Enskilda partier friare
Partierna sänder en liten men äldrepolitiskt potent delegation politiker från socialutskottet och socialförsäkringsutskottet, alltså de organ i riksdagen som hanterar SPFs kärnfrågor: vård och omsorg respektive skatter och pensioner.
- Jag är ganska säker på att dem vi möter tar till sig våra positioner i olika frågor, och att de låter sig påverkas. De enskilda partierna är friare än om de företräder hela regeringen. De verkar också ha ett naturligt intresse av att lära sig mer om SPF, säger Karl Erik Olsson.

SPF försöker i första hand få partierna att komma till kanslilokalerna på Hantverkargatan i centrala Stockholm, i stället för att själva besöka riksdagshuset. Det ger bättre möjligheter att beskriva SPF i ett större sammanhang – nämligen som en äldrepolitisk aktör med ändamålsenliga lokaler, egen expertis och självständig förbundstidning.
På bortaplan är det risk för att SPF uppfattas som en i mängden av kravställare.
- Vi berättar om SPF som organisation med målmedvetet, yttre påverkansarbete och ett inre, rikt socialt föreningsliv. Vi ger dem var sitt exemplar av Veteranen, SPF-broschyrer och vår äldrepolitiska plattform. Det ger ett bra intryck och en god grund för de sakpolitiska diskussioner som vi sedan för tillsammans.

Det finns ingen fixerad dagordning för mötena, som mer förs i form av samtal än som förhandling.
- Vi ser alltid till att tydligt berätta var vi står i frågor om vård och omsorg, skatter och pensioner. Det är grunden, säger Karl Erik Olsson.

Exempel på frågor som SPF driver är att pensionssystemet reformeras så att PPM-delen och bromsen läggs ned. Vården och omsorgen om äldre bör skötas av en huvudman, inte två som i dag (kommuner och landsting). Det måste bli fler trygghetsbostäder, i synnerhet i hyresrättsform, och fler platser i särskilt boende.

Stort väljarunderlag
De äldre utgör en fjärdedel av väljarkåren. Det missar Karl Erik Olsson aldrig att inskärpa för besökarna.
- Min egen erfarenhet som politiker säger mig att de är nyfikna på alla nya idéer som de skulle kunna slå politiska mynt av.

Byggande av kontakter och relationer är det andra viktiga syftet med partiöverläggningarna. Nätverksbygget har stor betydelse, tror Karl Erik Olsson.
- Vet man från båda håll vem som finns att vända sig till vid politiskt viktiga tillfällen som uppstår framöver, så gör man det också. Det är grundläggande, och väldigt viktigt. Kontakterna har ett egenvärde.

Ingela Lindberger håller med. Hon betecknar samtalen som öppna, utan att vara några ”artighetsmöten”.
- Vi bygger ömsesidiga kontaktnät. Jag tycker vi får fram våra krav men också vad vi kan bidra med av kunskap och idéer. Det känns som att partierna behöver förstå hur många medlemmar som SPF faktiskt har.

Tar ni upp exakt samma frågor när ni möter partier som Moderaterna och Socialdemokraterna?
- Grundfrågorna blir desamma, men när det gäller valfrihet kanske vi pressar Socialdemokraterna på tydligare besked än vad de hittills gett, säger Karl Erik Olsson. Gentemot regeringspartierna trycker vi på vikten av att kvalitet i vården följs upp och att omsorgen upphandlas på ett professionellt rätt sätt med stort fokus på kvalitet.

Under förra mandatperioden – mellan kongresserna i Örebro och Ronneby – träffade SPF de olika riksdagspartierna på ungefär samma sätt som nu. Vilket blev utfallet av dessa möten?
- Svårt att säga, och svårt att mäta. Vi har inte gjort någon mer metodisk utvärdering. Det bör vi kanske göra denna gång.

