Nyheter

Borg vill inte lova sänkt skatt

Finansminister Anders Borg (M) upprepade regeringens positioner när ledarna för de fem stora pensionärsorganisationerna uppvaktade honom på tisdagen. - Jag är nöjd med mötet, men inte med utfallet, kommenterade SPFs ordförande Karl Erik Olsson som hade velat se mer från Borg.

Alla fem

De fem ledarna som träffade Anders Borg tidigare i dag var förutom SPFs ordförande Karl Erik Olsson också Sam Sandberg, SKPF, Jöran Rubensson, SPRF, Curt Persson, PRO och Sten-Gunnar Hedin, RPG.

Grundpositionerna i regeringens politik är tre och dem redovisade Anders Borg tydligt:

•    Skatteskillnaderna mellan pensionärer och löntagare ska minska, men inte förrän det statsfinansiella utrymmet så medger.
•    Det finns inte några principiella skäl för att skillnaden i skatt på lön och pension ska vara så stor som den är idag.
•    Inför valet 2010 utlovade regeringen en ytterligare skattesänkning till pensionärerna under mandatperioden – om statens finanser orkar med vill säga. Det är i dagsläget inte uteslutet att det kan komma en sänkning 2013 eller valåret 2014.

Men Anders Borg använder sig av både livrem och hängslen:
-    Vi har lovat att sänka skatten för pensionärerna 2013 eller 2014 men det är för tidigt att i februari bedöma vad vi har för ekonomiska resurser då. Vi ska återkomma till det i augusti, säger Borg till TT.

Flera möten

De fem pensionärsorganisationernas möte med Anders Borg var ännu ett i en serie träffar sedan 2008.

Ett huvudkrav har hela tiden varit att pensioner ska beskattas på samma sätt som lön. Sedan bromsen sänkt pensionerna 2010 och 2011 har organisationerna också krävt återställda nivåer.

Rättvis skatt

Nu ställdes krav på “rättvis skatt” och ett pensionssystem som inte ibland leder till sänkta pensioner, rapporterar TT.

Den 16 april 2012 lägger regeringen fram sin ekonomiska vårproposition.

Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se

Delningar av artikeln i sociala medier Klicka & dela:
0

2 kommentarer

  1. B Ljunggren skriver:

    Vadå statsfinansiella läget! Typiskt politikersnack allt är en fråga om prioriteringar. Tålde statsfinanserna en krogmomssänkning på 5 miljarder??
    Hur kan man vara nöjd med ett möte med detta utfall???

  2. Ingvar Fridell skriver:

    Finansministern upprepade sina tidigare tre besked.

    Att skatteskillnaderna mellan pensionärer och löntagare ska minska, men inte förrän det statsfinansiella utrymmet så medger,
    att det inte finns några principiella skäl för att skillnaden i skatt på lön och pension ska vara så stor som den är idag, samt
    att det i dagsläget inte är uteslutet att det kan komma en skattesänkning 2013 eller valåret 2014, om det statsfinansiella utrymmet så medger.

    Beskeden ger anledning till bland annat följande frågor.

    Hittills har getts fyra jobbskatteavdrag på inemot 100 miljarder varje år till dem som kan och har turen att få jobba. Det motsvarar ungefär en extra månadslön. Det påstås att detta ger flera jobb, men detta är mycket tveksamt, utom genom att de ger utrymme till en ökad konsumtion för dem som får den extra månadslönen. Jobbavdragen genomfördes vid en tidpunkt då det var underskott i statsfinanserna.

    Varför krävs överskott eller balans i statsfinanserna för jobbavdrag till dem som får en uppskjuten lön för att de har jobbat, men inte längre kan, men inte för dem som nu jobbar och får lön?

    Varför inriktas inte politikerna på att skapa jobb genom investeringar och underhåll för ökad välfärd, som med säkerhet ger flera jobb, i stället för på jobb som är en följd av ökad konsumtionen?

    Varför skärs utbildningen ned, i stället för att ökas, i yrken där det finns brist på arbetskraft?

    Varför får endast de, som redan har det förhållandevis bra, möjlighet att öka sin konsumtion, men inte de som inte kan eller inte får jobba på grund av ålder, sjukdom eller ofrivillig arbetslöshet?

    Varför tillåts, genom avregleringen av viktiga samhällssektorer, att riskkapitalbolag får missköta bland annat inrättningar för äldreomsorg och utnyttja skatteparadis, för att skaffa sig enormt stora vinster?

    Varför får friskolor inrättas för ett större elevantal elever än det verkliga, så att skattemedel för ökat antal lärare i stället används för reklam för att konkurrera om eleverna?

    Varför tolereras att pensionssystemet är underfinansierat och att det vid finanskrisen 2008 gick med underskott, som vid årsskiftet 2009/10 var 322 miljarder, och att ”bromsen” då slog till och sänkte pensionen i fjol med 7,2 procent?

    Sammanfattningsvis kan dras slutsatsen att finansministern delar in befolkningen i två grupper, första klassens medborgare, den yngre generationen, och andra klassen, de äldre. Dessa får inte någon del av den ökning av välståndet som de har varit med om att skapa. Genom att hans synsätt är avgörande för allianspartiernas, gäller det även för dem.

    Ingvar Fridell, Göte Nilsson

Just nu på veteranen.se/Nyheter

På löpet

  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

  • Diskuteras just nu