Berit Rollén och Monika Olin Wikman har båda en bakgrund som bland annat landstingsdirektörer. Nu har de passerat 70-årsstrecket och ser med oro på vad som väntar dem med stigande ålder i äldreomsorgen.
- Vi har erfarenheter av hur äldre anhöriga har tagits emot i vården. Vi har lyssnat på andras berättelser och läst eländesskildringar i tidningarna och kommit fram till att så vill vi inte ha det, säger Berit Rollén och citerar ur bokens förord:
”Vi förstår att mediernas skräckhistorier om gamla med dubbla våta blöjor och stinkande sår inte är typiska. Men det som verkar vara normal standard räcker för att göra oss oroliga. Vi är rädda för de breda linoleumkorridorerna, där vi inte längre är unika personer med ett långt livs erfarenheter bakom oss, där vardagen är grå och händelselös, och där vi dör innan den fysiska döden kommer.”
Beredda att betala
Boken, som ges ut av SNS - Studieförbundet Näringsliv och Samhälle – presenterades på ett seminarium anordnat av just SNS och kommenterades av en debattpanel (se längre fram i artikeln).
Vad vill då författarna ha istället för dagens äldreomsorg?
- Vi vill ha frihet att välja boende, service och vård när vi behöver det – och är beredda att själva betala för det. Vi vill inte bli utlämnade till en biståndshandläggares välvilja eller personal utan utbildning i hur äldre fungerar. Vi vill ha det vackert omkring oss, höra fågelsång, se blommor och få god mat på bordet, säger Berit Rollén.
För att se om sitt hus har författarna bildat Senilinvest tillsammans med några vänner men inte hittat någon intressent som vill hjälpa dem att bygga. Det finns ingen beredskap i samhället för den sortens initiativ, konstaterar de.
- Idag står anhöriga för två tredjedelar av vårdinsatserna. Men jag som själv inte har några barn, vem ska då ta hand om mig eller föra min talan, frågar sig Monika Olin Wikman och svarar:
- Anhörigprövning borde förbjudas!
Författarna vet att Sverige satsar mer än andra länder på äldreomsorgen. Men det räcker inte.
- Bor jag hemma och behöver hjälp så vill jag bestämma vem som ska komma, när och hur. Jag vill bo i ett anpassat boende med människor som jag kan känna gemenskap med och där det finns aktiviteter som passar mig, säger Berit Rollén.
Ett bra exempel på särskilt boende har de funnit i Vigs Ängar som ligger i Ystad. Här finns en arkitektur, omvårdnad och aktiviteter som tilltalar dem. Hit har mängder av kommun- och landstingsrepresentanter vallfärdat från hela landet på studiebesök. Trots det har Vigs ängar inte fått några efterföljare. Varför, undrar de.
Äldreomsorgsplan behövs
Efter samtal med bland andra äldreminister Maria Larsson och Ylva Johansson, socialdemokraternas taleskvinna i äldrefrågor samt de två kommunalordföranden Ilmar Reepalu s i Malmö och Erik Langby m i Nacka drar de bland annat följande slutsatser:
o Det behövs en äldreomsorgsplan som beskriver vad samhället ska stå för och vad den enskilda själv ska betala.
o Det behövs en lagstiftning om valfrihet i service och boende. Införande av äldrecheckar kan vara en lösning.
o Lagen om offentlig upphandling, LOU, bör slopas för att bereda plats för mindre aktörer som kan bygga äldrebostäder med hög kvalitet.
o Bättre kommunal planering och kompetensutveckling av personalen.
o Slopad maxtaxa på 1 600 kronor i månaden för omsorgen. 40-talisterna har råd att betala mer.
- Vi som var med och slogs för en utbyggd barnomsorg på 60-talet har sett hur barnomsorgen byggts ut från ingenting till en självklarhet för dagens föräldrar
- Vi vill se en dagisplan för äldreomsorgen förverkligad medan vi lever, säger Berit Ollén och Monika Olin Wikman.
Panelen fr v: Henrik Kjellberg, Göran Greider, Björn Grünewald, Ylva Thörn och Erik Langby.
Färre fattigpensionärer
- Om man inte vill bli gammal i Sverige – var ska man då bli gammal någonstans, replikerar Björn Sundström, ekonom och expert på äldreomsorg i SKL Sveriges Kommuner och Landsting.
- Idag går 83 miljarder till äldreomsorgen i form av hemtjänst, särskilt boende, färdtjänst, trygghetslarm och hemsänd mat. Det är mycket mer än vad något annat land står för.
Björn Sundström konstaterar att pensionärskollektivet har fått det väsentligt mycket bättre på 20 år. Fattigpensionärerna är nu nere i 10 procent mot tidigare 30 procent och utvecklingen fortsätter neråt när 40-talisterna kommer till med sina högre pensioner.