Text Jan Arleij

• Odemokratiskt. Det demokratiska underskottet – pensionerna sänks automatiskt utan att regering och riksdag behöver ägna detta ett ord av debatt, än mindre fatta något formellt beslut. Det här beslutade SPF att ta strid om redan på Visbykongressen 2005.
• Orättvist. Den försvinnande lilla skillnaden i kronor och ören i utfall för pensionärer som har jobbat 30-40 år jämfört med pensionärer som inte har jobbat alls. Det här uppmärksammades i en serie artiklar i Veteranen 2008, och tunga Moderater höll med.
• Falskt. Principen om ”en krona in blir en krona ut” fungerar inte, eftersom bromsen sänker pensionen också för den som arbetat heltid år in och år ut, hela livet. Börsfall och för låg sysselsättning i samhället straffar dem som arbetar. SPF kräver i rapporten ”Pensionssystemet, blev det som tänkt?” från 2011 att bromsen avskaffas.

I boken går du fram med det starkt anklagande ordet ”bluff”. Vari består den, egentligen?
- Att flera av grundpelarna i det nya systemet inte har visat sig hålla. Det gäller bland annat parollen ”Det ska löna sig att arbeta” och att ”en krona in blir en krona ut”. Bromsen betyder precis motsatsen och det har man från politikerhåll struntat i.

Du menar att ett problem är att systemet är frikopplat från politiken. Därför ställs inte heller de relevanta frågorna. Vilka frågor kan det vara?
- Två centrala frågor som sällan eller aldrig är uppe i debatten är ”Vad är en rimlig allmän pension efter ett fullt yrkesliv?” och ”Hur hanterar man ett läge där bromsen ligger i och ger lägre pensioner under en lång period, kanske 10-15 år?”

Du och en rad andra experter tror att risken är överhängande för att bromsen slår i flera gånger i framtiden. Marginalerna är obefintliga. Vad skulle man ha gjort för att förebygga detta?
- Systemet borde ha fått mer stabila förutsättningar från början, exempelvis i form av en större buffertfond. Det här problemet har påpekats av flera personer före mig så det torde ha varit känt för ansvariga politiker redan för 10-12 år sedan.

Vad kan man då göra i dag? Joel Dahlbergs analys går i SPF-riktning: En möjlighet att lösa de akuta underskotten är att tillföra medel till AP-fonderna.
Men han går inte så långt som att föreslå nedläggning av PPM, premiepensionssystemet – och i stället tillföra PPM-pengarna till AP-fonderna – vilket SPF och övriga pensionärsorganisationer har föreslagit.

Apropå statsminister Fredrik Reinfeldts utspel om att 75 år snart kan vara en rimlig pensionsålder säger Joel Dahlberg att sanningen är att många som vill ha en pension att leva på inte kommer att ha något annat val än att försöka fortsätta jobba till 75.
Men har du räknat med att många utöver allmän pension också har tjänstepension?
- Tjänstepensionen ger absolut ett tillskott för majoriteten av svenskarna. Men för stora yrkesgrupper som exempelvis lärare och sjuksköterskor är den kanske bara en fjärdedel eller femtedel av den allmänna pensionen. Om bromsen fortsätter att slå i kommer en stor del av tjänstepensionens effekt att raderas ut.

Alternativet, då? Du skriver att det var nödvändigt att överge ATP-systemet eftersom det inte skulle ha klarat av trycket från 40-talisterna. Och vem vill se en grekisk situation i Sverige?
- Jag är ingen pensionstekniker och kan inte säga vad vi borde ha, men jag tycker det är hög tid att vi diskuterar just det. Särskilt viktigt är att folk förstår vad som väntar och att politiker och ansvariga höga tjänstemän inte har gjort sitt jobb.

Varför har politikerna inte gjort sitt jobb?
- De undviker konsekvent att belysa problemen i systemet och fokuserar i stället på den statsfinansiella stabilitet det ger. Den stabiliteten är viktig men en stabil pensionsmaskin är inte samma sak som stabila pensioner och här står vi inför ett bryskt uppvaknande.

Hur ska man få ut politikerna på banan?
- Jag har gjort vad jag kan för att lyfta och samtidigt popularisera frågan men det krävs politiska initiativ för att driva det vidare.

