Tillgänglighet är bra för alla. Både för den som kommer med barnvagn och den som kommer med rullator. Därför måste tillgänglighet bli det nya gröna.
Det säger Ewa Samuelsson, som på regeringens uppdrag har lett en utredning om hur det alltmer prekära bostadsläget för äldre kan förbättras.
Nu kommer hennes svar på den brännande frågan om hur seniorer antingen ska kunna bo kvar eller flytta till en bostad som passar bättre att bo i på äldre dagar.
Det förra äldreborgarrådet i Stockholms stadshus fick uppdraget av alliansregeringen i mars 2014. Idag levererar hon till äldreminister Åsa Regnér (S) och bostadsminister Mehmet Kaplan (MP).
Förhandsintervju
Veteranen får en intervju före att förslagen presenteras. På ett café i Kungsholmen berättar den rutinerade politikern om hur hon tänker, hur kartan kan ritas med små och stora vägar till ett bättre boende för seniorer.
De exakta förslagen presenteras senare i eftermiddag, måndag 5 oktober. Men röksignalerna från utredningen har varit många. Till exempel att bostadstillägget för pensionärer (BTP) måste höjas kraftigt.
– Så är det ju. Idag kan man få stöd för en hyra på maximalt 5 000 kronor. Men det finns ingen tillgänglig bostad att få tag i med en så låg hyra. Om taket höjs till 6 000 eller 7 000 så kan fler komma in i en tillgänglig bostad, och dit måste vi komma.
Många drabbas också av kraftiga hyreshöjningar i samband med renoveringar?
– Ja, omfattande upprustningar väntar nu i stora delar av beståndet. Det gör frågan om bostadstillägget än mer akut.
Men vad skulle det kosta?
– Fast det blir en stor vinst om man skjuter upp en annars ofrånkomlig flytt till ett särskilt boende. Ett sådant boende kostar ungefär en halv miljon kronor per år. Dessutom blir det faktiskt allt färre äldre som behöver bostadstillägg.
Oavsett ekonomin – tror du att människor alltid vill bo kvar hemma?
– Ja, visst vill man det, om bara de rätta förutsättningarna finns.
Men det gör de alltså inte. Vad säger du till den ensamstående 80-plussaren med låg pension som bor på tredje våningen utan hiss?
– Återigen, den här gruppen måste få ett högre bostadstillägg så att de kan efterfråga tillgängligare bostäder.
Då behövs det byggas många hissar i våra miljonprogramsområden, eller hur?
– Mycket viktigt, och i stor skala. En idé kan vara att kommuner som gör tillgänglighetsinventeringar av hela sitt bostadsbestånd med genomtänkta planer och prioriteringar ska få ett rejält hissbidrag.
Det finns bindande krav på att så kallade enkelt avhjälpta hinder i offentliga miljöer ska tas bort. Är det dags att ålägga detsamma av fastighetsägarna så att det till exempel går lättare att ta sig fram i entrén?
– Vi har diskuterat det. Vi får se hur långt vi kan komma.
Vad krävs mer för att äldre personer ska kunna bo kvar i sin bostad med kvalitet?
– Bostadsanpassning som man redan idag kan få hjälp med, men också enklare tillgång till hemtjänst och bra teknik i hemmet. Mest önskar jag få in synsättet att tillgänglighet får högsta prioritet. Tillgänglighet bör upphöjas till det nya gröna.
Det nya gröna?
– När miljökraven kom så blev det gnäll i början eftersom det kostade pengar. Idag säger byggarna att det är okej. Samma tankeprocess behövs när det gäller att tänka bygga tillgängligt.
Men det där brukar ta lång tid. Vad bör den enskilde individen göra själv redan idag?
En viktig fråga. Jag tror man ska tänka efter före så att man själv har initiativet när hälsan börjar svikta. Jag vill inte låta hård, men vi är faktiskt också själva ansvariga för att planera.
Kan du utveckla det där?
– Ja, alltför ofta säger man vid 55 år att det gäller inte mig i stället för att tänka på att göra sin renovering eller ombyggnad så att jag kan bo kvar även om jag får en funktionsnedsättning. Tänk brett och långt! Vid 75 sägs det också alltför ofta att det där med bostadsanpassning inte är aktuellt förrän om tio år, så det får vänta.
Kan man säga att såväl individer som samhället har ett uppskjutandebeteende när det gäller äldres boende?
– Ja, absolut. Vi måste prata mycket mer om det här, och begära mer av oss själva så att vi tar in helheten och tänker framåt.
Vad kan organisationer som SPF Seniorerna bidra med för att vi ska få bo bra hela livet ut?
Det gäller att uppfattas som en positiv kraft för att politiker och andra aktörer ska lyssna. Då gäller det att ha ett bra underlag för vad man kräver. Rapporten från SPF Seniorerna om bostadstillägget som kom i höstas är ett bra exempel. Att jobba så ger stor tyngd, och då både vill och måste man lyssna.
Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se
Utredningen
Ewa Samuelsson
• Under 2010-2014 biträdande socialborgarråd (KD) i Stockholms stad med ansvar för tillgänglighets- och funktionshinderfrågor.
• 2006-2010 äldreborgarråd och ordförande i äldrenämnden.
• Har idag inga politiska förtroendeuppdrag, förutom styrelseplats i Familjebostäder som ägs av Stockholms stad.
• Aktuell: Lämnar i dag 5 oktober sin utredning till regeringen. Diskuterar sina förslag på Seniormässan i Älvsjö den 20 oktober med SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam.
Utredningen
Ewa Samuelsson har haft en expertgrupp till sin hjälp. I den har bland andra SPF Seniorernas sakkunnige Fredrik von Platen suttit med, men som representant för Seniorhusföreningen i Karlskrona. En referensgrupp med bland andra SPF Seniorernas ordförande Christina Rogestam har också jobbat med utredningen.
Kan bli verklighet
Det här är förslag som utredningen har funderat på:
• Kooperativ hyresrätt stärks genom en statlig garanti för upplåtelseinsatsen.
• Boverket får ett uppdrag att hjälpa kommunerna med planering.
• Idag står det i Socialtjänstlagen att socialtjänsten ska finnas med i den strategiska planeringen av bostadsförsörjningen. Men varken i Bostadsförsörjningslagen eller i Plan- och bygglagen står det någonting om att socialtjänsten ska finnas med. Här behövs en ändring.
• Utvärdera trygghetsbostäderna.
• Fortsatt investeringsstöd till trygghetsbostäder.
• Inför startbidrag för olika gemenskaper som vill bygga.
• Inför flytt-bidrag så att den äldre kan få praktisk och ekonomisk hjälp med sin flytt.
