|
FRÅGA: Varför blev det en så kraftig sänkning av änkepensionen när jag blev pensionär själv? När jag arbetade fick jag 34 494 kr per år och nu får jag 17 930 kr. Märk väl att jag bara har 119 800 kr i egen pension.
Fundersam änka
SVAR: När en änka som har änkepension själv blir ålderspensionär blir ofta änkepensionen kraftigt sänkt eller så upphör den helt. Detta kan bero på flera orsaker. Änkepensionen beräknas på makens ATP. När änkan fyller 65 år minskas änkepensionen med hennes egen ålderspension. Om änkan är född 1945 eller senare består änkepensionen också av ett tillägg som motsvarar 90 procent av prisbasbeloppet. Detta tillägg betalas bara ut till 65 år.
Om änkepensionen är låg kan hon även i vissa fall ha garantipension till
änkepensionen. Denna garantipension upphör liksom tillägget till änkepensionen vid 65 år.
Magareta Gärdestad
|
FRÅGA: Jag behöver information om vad som gäller vid arvsskifte i samband med borgen. Hur då? Jo, jag är mamma till två vuxna söner. Den ene köpte ett aktiebolag som jag gick i borgen för under 80-talet. Företaget gick i konkurs trots borgenslånet. Den andre sonen har jag inte bistått på ett sätt som går att jämföras.
Nu plågas jag av att inte veta om den »förfördelade« sonen enligt någon lag ska kompenseras på något sätt vid min bortgång. Eller resonerar myndigheten som så att jag står ensam och självständigt för mina gärningar och som följd har ovan nämnda förhållande ingen som helst betydelse för beslut vid ett arvsskifte.
Phu!
SVAR: De gåvor som ges till bröstarvingar ska räknas som förskott på arv om inget annat är föreskrivet. Den förfördelade sonen torde kunna hävda att om du infriat ett borgensåtagande för den andre ska det jämställas som gåva och ska beaktas vid arvsskiftet efter dig.
För att det inte ska uppstå någon diskussion efter din bortgång föreslår jag att du upprättar ett testamente.
Birgitta W Sabelström
|
|
FRÅGA: Jag är en 80-årig kvinna, gift och har en dotter. Jag önskar testamentera min del av förmögenheten till vår dotter och dotterdotter och jag vill att min kvarlåtenskap ska vara barn- och barnbarnets enskilda egendom.
Om min dotter skulle avlida, på vilket sätt kan jag då undvika att hennes man ärver hennes enskilda egendom? Räcker det att i mitt testamente skriva att min dotters barn ska ärva henne? Om min dotter, efter min död använt sin del av mitt arv för att till exempel köpa gemensamt hus med sin make. Hur ärver då mitt barnbarn sin moders del av mitt arv?
En sista fråga: Vad betyder rådighetsinskränkningar som jag läst om och inte förstår.
Mormor som vill väl
SVAR: Du kan i ditt testamente föreskriva att din dotter ska ärva dig med så kallad fri förfoganderätt och att din dotterdotter härefter ärver henne, Du kan föreskriva att egendomen ska utgöra dotterns och dotterdotterns enskilda egendom. Om din dotter använder sitt arv till att köpa en fastighet tillsammans med maken kan naturligtvis problem uppstå för att fastställa hur stor del av fastigheten som är enskild egendom.
Rådighetskränkning innebär att man inte kan utnyttja sin äganderätt fullt ut. Till exempel kan det i ett gåvobrev föreskrivas att man inte får sälja eller inteckna egendomen under givarens livstid.
Birgitta W Sabelström
|
FRÅGA: Vem kan vara förättningsman?
I Veteranen nr 1 skriver ni om en »Dyr bouppteckning«. I slutet på stycket står att det, att det måste vara två förrättningsmän som godkänner bouppteckningen. I skatteverkets upplysningar står det likadant. Min fråga gäller vilka som kan vara förrättningsmän. Är det bara testamentsvittnen, någon som ska bevittna, bedöma att det gjorts riktigt? Förstår inte riktigt vad titeln innefattar, är det en utbildad person från skatteverket?
Georg Sundgren
SVAR: Förättningsman kan i princip vem som helst vara som är myndig. De måste sätta sig in i förhållandena rörande tillgångar och skulder eftersom de på bouppteckningen ska intyga att allt blivit riktigt antecknat och värderat efter bästa förstånd.
Birgitta W Sabelström |
FRÅGA: Är det sant att jag bara behöver betala cirka 10 procent i skatt på extrajobb efter pensionen?
Anders K. Pettersson
SVAR : Hur många procent du betalar i skatt beror på hur stora inkomster och vilken kommunalskatt du har. Alla som arbetar får ett jobbskatteavdrag. Detta ges som en skattereduktion. Är man över 65 år vid inkomstårets ingång blir jobbskatteavdraget större än för personer som inte nått pensionsåldern.