Med tiden kommer politikerna att tvingas tänka om, tror Joel Dahlberg.
- Ett pensionssystem där en stor del av försäkringstagarna aldrig får något värde ut ur det är ett system som ¬tappat sin legitimitet.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Vi joggar på stället, armar och ben jobbar. Vi vrider kroppen och för armar och ben i motsatt riktning. Vi skopar upp vattnet, joggar på. Arbetar med armarna och händerna i lagom hårt motstånd. Känns rätt ordentligt och mina armar får sig en omgång som jag, på grund av mina handleder, inte klarar med armhävningar.
Benen rör sig i små korta rörelser, eller stora vida och jag sparkar iväg vattnet fram och tillbaka. Balansen tränas, antingen fritt eller med hjälp av en hand på stången.
Musiken flödar över vattnet, i olika takt beroende på rörelsen. Den speglar alla smakriktningar från folkdans, via popmusik från olika tidsåldrar till klassisk mjuk musik i slutet av passet.

Passar på att simma

Jag stannar i den varma omfamningen när de andra lämnar. Simmar runt i bassängen några varv innan den fylls av barn och föräldrar. Unga föräldrar med barn i förskoleåldern som lär sig simma. De plaskar och pratar, några är lite rädda och vill inte släppa föräldern eller stången, andra är helt orädda, kanske tränade via babysimning. Jag styr mot trappen, det är dags att lämna bassängen till en annan generation.
I damernas duschavdelning är det full rusch. Skolflickor och lärarinnor går in och ut till bastun, duscharna, omklädningsrummen och bassängavdelningen. Äldre damer, mammor med bebisar, små gosingar som sitter i de praktiska plaststolarna bredvid mamma när hon duschar av sig och sin bebis. En färgglad bikiniöverdel ger full sysselsättning en stund när mamma tvättar sig.

Tar det lugnt

Kroppen känns tung och matt, jag går in i bastun och sätter mig på andra avdelningen. I dunklet därinne sitter de finska damerna som jag har träffat på några gånger. De talar sitt modersmål och det blir ett mummel för mig som inte förstår det. Men den ljudridån hör till och vi har det trevligt var och en på sitt sätt. En mörkögd kvinna kommer in, insvept i en handduk, sätter sig med handduken kring kroppen, noterar jag och undrar hur hon står ut i värmen.
Tankarna slutar gå, hettan gör att jag svettas, det rinner svett från pannan, över kinderna, ovanför läpparna, det killar på halsen av rinnande svettdroppar. En liten stund till, tänker jag, max 5 minuter sen är det dags att lämna.
Jag får sällskap i duschrummet av en liten tjej på 6 mån, hon tittar storögd på mig där hon sitter i babystolen intill sin mammas duschbås, men vill inte prata med mig, bara titta. Jag myser och tänker på mina små barnbarn som nu är större och både går och springer själva. Den stora går med sin mamma här ibland och lär sig simma och trivas i vattnet. Ännu en dusch som tar bort de sista klorresterna på min kropp, så är det dags att torka sig och gå ut till omklädningsrummet.

Alla andra har gått, jag tycker det är skönt att inte stressa, går tillbaka in tvättavdelningen, halvklädd och torkar håret. Det blir platt och jag saknar frisyr, men det är torrt och rent.
Träden utanför böljar fortfarande i vårblåsten, det ska hålla på till ikväll hörde jag. Nu blir det fint med en lätt lunch och lite vila.
Livet som pensionär är riktigt gott de flesta dagarna tycker jag.

Text: Lena Kidner

Den nya lagen innebär att det blir förbjudet att åldersdiskriminera på en rad områden som i dag saknar skydd: varor, tjänster, bostäder, allmän sammankomst, offentlig tillställning, hälso- och sjukvård, socialtjänst, socialförsäkring, arbetslöshetsförsäkring, statligt studiestöd och offentlig anställning.

Sedan tidigare finns i lagen ett förbud mot åldersdiskriminering inom arbetslivs- och utbildningsområdet.

Får inte neka bensinkort
På en presskonferens som avslutades för en stund sedan räknade Erik Ullenhag upp några exempel på vad som nu kommer att kunna stoppas:

- Ta den 75-årige mannen som nekas ett bensinkort, den 80-åriga kvinnan som inte får teckna ett mobilabonnemang eller 76-åringen som inte får komma in på krogen. Nu kommer var och en att kunna få upprättelse i domstol med den nya lagen som grund.

