– Att hjälpa en närstående kan föra med sig mycket positivt men forskningen visar också att äldre som vårdar sin partner oftare är ofrivilligt ensamma, säger Ingrid Osika Friberg, utredare på Jämställdhetsmyndigheten i ett pressmeddelande.

På uppdrag av Jämställdhetsmyndigheten har forskarna Lena Dahlberg och Mariam Kirvalidze sammanställt forskning om sambandet mellan partnervård och ensamhet bland personer över 65 år.

– Ensamhet har samband med lägre välbefinnande och sämre hälsa. Översikten visar att ensamhet bland partnervårdare kan handla om emotionell ensamhet i parrelationen. Ensamheten kan också bero på social isolering eller osäkerhet i rollen som partnervårdare, säger Lena Dahlberg, professor vid Högskolan Dalarna och anknuten till Karolinska Institutet.

– Mer forskning behövs om skillnader mellan olika grupper av partnervårdare, som kvinnor och män eller personer med olika utbildningsnivå.

Två orsaker till att anhöriga oftare tar hand om äldre är att befolkningen i Sverige blir äldre och att den offentliga omsorgen har minskat, konstaterar forskarna.

Saknas politiska initiativ

Den sammanlagda bilden av forskningen på området visar att det behövs politiska initiativ och riktade stödinsatser för att stödja de som ger vård till sin partner, menar forskarna.

– Partnervårdare står vanligtvis för det mesta av den mest intensiva omsorgen. De sköter personliga uppgifter med hängivenhet och offrar ofta sitt sociala liv och sina egna behov. Det är viktigt att genomföra riktade insatser för att lindra den börda som makar upplever senare i livet, säger Mariam Kirvalidze, doktorand vid Karolinska Institutet.
Jämställdhetsmyndighetens utredare drar samma slutsats.

– Det är viktigt att ta hänsyn till vilka konsekvenser som kommer av att anhörigomsorgen ökar. Ett sätt att i stället förbättra kvinnors hälsa, ekonomi och egenmakt är att satsa på den offentliga äldreomsorgen, säger Ingrid Osika Friberg.

Ett fynd i forskningen är alltså att risken för demens och kognitiv svikt är särskilt stor hos personer som begått allvarliga brott och suttit i fängelse.

– Troligen beror det på att personer som begår allvarliga brott oftast har levt under svåra omständigheter. Deras fysiska och psykiska hälsa är oftast sämre än hos den övriga befolkningen och utbildningsnivån är låg. Alla dessa faktorer ökar risken för att utveckla demens senare i livet, säger Carmen Solares Canal vid Örebro universitet i en presskommentar.

Föräldrar utsatta

Avhandlingen ger mer kunskap i hur gener och familjerelaterade miljöfaktorer påverkar kopplingen mellan demenssjukdom och beteenden som kriminalitet, drogmissbruk och aggressivitet.

– Vi kunde visa att släktingar till personer med kriminell bakgrund löper en högre risk att utveckla demens. Det gäller föräldrar, mor- och farföräldrar, mostrar och farbröder.

Enligt avhandlingen är dock risken påtagligt högre för föräldrar.

– Den ökade risken för demenssjukdomar påverkas av en kombination av genetiska faktorer, miljöfaktorer i hemmet, samt hälsa och psykosociala problem under livets lopp, säger Carmen Solares Canal.

Andra problem

Avhandlingen visar också att äldre kriminella överlag drabbas av flera hälsoproblem jämfört med andra äldre.

Det handlar bland annat om alkohol- och drogmissbruk, depression, ångest, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, stroke och cancer.

– Det ger oss en ökad förståelse för hur en kriminell livsstil påverkar individers hälsa när de blir äldre.

Varför är det viktigt?

– Kunskapen kan användas för att utveckla olika förebyggande strategier inom den offentliga sektorn och kan vara till nytta för alla som arbetar med äldre som har ett brottsligt förflutet, säger Carmen Solares Canal.

Samtidigt meddelade den Europeiska läkemedelsmyndigheten under tisdagen att bolagets covidvaccin, som sedan 2021 heter Vaxzevira, inte längre är auktoriserat för användning.

I februari medgav Astra Zeneca att deras vaccin i enstaka fall kunde medföra allvarliga bieffekter.

I Sverige pausades användandet av detta vaccin 2021, för att sedan helt fasas ut.

