Nyheter

AP-fonderna får sin dom

I dag väntas AP-fonderna få sin dom. Åtminstone av utredaren Mats Langensjö som ska lägga fram sin utredning och komma med förslag till hur fonderna ska bli effektivare och driva fram bättre pensioner.

Fondernas framtid

Utredningen tillsattes den 29 september förra året.

Syftet är att förbättra avkastningen och kostnadseffektivisera förvaltningen av pensionssystemets buffertkapital.

Den så kallade AP-fondsutredningen kan komma att försöka hitta en lösning på den klassiska konflikten:
•    hur fonderna å ena sidan ska agera säkert och inte spela bort pensionspengarna på osäkra kort
•    men också prestera en avkastning på en betydligt högre nivå än i dag

Lagen kan ändras
Kritiken har varit massiv för att fonderna år efter år presterar under de uppsatta avkastningsmålen. En orsak sägs vara att lagen är skriven så att fondernas rörelsefrihet blir för liten.

Tanken har varit att skydda fonderna från politiskt inflytande, men lagen fastställer också hur stora risker som fondförvaltarna får ta.

Även detta väntas Mats Langensjö ta bort i sitt utredningsförslag.

Färre fonder
I regeringens uppdrag ligger också att analysera hur många AP-fonderna bör vara: Av kostnadsskäl kan det finnas anledning att reducera antalet fonder, medan risken för maktkoncentration och behov av riskspridning talar för flera fonder.

- AP-fonderna förvaltar en betydande del av det svenska pensionskapitalet. Vi har därför ett ansvar gentemot dagens och framtidens pensionärer att se till att detta kapital förvaltas på bästa möjliga sätt, till minsta möjliga kostnad. Nuvarande regelverk har varit i stort sett oförändrat under drygt tio år och därför behöver vi nu se över det, sa finansmarknadsminister Peter Norman (M) när han tillsatte utredningen.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Delningar av artikeln i sociala medier Klicka & dela:
0

En kommentar

  1. Ingvar Fridell / Göte Nilsson skriver:

    Det är bra att AP-fonderna nu utreds. De har flera stora brister,
    Utredaren Mats Langensjö föreslår en rad förändringar i fråga om antalet fonder och deras förvaltning. Däremot tycks inte behandlas de stora misstag som AP-fonderna har gjort sig skyldiga till.

    Om alla de sex fonderna ersätts med en enda på cirka 870 miljarder blir det en mycket stor maktkoncentration.

    För ett tiotal år sedan fanns ett förslag om så kallade löntagarfonder. De skulle ha som uppgift att äga företag och att stödja företag och branscher som har ekonomiska problem. De avvisades, men ledde till att rädsla att stora pensionsfonder kan användas i samma syfte. Det nuvarande pensionssystemet finansieras därför i huvudsak inte genom fonder utan genom avgifter som betalas av de förvärvsaktiva.

    Langensjö föreslår att antalet fonder ska vara tre. Han hävdar att bland annat den bristande samordningen mellan de nuvarande fonderna leder till att under 10 år 80 miljarder kronor går förlorade. Om detta är en riktig bedömning eller är svårt att avgöra. Klart är emellertid att placering i aktier är mycket osäkra och varierar med konjunkturerna.

    En annan fråga är de stora missgrepp som de nuvarande AP-fonderna gjort sig skyldiga till. AP-fonderna ska verka för en god avkastning och goda pensioner och därmed för pensionärernas intressen. Men cheferna och tjänstemännen har kapat åt sig förmåner som vida överstiger vad som gäller för anställda i stat och kommun. Moraliskt sett har de därför gjort sig skyldiga till trolöshet mot huvudman. Detta kan givetvis inte accepteras.

    Andelen äldre i befolkningen ökar. Om cirka 20 år kommer antalet pensionärshushåll att vara nästan lika stort som antalet hushåll med arbetande. Den senare gruppen kommer därför att få svårt att ge de förra den vård, omsorg och de pensioner som de behöver.
    För att klara dessa problem kan därför krävas åtgärder att ett helt annat slag än vad de yrkesarbetande förfogar över.

    Vi har därför föreslagit att staten ska ta över ansvaret för pensionssystemet, och att AP-fonderna ska flyttas över till riksgälden. Då de avyttrats kommer statsskulden att minska från cirka 1 100 miljarder kronor till mindre än 300 miljarder. Även om räntebesparingen inte kommer att bli så stor just nu på grund av att staten kan låna så billigt, kommer anordningen att leda till stora fördelar.
    Bidraget från statsbudgeten till pensionssystemet kan bestämmas av riksdagen som ett belopp som korrigeras med inflationen, som inte leder till underskott i pensionssystemet, och som inte varierar med konjunkturerna. De nuvarande stora olägenheterna av att avkastningen av AP-fonderna varierar kan därigenom förhindras.

    Genom att det inte finns några fonder att förvalta kan också förvaltningskostnader inbesparas och missbruk undvikas. 1,6%-avdraget och ”bromsen” kan slopas.

    Ingvar Fridell, Danderyd.
    Göte Nilsson, Björkvik.

Just nu på veteranen.se/Nyheter

På löpet

  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

    • Pölsor jag aldrig glömmer
      ”Det är en ödslighet, sade han, som måste befolkas, man kan inte bara lämna myrlandet och stenskravl... av bebe.
    • Tjäna pengar enkelt?
      Här kommer ett matnyttigt tips på hur en pensionär kan få sitt stackars bidrag till pension att räck... av SNÄLLER!.
    • Enäggstvillingar…
      Det finns visst några som tror att jag och en annan här på Silver (en man) är enäggstvillingar. Det ... av Sherry.
  • Diskuteras just nu

    • Intressant för vem?
      Vem har intresse av att ta del av beskrivna interna intriger, maktspel och knivhugg? Bokförfattaren ... av Gerd.
    • Ideellt arbete
      Någon har sagt: Utan allt ideellt arbete hade Sverige stannat. Själv bedriver jag läxhjälp på högsta... av Livslust.
    • Erbjudande med baktanke
      Är man en snyltare om man utnyttjar ett ”lockerbjudande” och sedan tackar nej när erbjud... av silverladyn.