Debatt om seniorboende
Erik Ullenhag förväntar sig en debatt framöver om övre åldersgränser i seniorboenden.

- Att ha en undre åldersgräns kan vara okej, men att stoppa en 75-åring från att få bo i ett seniorboende ska inte få förekomma.

Inom vården finns också orimliga åldersgränser, konstaterar Erik Ullenhag.

- Det finns vissa övre gränser som är rimliga av medicinska skäl. Men det finns också tak för insatser som inte är acceptabla. Landstingen kommer att tvingas motivera sina gränser med medicinska skäl i fortsättningen, och det innebär att vi får bort slentriangränser, hoppas Erik Ullenhag.

Chans till upprättelse
Den nya lagen rör inte befintliga lagstadgade åldersgränser för exempelvis arbetsmarknadsförsäkringar. Samhällets lagar är till stor del inställda efter grundsynen att man går pension vid 65 års ålder.

- Syftet med den lagförändring vi föreslår nu är att stärka individers rättigheter och bidra till att människor som diskrimineras får upprättelse och ersättning för den kränkning som diskrimineringen har inneburit, säger Erik Ullenhag.

- Det ska också bidra till en förändrad attityd i samhället när det gäller åldersfrågor.

Leder till förändring
Erik Ullenhag tror att den nya lagen blir ett skarpt vapen i pensionärsorganisationernas händer.

- Lagen kommer att leda till att enskilda individer får rätt i domstol och av diskrimineringsombudsmannen.

- Pensionärsorganisationerna kommer att kunna hänvisa till dessa fall och vi får förhoppningsvis se en ny praxis växa fram i samhället, säger Erik Ullenhag till veteranen.se

Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se

För att kunna ringa videosamtal med Skype behöver du först och främst en dator med bredbandsuppkoppling och programmet Skype installerat (du laddar ner det gratis från www.skype.com).
Du behöver också en kamera, högtalare och mikrofon. Många bärbara datorer har idag en webbkamera med mikrofon inbyggd i skärmen. Annars kan du köpa en webbkamera separat för mellan 300 och 2 000 kronor.

Kom igång:
Gå till www.skype.com och klicka på “Skaffa Skype” samt välj den typ av dator du har (Windows, Mac eller Linux). Klicka sedan på “Ladda ner Skype” och följ stegen för att installera programmet på din dator.

Innan du kan logga in och börja ringa måste du registrera dig. Det gör du genom att klicka på knappen “Logga in” och välja “Skapa ett konto”. Fyll sedan i formuläret på sidan.
Du kommer att få frågan om du vill ladda upp pengar att ringa för, men det är inte nödvändigt. Kryssa i alternativet “vänta med det”.

När installationen är klar hjälper programmet dig att testa ljud och kamera. Är det något som inte fungerar får du ett meddelande: “Ingen mikrofon hittades, anslut din mikrofon eller kontrollera att den är korrekt ansluten.”

Lägg till kontakter:
För att kunna ringa ett videosamtal måste du såklart ha någon att ringa till. Den personen måste också ha Skype och en webbkamera. När du är inloggad på Skype ser du din kontaktlista till vänster. Här kan du lägga till kontakter genom att söka på deras Skype-användarnamn, om du känner till dem, eller vanliga namn i fönstret uppe till vänster och sedan klicka på “Hitta den här personen”.
När programmet hittar någon du känner väljer du “Lägg till kontakt”. Då får du skicka en förfrågan till din vän. När han eller hon har godkänt dig som kontakt kan ni börja ringa till varandra.

Så ringer du videosamtal:
Välj en kontakt i listan och klicka sedan på knappen “Videosamtal”. Då ringer datorn upp din vän. Observera att din vän också måste vara inloggad för att du ska kunna ringa videosamtal. Vem som är inloggad framgår av “bladsymbolerna” som visas i kontaktlistan. Grön betyder inloggad.
Förutom “Videosamtal” finns alternativen “Ring mobil” “Ring hem” osv. Dessa alternativ kostar dock pengar.
När din vän svarar kan du se henne eller honom i ett stort fönster på datorskärmen. Samtidigt ser du dig själv i ett litet fönster. Nu är det bara att börja prata med varandra!

