|
2010-03-08 14:12 |
|
Foto: Louise Billgert
Rösten är djup, blicken fast. Hon är parant och elegant. En cocktail av allvar och glamour.
Vi ses efter fotograferingen, när hon svidat om från svarta spetsstrumpor och sparsmakad svart klänning till tröja och långbyxor. Hennes hund Pricken är med även under intervjun och virar ihop sig nära våra fötter.
Vid en middag för tolv år sedan föddes 1,6 miljonerklubben, som i dag är en stark påtryckargrupp för att förbättra kvinnors hälsa. Idén hade grott i henne länge. Hennes mor led både av reumatisk feber och artros, och när Alexandra själv var 45 år hade hon i ett par års tid lidit av smärta i sina höfter. Olika läkare gav olika besked. En sa: "Du har artros, men först när du inte kan sova på grund av värken kan vi operera dig."
– Det var som att ta hoppet ifrån mig! Jag insåg att jag själv måste lära mig mer om hälsa för att förstå hur saker hänger ihop, säger hon.
Saknade helhetssyn
Hon läste på, sökte kunskap, och fick till slut kontakt med en läkare som sa att det visst fanns saker hon själv kunde göra i väntan på operation, träna, få akupunktur. Alexandra Charles smärtande höfter gav henne insikten att det inte fanns något holistiskt synsätt inom vården, ingen helhetssyn.
Så småningom fick hon nya, fina höfter och hennes intresse för hälsa hade vaknat på allvar. En kväll gick hon till Läkaresällskapet och lyssnade på ett föredrag av två professorer, hjärtspecialisten Karin Schenck-Gustafsson och gynekologen Britt-Marie Landgren. De berättade att den medicinska forskningen utgår från mannen. Mannen är normen. Men kvinnor och män är biologiskt olika, och ofta har kvinnor andra symptom än män vid en hjärtinfarkt. Om läkarna ska kunna ställa rätt diagnos, ge rätt läkemedel, hjälp, vård och rehabilitering, då måste olikheterna utforskas.
Alexandra Charles blev upprörd och efter föredraget gick hon fram till föredragshållarna och undrade: "Varför gör ingen något?"
Läkarna svarade att deras tankar stannade i en liten krets, och medierna var inte intresserade av medelålders och äldre kvinnor. "Men om du engagerar dig kanske något händer", sa de.
Alexandra Charles tillhörde ju en annan värld. Hade varit "nattklubbsdrottning", arbetat med PR och marknadsföring. Hon var van att skapa intresse kring det hon ville uppmärksamma. Och hon visste att ensam inte är stark. Skulle hon dra i gång en påtryckargrupp måste hon bilda ett kraftfullt lag.
Hon bjöd samman några starka kvinnor.
– De var trovärdiga och orädda, och vi sågs över en middag på en restaurang, Det var Solveig Ternström, Lill-Babs, Lill Lindfors, Gunilla Pontén, Kjerstin Dellert.
Klubben föddes
Alexandra Charles berättade om föredraget på Läkaresällskapet och alla blev lika upprörda som Alexandra hade blivit. "Vi måste göra något, flickor!" utropade Solveig Ternström.
Där och då föddes 1,6 miljonerklubben. Namnet skulle få människor att höja på ögonbrynen, väcka nyfikenhet, öppna dörrar. Vid det laget fanns 1,6 miljoner kvinnor i Sverige som var över 45 år. Idag har den siffran stigit till över två miljoner.
Så vad vill 1,6 miljonerklubben, den ideella föreningen som i dag har 33 000 medlemmar? Bland annat detta:
- Sprida information om kvinnors hälsa.
- Införa ett kvinnligt perspektiv i medicinsk forskning och i läkarutbildningen.
- Verka för en helhetssyn när det gäller kvinnors hälsa. Kropp och själ hör ihop.
- Påverka kvinnor att ställa högre krav på dagens hälso- och sjukvård.
- Påverka beslutsfattare att ge mer resurser till forskning om kvinnliga sjukdomar.
Eller som klubben skriver på sin hemsida: "Kvinnor får sämre, omodernare och billigare mediciner, sämre akutvård och sämre vård i livets slutskede. Givetvis ska vi kvinnor ha samma behandling och samma villkor som männen, men det får vi först då forskningen tar in kvinnan i sina studier."
Behandlas olika
Alexandra Charles får ständiga bevis på att män och kvinnor behandlas olika. Just den dag vi ses skriver DN att många landsting ofta spikar ihop benbrott på äldre kvinnor, eftersom detta är billigare än att operera in en protes Men spikarna håller sämre och skapar lidande.
– Vilken attityd avspeglar detta? Jo, att det handlar om gamla kärringar! Det borde vara en mänsklig rättighet att få så god livskvalitet som möjligt.
