålig anslutning för GSM. Kommunen sätter i dessa fall en extra antenn i fönstret eller på taket så att man får fullgod anslutning till GSM. Det kan alltså vara så att man inte kan prata i sin mobiltelefon i lägenheten/villan, men att trygghetslarmet kan fungera med hjälp av antennen.
Det kommer enligt vår bedömning dröja cirka 10 år innan man släcker GSM-nätet. Och innan dess kommer utbyggnaden av fiberanslutning till hemmen och 4G-nätet ersätta GSM.
Oskar Jonsson, Hjälpmedelsinstitutet