Inte många har gjort det. Men Veteranens layoutare Anna Rask har. Läst ut hela Ulysses av James Joyce. Vågar du försöka?
James Joyce
Ulysses
Albert Bonniers förlag 2012, 207 kr
Erik Andersson
Dag ut och dag in med en dag i Dublin
Albert Bonniers förlag 2012, 119 kr
Nu kan jag lägga till en ny post i mitt CV: jag har läst Ulysses – hela! Det är översättaren Erik Anderssons förtjänst.
När jag i vintras fick tag i hans lilla skrift om arbetet med nyöversättningen av James Joyces klassiker, tänkte jag att den här borde jag väl kunna ta mig igenom, bara 150 sidor. På köpet får jag veta vad den där märkvärdiga Ulysses handlar om, utan att behöva läsa de närmare 800 sidorna. Tänkte jag.
Med lågmäld finurlig humor berättar Erik Andersson om sina vedermödor och glädjeämnen med översättningsarbetet. Det är mycket trevlig läsning. Men här ryms också seriösa resonemang om till exempel idén om det oöversättliga; att inget av orginalet får förfaras under översättningen. Här är Erik Andersson och James Joyce samma andas barn. Joyce prövade ALLA berättartekniker som fanns och så uppfann han några själv, som inre monolog. Erik Andersson vill också göra nytt: »Det måste finnas en spänning i formuleringarna. Det är också där som varje verk har någonting att vinna i översättning.«
Nu börjar Ulysses få grepp om mig. Är det möjligt att jag kan ta mig igenom ett av världslitteraturens märkligaste verk?
Jag förbereder mig minutiöst. Varje kapitel får en flik med nummer så att jag vet hur långt det är. Kapitel 15 är närmare 200 sidor… Jag googlar fram Gilberts schema för att få ett hum om vad som ska ske i de 18 kapitlen. Varje kapitel följer en passage i Homerus Odysséen. Enligt schemat har varje kapitel också bland annat ett klockslag, en vetenskap och och en berättarteknik. Joyce själv droppade dessa signum som en läsnyckel.
Schemat blir läsfåtöljens säkerhetsbälte. För när jag börjar läsa är det som att kasta sig ut i ett hav av ord, intryck, associationer, tankar, känslor, dofter, människor och åter människor.
Det gäller att få in en läsrytm, ett flow – inte låta sig stoppas av konstiga ord eller försöka memorera namn på människor, gator, butiker, präster eller hundar. Bara flyt iväg! Dock – bland alla berättarperspektiv, hugskott, fantasier, dikter, citat och nonsens-ordlekar finns uns av en röd tråd, en handling, som man emellanåt får fatt i och sedan tappar bort igen. Men det gör inget, bara flyt på!
Sista kapitlet, Molly Blooms inre monolog på drygt 40 sidor utan ett enda skiljetecken, är det mest lättlästa. Här finns bara ett perspektiv, Mollys. Hon ser inget, gör inget – »bara« tänker.
Efteråt – vad handlade allt om? Egentligen ingenting, men ändå så oändligt mycket. Nu förstår jag nördarna som firar Bloomsday den 16 juni varje år. Vilket äventyr! Hela vägen!
Anna Rask
anna.rask@veteranen.se
Anna Rask är layoutare på Veteranen och utmanar gärna sig själv på bokprojekt då och då.