OBS! Skype ersätter inte din vanliga telefon och kan inte användas till nödsamtal!

Frida Andersson Johansson

frida.johansson@veteranen.se

Kronans Droghandel är den apotekskedja i landet som har flest glesbygdsapotek, och talar alltså i eget intresse. Men glesbygden ligger illa till. Även utan apoteksreformen minskar servicen på glesbygden, och när det blir upp till apotekskedjorna själva att bestämma var de vill etablera sig väljer de platser som är lönsamma – det vill säga tätorter. Det är svårt att få lönsamhet i små samhällen där vårdcentraler stängs eller det helt enkelt finns för få kunder.

- Apoteken har en viktig roll i samhället och är en del av vårdkedjan. Vi ansvarar för läkemedelsförsörjningen i hela landet och ser till att ge kvalificerad rådgivning och stöd till våra kunder både om läkemedel och annan egenvård. Vi vill driva så många apotek som möjligt, men samtidigt måste vi ha god lönsamhet. Vi vill se en särskild ersättning för glesbygdsapotek så att den viktiga samhällsfunktionen kan drivas vidare, säger Andreas Rosenlund.

Socialminister Göran Hägglund (KD) har tidigare sagt att han inte ser det som ett misslyckande att glesbygden inte fått fler apotek genom reformen. Han litar på att marknaden reder sig själv.
– Men det här är ju inte upp till oss att bestämma, utan upp till aktörerna att avgöra och jag kommer att verka för att vi också fortsättningsvis ska ha en god tillgång på läkemedel också för dem som bor utanför de stora tätorterna, sade han till Sveriges Radio tidigare i år.

Frida Andersson Johansson

frida.johansson@veteranen.se

Läkaren Miia Kivipelto fick genomslag i forskarvärlden för sin doktorsavhandling när hon 2002 visade att högt blodtryck och högt kolesterolvärde i 50-60-årsåldern är starka riskfaktorer för att senare i livet få Alzheimers sjukdom.
Dessa två faktorer toppar fortfarande rankingen. Men listan har blivit längre.
– Vi lägger till fetma, berättar Miia Kivipelto. Den som är fet i medelåldern har ökad risk att som äldre drabbas av Alzheimers sjukdom.
Men det stannar inte vid fetma. Även den överviktige vinner på att ändra sina vanor, menar Miia Kivipelto.
– Men kom ihåg att vi pratar om medelåldern. Det finns inga studier som visar att fetma och övervikt skulle vara en riskfaktor för demens om man är över 75.

Alltså:
1) Övervikt
2) Högt blodtryck
3) Högt kolesterol
Inte alls bra var för sig, och mycket sämre i kombination med varandra.

– Den som har någon av dessa tre i medelåldern fördubblar risken att få demens och Alzheimers sjukdom 20 år senare. Har man alla tre samtidigt är riskökningen sex gånger.

Du återkommer ofta till livsstilsvanor i medelåldern?
– Ja, det tar mellan 20 och 30 år att utveckla Alzheimers sjukdom. Ju senare de sjukliga processerna sätter i gång desto senare bryter sjukdomen ut, säger Miia Kivipelto. Därför är det aldrig för tidigt att börja förebygga demens.
– Men det är heller aldrig för sent. Det finns mycket äldre kan göra för att bevara minnet. För alla åldrar gäller: det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan.
Kosten tycks alltså ha en huvudroll.
– Den som äter för mycket mättat fett och för lite grönsaker löper ökad risk. Medelhavskost är bra. Grönsaker, fisk, olja.
Vin till maten?
– Studier visar att måttliga mängder kan skydda. Samtidigt vet man inte om det är kombinationen med socialt umgänge eller att man samtidigt äter mer hälsosam mat som ger utslag.
Miia Kivipelto säger att hon inte kan rekommendera alkohol som “minnesmedicin”, och hon varnar för begreppet “måttliga mängder”.
– I Sverige menar vi 1-2 glas vin per dag. Men i exempelvis Frankrike talas det i någon studie om en halv flaska till en flaska vin per dag!
Kaffe?
Miia Kivipelto tvekar inte. Flera koppar om dagen förebygger.
Och motion. Forskningen är glasklar, och nya fynd förstärker hela tiden bilden.
– Om man rör på sig minst tre gånger i veckan under minst 30 minuter per gång så att man blir lite svettig och andfådd, så har man ungefär 50 procent minskad risk för demens och ungefär 60 procent till 70 procent minskad risk för Alzheimers sjukdom senare i livet. Det är en ganska stor riskminskning!
Hur kan fysisk aktivitet minska risken så mycket?
– Fysisk aktivitet har positiva direkta effekter på hjärnan genom att blodflödet ökar i hjärnan. Men vi har också funnit att den som är fysiskt aktiv i medelåldern har en hjärna som ser bättre ut 20 år senare. Den har en större volym, speciellt när det gäller den grå substansen där vi har alla hjärnceller.