Storleken på jobbskatteavdraget beror på hur stora dina arbetsinkomster är och alltså om du är över eller under 65 år vid inkomstårets ingång. Har man fyllt 65 år är skattereduktionen:
20 procent av arbetsinkomster som inte överstiger 100 000 kronor
summan av 15 000 kronor och 5 procent av arbetsinkomsten om arbetsinkomsterna överstiger 100 000 men inte 300 000 kronor
30 000 kronor om arbetsinkomsterna är över 300 000 kronor
Du behöver inte själv ansöka om jobbskatteavdraget. Skatteverket drar automatiskt av beloppet.
Margareta Gärdestad |
FRÅGA: Min mor är 96 år gammal och pigg och klar som få. Hon vill nu skänka större delen av sitt sparkapital ca 2 miljoner kronor, i lika delar till sina tre barnbarn för att hjälpa dem med studier etc. Jag har ingen invändning mot detta men mitt enda syskon motsätter sig att inte få sin laglott eller arv
efter sin mor.
Kan modern skriva gåvobrev till barnbarnen och ange att gåvorna till dem inte ska avräknas arv? Behöver hon vidta någon annan åtgärd för att gåvorna ska få gå direkt och bara till barnbarnen?
Pengarna till barnbarnen
SVAR : En person har rätt att under sin livstid ge bort sin egendom. Ett undantag är om man ger en gåva som kan jämställas med ett testamente. Exempel på detta kan vara att man ger bort en fastighet men bor kvar där eller att man vid gåvan är till åren kommen och, mänskligt att döma, inte har så många år kvar att leva. I sådana fall kan bröstarvingarna väcka talan inom ett år från bouppteckningen och begära sin laglott.
Din systers laglott uppgår till ca 500 000 kr och för att undvika tvist bör din mor antingen behålla medel som täcker din systers laglott eller ge din syster detta belopp i gåva. En sådan gåva räknas nämligen som förskott på arv.
Birgitta Sabelström |
FRÅGA: Strax före min mans pension flyttade vi till vår älskade sommarstuga. Min man skrev sig där men jag är fortsatt skriven i stan hos en släkting. Jag är kroniskt sjuk och har min trygghet i mina läkare sedan 27 år tillbaka. Problemet är att stugan och min vård finns i två olika län och vård över länsgränsen
är en omöjlighet. Mina planerade eller akuta läkarbesök gör jag i stan och begär aldrig reseersättning.
Bor vi olagligt och vad kan hända? Sätter jag min släkting i knipa?
Villrådig
SVAR : Om man flyttar ska man anmäla flyttningen till Skatteverket eller Försäkringskassan inom en vecka. Om man inte gör detta kan man dömas till böter. Din släkting kan inte råka illa ut för att någon annan felaktigt har skrivit sig på hennes adress.
Birgitta Sabelström |
|
FRÅGA: Jag vaknade nyligen av kraftig, punktformig smärta i vadens undre del. Smärtan var akut drygt 1 minut, men fanns kvar på låg nivå hela förmiddagen. Det hade inget samband med slag eller skada. Jag är man, 65+, lång, smärt, blodtryck 130/80, har god hälsa, tar inga mediciner, hälsotränar på gym. Jag har tidigare, ca en gång om året haft liknande, men då lindrigare smärtupplevelser i vaden nattetid.
Vad kan jag göra i min vardag för att minska risker för mer allvarliga problem?
»Bensmärta«
SVAR : Utan en medicinsk undersökning är det inte möjligt att ställa en tillförlitlig diagnos. Du undrar emellertid om det är någon form av kramp, som föreligger,och det kan man naturligtvis inte utesluta, då kramp är en lokal, smärtsam och ofrivillig muskelsammandragning. Nattliga kramper i benen är vanliga, inte minst i högre åldrar. De kan te sig på många sätt – från kramp i enstaka tår till muskelkramper i »hela benet«. Orsaken härtill är ofta okänd.
Om dessa smärttillstånd skulle komma allt tätare och inte bara en gång om året, bör du kontakta din vårdcentral för en undersökning.
Barbro Beck-Friis |
FRÅGA: Är tacksam för svar på några frågor:
1. Kan man själv som blivande döing utse/föreslå/föreskriva testamentsexekutor?
2. Vilka fördelar respektive nackdelar är det att ha en sådan?
3. Om man litar extra mycket på en viss person och önskar att denne ska vara exekutor men som kommer att få en betydande del (utan att veta om det i förväg) av arvet – finns det då komplikationer? Vederbörande hör inte till släkten.
4. Kan jag föreslå/föreskriva även en ickejuridiskt skolad person att vara exekutor?
5. Vad bör jag för övrigt tänka på?
»En som inte har bråttom med detta problem«
SVAR: 1. Du kan i ditt testamente förordna om att en person ska utses till testamentsexekutor.
2. Fördelen är att om du utser en advokat eller annan person du litar på så vet du att testamentsexekutorn verkställer din vilja. Förordnandet som testamentsexekutor innefattar bemyndigande att företa alla för boets utredning erforderliga handlingar. Jag utgår ifrån att du kontaktar den person som du vill ska bli exekutor så att du är säker på att personen i fråga vill åta sig uppdraget. Innan testamentet vinner laga kraft kan testamentsexekutorn inte vidta några åtgärder förutom att begära att boutredningsman förordnas.