I främsta ledet för föreningen finns en kärntrupp kända kvinnor och en grupp sakkunniga personer. Tillsammans formulerar de mål och budskap för föreningens arbete.
Varför är det viktigt med kända människor som frontfigurer?
– De har erfarenheter och de har åstadkommit något. Människor kan identifiera sig med en kvinna som till exempel Solveig Ternström. Hon är en vulkan. Hon talar så att människor lyssnar, om svårigheterna att driva företag i glesbygd eller hur det kan vara att ta hand om sin gamla mamma.
Alexandra Charles får ständigt nya uppslag. När hon hade sett den engelska filmen Kalenderflickorna kopierade hon idén och Svenska Kalenderflickorna föddes. Det är en årlig kalender fylld med kända, lättklädda, medelålders kvinnor, och sedan 2005 har den samlat in en miljon kronor. Överskottet har gått till Centrum för genusmedicin vid Karolinska Institutet.
Allvar och glamour
Du rymmer själv både allvar och glamour. Hur viktig är det att blanda detta i sitt liv?
– Nattklubbsåren lärde mig att människan behöver både bröd och skådespel. Kropp och själ hänger ihop. Om vi kvinnor har det bra på våra jobb och får njuta av kultur, om vi får kärlek och omsorg, då kan det betyda mer än läkemedel. Kropp och själ, hjärta och hjärna behöver vara i balans för att vi ska må bra.
– Vi arbetar med information och inspiration, allvar och glamour. Varför ska vi inte bejaka vår kvinnlighet eller manlighet för att vi blir äldre? Alltför många hasar omkring i jeans och utslitna tröjor.
Det finns en drivkraft hos Alexandra Charles som tycks obändig, en vilja att skapa nytt, förändra. Om det så handlar om en nattklubb av internationellt snitt i 60-talets Stockholm, eller att arbeta för att medelålders kvinnor ska få bättre hälsa.
Alexandra Charles och 1,6 miljonerklubben har blivit en respekterad folkbildare, som skapat debatt om ett kvinnligt perspektiv inom den medicinska forskningen, debatt kring kvinnors hälsa och vikten av större jämlikhet i arbetslivet.
– Kvinnor har inte samma villkor som männen på arbetsmarknaden, och det har konsekvenser för kvinnors hälsa. Vad kostar det inte att majoriteten av de långtidssjukskrivna är kvinnor. Nu börjar politiker och makthavare förstå det.
Leijonborg imponerad
Lars Leijonborg sa en gång när han träffade 1,6 miljonerklubben: "Tänk om något parti kunde få alla era röster!"
Varför lyckas du med det du företar dig, om det nu är en nattklubb eller en förening om kvinnors hälsa?
– Mamma gav mig insikten att livet kan vara orättvist, men att det inte behöver vara det. Det är vars och ens plikt att vara med och förändra det som är dåligt. Ensam kan jag inte göra mycket, men tillsammans blir vi starka och kan uppnå våra mål.
– Själv har jag kämpat för att uppnå mina. Jag gifte mig med en svart man på den tiden när rasismen var påtaglig också i Sverige. Jag tog på mig en rustning för att klara det, för jag lärde mig att människor kan vara lika elaka som fantastiska. Och ofta är de både och.
– Tillsammans med honom, Noel Charles, startade jag nattklubben Alexandras och gav mig in i en mycket mansdominerad bransch. Jag slogs mot myndigheter, förbud och ett oerhört förlegat regelverk och utmanade etablissemanget. Jag blev känd, fanns på löpsedlar, blev utsatt för avundsjuka och förtal. Och jag var bara 22 år.
Hon berättar om livet på Alexandras, om kvinnoföraktet som kunde finnas hos männen. "De trodde att de kunde köpa en kvinna för ett glas champagne." Hon berättar om människor som på nattkröken talade om hur olyckliga de var. Men Alexandra kunde inte vara socialarbetare, hon höll distansen, lärde sig att bli tuff.
När hon och 1,6 miljonerklubben arbetar idag är den präglad av Alexandra Charles erfarenheter. Det gäller att vara tydlig, målinriktad och ha ett budskap. Vara saklig. Och att genom kända människor skapa uppmärksamhet och intresse för sin sak.
Vilken är den viktigaste erfarenhet du burit med dig från nattklubbsåren till 1,6 miljonerklubben?
– Att så många människor är olyckliga. Trots att det finns så goda förutsättningar för att vara lyckliga!
Text: Christina Kellberg
 |
|
NYTT NUMMER AV VETERANEN
Veteranen nr 5 är ute nu
LÄSARNAS BARNBARN
Här finns bilder på våra yngsta.
Foto: Lennart Persson
|
.jpg)
.jpg)