Jacob Lundberg har studerat vilka generationer som är vinnare och förlorare i det svenska inkomstrelaterade pensionssystemet.

Han har granskat hur ATP-systemet och dagens system har fått in sina medel.

– Slutsatsen blir att de som föddes 1896-1937 fick ökad livsinkomst med upp till 13 procent tack vare pensionssystemet, medan alla senare generationer är förlorare, säger Jacob Lundberg.

Sänkt livsinkomst

– Dagens unga får sänkt livsinkomst med 8 procent på grund av pensionssystemet, om man räknar med en real fondavkastning på 5 procent och reallöneökningar på 1,5 procent.

Allmän tilläggspension (ATP) infördes 1960 efter en mycket hård debatt och en folkomröstning.

Systemet syftade till att ge en inkomsttrygghet under ålderdomen i förhållande till den inkomst man hade haft under arbetslivet. Pensionen finansierades med de avgifter som löntagarna betalade.

Yngre fick betala

Lundbergs studie visar alltså att de som föddes mellan 1896, den första årskullen som fick pension från ATP, och 1937 fick en större pension än vad de betalade in till systemet – på bekostnad av yngre generationer.

– Den totala överföringen till denna generation motsvarar i dag 15 000 miljarder kronor. Beloppet anger hur mycket större AP-fonderna hade varit i dag om den vinnande generationen hade fått ut pensioner motsvarande avgifterna de betalade in.

Överföringen motsvarar alltså en ökad livsinkomst med upp till 13 procent, eller som Jacob Lundberg uttrycker det ”en check på 700 000 kronor i dagens penningvärde på 65-årsdagen”.

Förlorar efter 1938

Förlorarna är i stället alla årskullar födda 1938 och senare – vilket sammanfaller med dem som inte fick rösta i folkomröstningen om ATP 1957. För dem beräknas pensionssystemet sänka livsinkomsten med upp till 8 procent, jämfört med om ATP-systemet inte hade införts.

Jacob Lundberg finner att en liknande omfördelning har skett i de flesta andra rika länder.

– En skillnad är dock att i de flesta länder har bördan blivit allt större med tiden, medan den i Sverige har stabiliserats.

– Det beror på pensionsreformen från 1990-talet som gjorde pensionssystemet robust mot en åldrande befolkning. I dag finns till och med ett överskott i systemet, vilket om det delas ut kan förväntas sänka bördan för dagens unga från 8 till 7 procent av livsinkomsten.

Jacob Lundberg landar i rekommendationen att hålla fast vid det dagens pensionssystem och dess principer, bland dem att det ska råda rättvisa mellan generationerna.

Bra med gas

Att förstärka dagens pensioner med en ”gas” där en del av överskottet används för att höja pensioner och de yrkesaktivas pensionsrätter är bättre än att höja avgifterna, menar Jacob Lundberg.

– Det är pengar som tillhör dem som har betalat in till pensionssystemet tidigare.

Men hur ser du på dagens allmänna pensioner – är de tillräckligt höga?

– Många pensionärer känner nog att pensionen inte räcker till, liksom många löntagare känner att lönen inte räcker till.

Hur skulle man kunna höja dagens pensioner utan att tulla på rättviseprincipen mellan generationerna?

– Det enda långsiktigt hållbara sättet att höja pensionerna är ekonomisk tillväxt, så att den totala kakan blir större. Att omfördela från löntagare till pensionärer är inte rätt väg att gå.

”Systemet behöver renoveras”

Högre avgift eller inte – tyvärr ser vi att pensionssystemet inte levererar särskilt höga pensioner och dessutom att det inte lönar sig att arbeta ihop sin pension.

Det säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson i en kommentar till Jacob Lundbergs kartläggning.

– Vi har länge haft en slagsida där systemets överlevnad ansetts viktigare än hur pensionärerna har det, vilket bidragit till just de problem med svaga pensioner vi har idag.

– Detta behöver förändras, systemet behöver renoveras och människornas perspektiv måste då väga tyngre än vad de gjort hittills.

Unga som gamla önskar vi alla att vi, oavsett generation, ska få en rimlig pension, fortsätter Anna Eriksson.

– Mellan oss och våra barn och barnbarn råder inga motsättningar och heller inga krav på millimeterrättvisa. Huvudsaken är att vi har pensioner det går att leva på, idag och i framtiden.

Hur ser då SPF Seniorerna på frågan om pensionsavgifterna?