3. Det föreligger inget hinder i och för sig att förordna en dödsbodelägare eller testamentstagare till exekutor. Jag tycker inte att det är att rekommendera, eftersom det föreligger risk att det kan uppkomma problem eller konflikter med övriga dödsbodelägare.
4. Det föreligger inget krav på att testamentsexekutorn ska vara jurist. Självfallet bör personen i fråga vara insatt i juridik som rör arvsfrågor. Eftersom du vill att en testamentsexekutor ska förordnas vid ditt frånfälle utgår jag ifrån att arvskiftet efter dig inte blir helt okomplicerat, Du kanske ska diskutera frågan med advokat eller bankjurist.
Birgitta W Sabelström |
FRÅGA: Jag skulle gärna vilja ha en förklaring till varför pensionerna sänks så olika. Vi är åtta »gubbs« som får ut ca 10 000 till 10 500 kr per månad i netto men våra pensioner är sänkta med 48 kr som lägst och 289 kr som högst. Varför denna skillnad? Våra åldrar skiljer sig åt från 67 till 75 år.
Tacksam för svar för det skulle göra vårt umgänge bättre och undanröja avundsjukan.
Sten Agri född -43
SVAR: Jag kan tyvärr inte svara exakt på varför era pensioner sänkts med olika belopp, eftersom jag inte vet hur era pensioner ser ut. Varje individs pension beräknas individuellt utifrån hans/hennes personliga förutsättningar, till exempel hur mycket man har tjänat in till sin pension, civilstånd och hur länge man har bott i Sverige.
Vid det här årsskiftet har de inkomstgrundade pensionerna sänkts med 3 procent och garantipensionen med 0,9 procent. Många personer har en kombination av inkomstgrundad pension och garantipension, och då kan man inte generellt säga med hur många procent den totala pensionen har sänkts.
Andra faktorer som påverkar hur mycket man har kvar netto i plånboken varje månad är om man till exempel har tjänstepension eller bostadstillägg. Olika kommunalskatt påverkar ju också liksom om man har några avdrag.
Trots att du inte fått något svar på varför det skiljer så pass mycket i sänkning av just era pensioner hoppas jag att ni kan ha ett fortsatt trevligt umgänge utan avundsjuka.
Margareta Gärdestad |
FRÅGA: Undertecknad född 1928 har inte fått någon tjänstepension trots att jag har arbetat åren 1950-93 hos olika arbetsgivare. Jag läste i en insändare i nummerr 8/09 att jag själv måste ansöka om tjänstepension. Jag har haft anställningar hos Domänverket, AMS, kommuner och Vägverket i olika omgångar fram till pensioneringen.
Min fråga är vart jag ska vända mig för att få besked om tjänstepensionen från de nämnda företagen?
Rune Lindbäck
SVAR: Det är arbetsgivaren som betalar in till tjänstepensionen. Vilken sorts tjänstepension man har beror på hos vilken arbetsgivare och var på arbetsmarknaden man har arbetat. Om man inte vet vad man har för tjänstepension eller om man överhuvudtaget har någon, så får man höra med de arbetsgivare man har varit anställd hos.
Eftersom du har arbetat både statligt och kommunalt tycker jag att du i första hand ska vända dig till Statens Pensionsverk (SPV) som har hand om statligt anställdas pensioner och till KPA Pension som har hand om kommunalanställdas pensioner.
Margareta Gärdestad
|
FRÅGA: Min man gick bort i våras. Jag frågade vår bank om de kunde ombesörja bouppteckningen, men de hänvisade till en advokat. Jag vände mig till honom och vi träffades och talades vid i telefonen några gånger. Alla uppgifter fick han av mig och han gjorde viss uppskattning av värdet av bostaden.
Min mans och min revisor arbetar under samma tak, och av honom fick han de ekonomiska uppgifter han behövde. Då allting var klart fick jag en räkning på 19 406 kr. Jag trodde inte mina ögon. Jag hade tänkt mig att det kanske skulle kosta mellan 6 000 och 10 000 kr, men aldrig denna summa.
Min fråga är nu vart mina barn skall vända sig då jag dör. Måste det vara en advokat?
Besviken
SVAR: Jag kan inte bedöma skäligheten av den faktura som advokaten har tillställt dig för att upprätta bouppteckningen efter din man. För att bedöma om räkningen är skälig kan du be advokaten att få en arbetsredogörelse över de åtgärder han vidtagit.
Det behöver inte vara en advokat som upprättar bouppteckning. Om boet inte är komplicerat kan man använda den blankett för bouppteckning som Skatteverket skickar ut i samband med att de får kännedom om dödsfallet. Någon av arvingarna kan fylla i blanketten och underteckna densamma.
Dessutom ska två förrättningsmän underteckna bouppteckningen och intyga att tillgångarna blivit rätt antecknade och värderade enligt bästa förstånd. Därefter skickas bouppteckningen in till Skatteverket för registrering.
Birgitta W Sabelström |
|
|
|
|
<< Första < Föregående 1 2 3 4 Nästa > Sista >>
|
|
Sida 1 av 4 |
.jpg)
.jpg)
.jpg)