- Det enda som är bekymmersamt är att kvinnorna kostar mer i vården. Men det beror på att de först vårdar friska män i hemmet och sedan dito sjuka män, säger Björn Sundström.
Idag kostar äldreomsorgen totalt 160 miljarder kronor om året.
Henrik Kjellberg, politisk sakkunnig på Socialdepartementet, tar upp frågan om vem som ska betala för den framtida vården och hur mycket.
Han tror inte att det är möjligt med en lagstiftning om valfrihet. Det viktiga är att det finns en jobbfinansierad tillväxt för att klara äldreomsorgen.
- Och en äldreomsorgsplan har vi redan som omfattar bland annat stimulansbidrag, investeringsstöd, anhörigstöd och värdighetsgaranti, säger han.
"Det gnälls för mycket"
Göran Greider tycker att det gnälls för mycket om äldrevården.
- Ni superstressade kvinnor i karriären blir livrädda när ni ser äldre sitta overksamma i timmar på äldreboenden. Men de kanske bara sitter och reflekterar över sina liv, säger han.
Han ger inte mycket för exemplet Vigs Ängar.
- Det ger mig lite sektkänsla, som ett Knutby. Men det är klart att det låter vackert att byggnaden låter ljuset komma in från olika håll.
- Det är också roligt att läsa att Ylva Johansson säger att barnomsorgen kan vara ett föredöme för äldreomsorgen.
- Men boken skrämmer mig. Ni skriver ”vi” hela tiden. Det är medelklassen och överklassen som är ”vi:et”, det vill säga vd:ar, LO-ekonomer med flera.
- Anna Hedborg hyllar segregationen och hoppas få se det förverkligat i äldreboenden. Hon hoppas väl att alla gamla LO-ekonomer ska hamna på samma ställe, säger Göran Greider.
Han oroar sig över att de som har starka anhöriga kommer att ställa högre krav på omsorgen än de som företräds av de som är svaga.
- Precis som i skolorna.
- Jag gillar inte heller idén om äldrecheckar och kundval. Det är som att välja vilken läkare som ska operera en när man kommer in för hjärtinfarkt.
- Vi ska vara försiktiga med att förespråka att vi ska betala mer själva istället för att satsa på en generös välfärd för alla.
För att råda bot på personalbristen i äldrevården föreslår Göran Greider att en social värnplikt införs för alla ungdomar under ett år.
Björn Grünewald, ordförande för bostadsrättsföreningen Ljusterns Strand i Säter (se även artikel under Bostad på hemsidan) berättar hur föreningen byggde om gamla vårdbostäder till moderna bostäder som är anpassade till ett framtida åldrande. Här finns hissar till alla våningsplan, inga trösklar, kontakter placerade högt upp på väggarna och svängrum för rullstolar i duschrummen.
- Jag förstår inte alla 40-talister som håller fast vid sitt gamla boende till varje pris. Passa på att förändra livet medan ni orkar, uppmanar han.
Personalen får inte komma till tals
Ylva Thörn, förbundsordförande Kommunal, är kritisk till författarnas jämförelse mellan barnomsorg och äldreomsorg.
- Ert engagemang i äldreomsorgen är väl nästa område för er att behålla inflytande och makt.
Hon är också kritisk till att anställda inom vården inte får komma till tals samt att personalen sägs sakna kompetens.
- Jag är undersköterska med två års högskoleutbildning och har arbetat sex år i äldreomsorgen – ändå räknas jag som icke utbildad och icke kompetent.
- Mångfald ger inte bättre vård eller fler anställda. Det viktiga är att det finns en kontinuitet inom vården genom att färre är tillfälligt anställda eller bara arbetar deltid som idag.
- Däremot är jag positiv till hushållsnära tjänster för äldre. Det har vi själva drivit som ett projekt i Örebro. Men det överklagades för att det ansågs vara en riktad subvention till en grupp i samhället.
Erik Langby, kommunstyrelsens ordförande i Nacka, lyfts fram i boken som ett föredöme för att ha infört kundval i hemtjänsten och särskilt boende.
- Jag sympatiserar med bokens idé att den enskildes makt får öka. Kundvalssystemet är jag positiv till, det öppnar upp marknaden för fler aktörer.
- Kommunen ska inte bestämma om det är viktigare att putsa fönstren hos den gamla än att låta personalen sätta sig ner och prata med henne över en kopp kaffe.
Till författarna säger han apropå deras misslyckade försök att förverkliga ett eget boende:
- Visst går det att införa ett koooperativt äldreboende. Det har vi gjort i Nacka.
Text och foto: Gunilla Lindahl
 |
.jpg)
.jpg)
.jpg)