– En högre pensionsavgift måste då till, vilket vi vill se genom en omfördelning inom den befintlig arbetsgivaravgiften som stärker den inkomstrelaterade pensionen för både dagens och framtidens pensionärer.

Dölj faktaruta

Samtidigt har i dag så mycket som 57 procent av alla pensionärer någon del garantipension, ofta som utfyllnad av inkomstpensionen.

Länsförsäkringar har analyserat vad det kan innebära privatekonomiskt.

– För pensionärer och särskilt de som förlitar sig på garantipension kan äktenskapet medföra att de får mindre att klara sig på varje månad, säger Trifa Chireh, pensionsekonom på Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

– En person med en pension på 20 500 kronor per månad som väljer att gifta sig kan gå miste om nästan 10 000 kronor före skatt per år.

Borde anpassas

Sambor utan gemensamma barn betraktas som ensamstående och erhåller därmed ett högre belopp, påpekar Länsförsäkringar i analysen. Men om de gifter sig, justeras deras garantipension ned.

Med tanke på att vi blir allt piggare och allt fler verkar testa lyckan på äldre dagar borde garantipensionen anpassas till att baseras på hushållets samlade inkomster i stället för individernas civilstånd. Det skulle spegla den faktiska ekonomiska situationen bättre, menar Trifa Chireh.

Länsförsäkringar har räknat ut hur mycket man går miste om i total pension före skatt per månad, vid tre olika lönenivåer, om man gifter sig efter 66 år.

Det gäller också att se upp med vad som händer med bostadstillägget.

Länsförsäkringar ger följande exempel: Har man en pension på 20 500, bor i en lägenhet på 75 kvadratmeter med en hyra på 7 000 kronor och har mindre än 100 000 i förmögenhet kan man få ett bostadstillägg på 1 900 kronor per månad.

Men om man gifter sig med en person med samma förutsättningar och flyttar ihop i lägenheten kommer bostadstillägget på 1 900 kronor per månad att försvinna.

• Från Falun reser vi genom Finnbygderna i Dalarna. Ett uppehåll hos Leif Wikner i Persåsen med fint trähantverk innan vi anländer till Östersund.
• Vi kliver ombord på Inlandsbanan och en underbar resa genom vildmarken och storslagna naturscener kan börja. I Vilhelmina serveras lunch med lokala råvaror innan färden in i Norrlands hjärta fortsätter. Vi passerar Polcirkeln och kliver av i Gällivare.
• Vi besöker Icehotellet och reser vidare in i Jukkasjärvi där vi beundrar Bror Hjorts berömda altartavla. På den gamla samiska mötesplatsen tar vi del av samiska traditioner.
• Vi reser förbi nationalparken Muddus gammelskogar. I Jokkmokk besöker vi samemuseet Ajtte och stannar vid vildsinta Storforsen, Europas största oreglerade fors.
• I Burträsk provsmakar vi ost innan vi reser vidare till naturvärldsarvet Höga kusten.
• Vi besöker hälsingegården Erik-Anders, en av de sju gårdar som är inskrivna i UNESCOs världsarvslista. Vi besöker Sala silvergruva ovan jord. Allt som allt en episk resa genom vårt vackra land!

Resfakta

Datum: 20-27 augusti
Pris för medlemmar: 21 995 kr
Pris för icke medlemmar: 22 450 kr
Enkelrumstillägg: 3 250 kr
Avreseort: Hallsberg (även Göteborg & Örebro). Kontakta Jörns för anslutning längs färdväg.

I priset ingår:

• Resa med helturistbuss från Hallsberg
• Del i 2-bäddsrum med dusch& wc
• Whispers
• 7 frukostar, 2 luncher, 7 middagar
• Alla inträden enligt program
• Besök hos konstnären Leif Wikner, Jukkasjärvi kyrka, Storforsen, Höga Kusten-bron och Västerås kyrka.
• Resa med Inlandsbanan Östersund-Gällivare
• Guidning och provsmakning av ost på Burträsk Experience Center
• Guidad rundtur Sala silvergruva (ovanjordsvandring) och Icehotel i Jukkasjärvi
• Guidad visning Sámi Siida
• Guide Marianne Andersson

Bokning

Läs mer och boka här eller ring 0770-787 000

Den finska regeringen vill spara på det statliga utgifterna. Därför meddelades i mitten av april att bland annat utbetalningarna till utlandspensionärer skulle ställas in. Den största andelen av dessa är boende i Sverige.