Ta tag i depressioner i tid

Att trevliga sociala aktiviteter som aktiverar både hjärna och kropp – till exempel dans – skyddar mot demens är ett faktum. Men nu vill forskarna gå vidare: hur ser det ut för de som inte dansar längre.  På fackspråk: vilken roll spelar psykosociala faktorer?
Depression, och känslor av ensamhet och hopplöshet är tre nya nycklar.
Tesen är att det går att minska risken för demens om man behandlar depression i tid. Eftersom psykisk ohälsa är underbehandlad hos många äldre kan en bättre vård både bota depressioner och samtidigt förebygga demenssjukdomar.
–  Vi ser ett starkt samband mellan att bo och känna sig ensam med en hög risk för att insjukna i demens, berättar Miia Kivipelto. Därför är det så viktigt att vi uppmärksammar depressiva symtom.
Redan från medelåldern, om man känner sig ensam och hopplös, finns en starkt ökad demensrisk.
– Bakom Alzheimers sjukdom ligger inte bara biologiska utan även psykosociala faktorer. Vi behöver bli bättre på att uppmärksamma riskgrupperna, särskilt i de stora städerna, där många bor och lever ensamma.

Men vad kan man göra om man är nära släkt med någon som har drabbats av Alzheimers sjukdom?
– Har man en förälder eller ett syskon som drabbats så löper man 2-3 gånger större risk. Men vi har ändå starkt och ökande evidens för att motion och kost ger positiva resultat.
Miia Kivipelto vill hellre tala om målsättningar än om garantier. Ett bra förhållningssätt är att försöka hitta sätt att försena sjukdomens utbrott.
– Bara det vore en stor framgång. Helt utplåna den tror jag inte på, och det är inte vad vi främst ska sträva efter.

Vill skjuta upp sjukdomsutrbrottet

Hon konstaterar att hjärtinfarkten, som förr var vanlig i 50-årsåldern, nu förekommer mellan 70 och 80 år.
– En uppskjutning med 25 år! Tänk om vi kan uppnå något liknande när det gäller demenssjukdomar. Det skulle ha oerhörd betydelse för individen och samhällsekonomin.
– Om vi kan försena debuten av demens med fem år så skulle antalet patienter minska med 50 procent, säger Miia Kirvipelto.
I förra numret av Veteranen säger professor Bengt Winblad att ett genombrott för ett effektivt läkemedel kan stå för dörren. Skulle även Miia Kivipelto lyckas bryta igenom på den förebyggande fronten har människan plötsligt fått ett övertag på den fruktade sjukdomen.
Text Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Och över en fjärdedel av svenskarna uppger att man är orolig eller mycket orolig över att drabbas, visar färska siffror.

Om man räknar med att det för varje minut utan behandling dör två miljoner nervceller så förlorar strokepatienter i Gävleborg alltså i snitt 78-miljoner fler nervceller än patienter i Västerbotten efter att de ankommit till sjukhuset.

Den genomsnittliga väntetiden i riket är 74 minuter från ankomst till sjukhus tills trombolysbehandling sätts in.

– Svenskar har lärt sig känna igen tecknen på stroke och vet om hur viktigt det är att snabbt ta sig till sjukhus. Vad vi dock kan se i statistikgenomgången är att det fortfarande tar alldeles för lång tid att få behandling när man väl kommer till sjukhus. Det här är ett problem för de drabbade, såväl som för vården och politiker. För att öka möjligheterna att ge fler strokedrabbade behandling, till exempel genom att förlänga behandlingsfönstret, är det viktigt att vi satsar mer på strokeforskning för att hitta nya och effektivare behandlingsmetoder, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden.