Den finska Folkpensionsanstalten, FPA, uppger för YLE att 18 124 personer fick finsk folkpension i Sverige 2023, varav 17 533 var ålderspension och 482 var sjukpension.

Beslutet har väckt stor kritik från de berörda.

– Vi har fått samtal från många oroliga medborgare, som kommer att drabbas om detta går genom. Det finns 18 000 berörda pensionärer i landet, av vilka några kan få sin folkpension halverad genom finska regeringens beslut, kommenterar Esa Tuuri från Finska Pensionärernas Riksförbund i Sverige och fortsätter:

– Vi bedömer att förslaget strider mot EU-rätt samt tidigare gjorda nordiska avtal. Vi ska kunna ha fri rörlighet, men sådana här beslut stryper den.

Talespersoner för den finska regeringen hänvisar bland annat till en ansträngd statsbudget, men även att den svenska regeringen visat vägen då den 2023 stoppade utbetalning av garantipensioner till utomlands boende pensionärer.

Den som bor i Sverige och förlorar sin finska folkpension kan i vissa fall ha rätt till högre bostadstillägg, enligt den svenska Pensionsmyndigheten.

– Vi är ju också lite tagna av den här förändringen, vilket innebär att vi inte har svar på alla frågor i dag, säger Ann-Sofie Kraft Nilsson som är expert vid Pensionsmyndigheteten till YLE och tillägger att saken ska utredas i samarbete med de finländska myndigheterna.

Vi hälsar på en kylig eftermiddag i Axelsberg söder om Stockholm. Inne i en samlingslokal i centrum sjuder det av kreativitet när ett gäng som bäst håller på med improvisationsteater.
Alla lyssnar först noga på Anna Anderssons instruktioner och går sedan in för övningarna med hull och hår.
– Ni får tre meningar på er; vilka är ni, vad gör ni och var är ni? Ledordet är körsbär! ropar Anna Andersson.
Två ur gruppen kliver fram till mitten av salen. En börjar låtsas plocka med något uppe i luften, hon rör händerna långsamt uppåt och nedåt medan hon låter blicken noggrant följa med.
– Välkommen hit till mitt fruktstånd, säger hon till sin ”medspelare”.
– Jaha, tack. Vad gör du?
– Jag putsar upp mina bigarråer, det kommer ju snart kunder.
– De ser riktigt fina ut. Kan man få smaka?
– Javisst, varsågod!
Ett litet exempel på hur det kan låta under en övning. Kroppsspråk och mimik är med till hundra procent, det känns som att fruktståndet faktiskt finns där i rummet. Och ingenting är inövat i förväg.
– Såna här övningar är bra för modet och för fantasin. I improvisationsteater finns en del grundregler – som att man alltid bejakar varandra. Även om man tycker att en idé någon kommer med är lite sisådär ska man ge den en chans. Det handlar om att träna på att få en annan approach till tillvaron. Att vara positiv, bejakande och flexibel, säger Jenny Wahlgren.

Alla i rummet verkar trygga med varandra, stämningen är glad och uppsluppen. Det är mycket skratt och applåder vilket förstås gör det lättare att våga släppa loss.
– Här pratar vi aldrig om status, vad man har för bil eller vad man jobbat med. Vi kommer hit och bara är med varandra och har roligt. Det är sunt att tappa fotfästet ibland, säger Anna Andersson.
När improvisationsteatergänget är klara kommer nästa grupp in i salen. De ska ha frigörande dans med Anna som sätter på en låt med Bo Kaspers orkester som uppvärmning.

Alla börjar gå runt i salen och rör sig till musiken precis som de vill. En del står på stället och blundar och rör sig långsamt, andra tar varv på varv i salen och liksom svävar fram i takt med musiken.
Kanske tar de en kopp kaffe tillsammans efteråt i kafeterian som finns utanför innan alla ska vidare åt olika håll. Förhoppningsvis lite gladare, lite starkare – och lite modigare än innan de kom hit.

”Förut var det mest bingo här” Tre SPF-are om att våga

Laine Holmgren: Jag började gå här under pandemin. Jag är lärare i botten och tycker egentligen inte om drama, men jag hade inget annat att göra då så jag tänkte att jag provar väl. Och så var det så roligt! Man fick skratta så mycket! Jag var med i nybörjargruppen först. Man får tydliga ramar vad man ska göra. Ibland kan det vara lite jobbigt och man tänker ”nej, jag kan inte…”. Men så kommer man i gång, man får hjälp av varandra och plötsligt är man helt inne i något fantasifullt som bara flyter på.