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Om personalen i hemtjänsten bantas ytterligare ser hushållsrobotar ut att behövas. År 2050 är var tredje svensk äldre än 65 år och personer som är 80 år eller äldre väntas uppgå till närmare en miljon svenskar, enligt statistik från Arbetsförmedlingen.

Hushållsrobotar kommer från Japan. Japanerna har världens högsta medelålder. Gruppen 65 år eller äldre, som
uppgick till 20 procent 2006, väntas stiga till 40 procent 2055. Då går det en pensionär på varje 2,5 invånare (barn inräknade) och antalet hundraåringar år 2055 uppskattas till en miljon av den totala befolkningsmängden på 100 miljoner människor.
Det betyder att omsorgspersonalen inte räcker till och att en stor grupp äldre sannolikt får klara sig helt på egen hand.

I Japan finns det till och med ett begrepp – roro kaigo – som översatt betyder »äldre som tar hand om andra äldre«.
Tänk er ett äldreboende där de boende är runt 100 år och personalen är omkring 80 år – det är roro kaigo!
Därför har Japan ett nationellt program för robotforskning i mångmiljardklassen. Många japanska storföretag som Honda, Sony, Fujitsu, Toyota, Hitachi och Panasonic driver prestigeladdade robotprojekt.

En i raden av japanska hushållsrobotar är den 1,5 meter höga Twendy-One, designad att samverka med människor.
Waseda University i Tokyo och över tjugo privata företag har samarbetat om roboten.
Den är klädd med mjukt silikonskinn, känner om den stöter emot ett hinder och överkroppen sitter på ett hjulförsett underrede. De mjuka fingrarna kan ta upp saker från golvet, men är starka nog att hjälpa en person att sätta sig upp i tv-soffan. Forskarna vid Saeda University uppger att Twendy-One till exempel kan torka golv, hjälpa en person ur sängen eller till och med servera frukost.

Ett annat exempel på japanska hushållsrobotar är snabbköpshjälparen Robovie II, utvecklad av ATR, Advanced
Telecommunications Research Institutet. Roboten plockar fram en i förväg e-postad inköpslista, följer kunden runt i affären, bär matvarorna, talar om på vilken hylla varan står och har koll på extrapriserna.

I framtiden kommer vi att se mycket mer av mobila hushållsrobotar. Särskilt sällskapsrobotar har en stor potential.
Allt fler äldre människor lever ensamma och de längtar efter sociala kontakter, även om familjemedlemmen »bara« är en robot. Men robotar är ingen renodlad framtidsvision. De hjälper oss människor redan nu. Världens första robotgräsklippare, Husqvarna Automower, kom 1995. År 2001 lanserade Electrolux som första företag en robotdammsugare, Trilobite, på världsmarknaden. Aktuell statistik pekar på att mer än fem miljoner robotar dammsuger golven världen runt i detta ögonblick.

Text: Håkan Bertmar
Foto: Korea Institute of Science and Technology

Men den tidplan som integrationsminister Erik Ullenhag (FP) ställde ut i en intervju med Veteranen ser ut att hålla.

- Beredning av ärendet pågår fortfarande, men vi räknar med att proppen kommer före sommaren, säger nu Erik Ullenhags pressekreterare Lena Hallerby till veteranen.se.

Inget svar till SPF och PRO
Någon tid för att ta emot pensionärsorganisationerna, som krävt ett möte med Erik Ullenhag med anledning av att den nya lagen ännu inte lagts fram, har inte planerats in.

- Nej, ingen tid är ännu bokad för möte med de nämnda organisationerna, säger Lena Hallerby.

Till midsommar
Det var i mars månad som SPF, PRO, Tankesmedjan Seniorkraft och Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) krävde ett möte med ministern.

Att regeringen inte på två månaders tid har svarat på inviten kan tolkas som att man hellre förekommer organisationerna genom att lägga fram propositionen.

Återstår att vänta och se. Strax före midsommar stänger riksdagen för sommaren. Sex veckor kvar.

Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se