Kristjan Luther: Jag brukar först träna kroppen i gymmet som finns här. Sen kommer jag hit och tränar hjärnan också. Min sambo hade varit på improvisationsteater och sa att jag borde gå dit. ”Det behövs killar”, sa hon. Eftersom jag jobbar med döva är det inget problem för mig att använda kroppsspråket. Improvisationsteater handlar om att slänga bort alla sina vanliga rutiner och inte tänka efter. Ut med allt bara! Första gången var jag noga med att lyssna på instruktionerna och kunde kommentera om någon gjorde ”fel”. Men det ska man inte göra.

Birgitta Lennartsson: Jag har gett sådana här kurser själv tidigare i min SPF Seniorerna-förening i Mälarhöjden. Det är så kul att komma hit, det är min prio ett nu! Lite förundrad är jag faktiskt över hur mycket som kan komma ut genom ens mun! Ibland blir det roligt, ibland lite fel. Men det gör ingenting, det är en väldigt tillåtande attityd här. Tänk att det kan komma så mycket från hjärnan!
Det finns mycket att göra här. Det är som ett smörgåsbord. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna uppleva något så här roligt som pensionär.

Bland annat pekade man på det märkliga i att ta bort en bankomat som var så bra placerad – ett stenkast från vårdcentral, apotek och livsmedelsbutik. I närheten ligger också ett äldreboende och ett trygghetsboende. Dessutom: butik, pizzeria, familjecentral, bibliotek och kyrklig verksamhet.
Men inte längre någon bankomat.
Regeringen kom i samma veva med ett argument som Tabergsdalens seniorer kunde använda. Den 12 januari tillsatte nämligen finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) en utredning om kontanterna i samhället. Den 31 december ska utredningen vara klar.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, sa ministern och la till hur viktig frågan är utifrån ett beredskapsperspektiv.
Seniorerna fick också stöd från lokala politiker och företrädare för Länsstyrelsen, och Jönköpingsposten lyfte frågan på ledarplats.
– Det kändes viktigt och glädjande att fler engagerade sig. Hade vi stått ensamma hade vi kanske resignerat även om vi planerade för en namninsamling.
Också församlingens kyrkoherde Ann-Christine Borg engagerade sig och skrev brev till Bankomat AB.
”Man kan tycka att de medborgare som drabbats av denna förlust av bankomat på orten är lika viktiga bankkunder som andra”, och hon fortsatte:
”I Norrahammar finns flera aktiva föreningar och ett starkt engagemang för samhällsutveckling som borde beaktas innan det genomförs förändringar av samhällsservicen. Mot denna bakgrund förväntar vi oss att ansvariga för borttagandet av bankomaten i Norrahammar, omprövar sitt beslut och att bankomaten åter kommer till samhället.”

– Det där kändes förstås väldigt bra. Allt stöd från olika håll bidrog till att Bankomat AB klev fram och åtminstone försökte förklara sitt agerande, berättar Kerstin Persson.
Storbankernas bolag Bankomat AB svarade i en insändare att för få uttag låg bakom stängningen. Samt bolagets uppfattning att det finns andra automater i området. Men till närmaste bankomat i Taberg är det en halv mil. Så skulle exempelvis mataffärens system slås ut krävs det för alla kontantburna att ta sig till Taberg eller till Jönköping. Bankomats svar kom därför snarare att elda på debatten ytterligare.
Frågan tar då en överraskande vändning. Företaget Noka som driver Kontanten Uttagsautomater har uppfattat diskussionen i det lilla samhället.
– Vi har sett att det verkar vara en efterfrågan så vi gör ett försök och hoppas att det ska göras tillräckligt många uttag, förklarar försäljningschefen Marcus Liljeblad för lika förvånade som glada SPF-seniorer.
Den nya uttagsautomaten öppnade i början av februari.
– Det kändes som en seger för oss. Många medlemmar har också uttryckt stor tillfredsställelse och tacksamhet över att vi gjorde motstånd. Hela historien har stärkt vår förening, säger Kerstin Persson.
– Hoppas vi kan inspirera andra föreningar på orter ute i landet som kanske blir av med den enda bankomat man har. Här i Norrahammar hände det från den ena dagen till den andra.

Helena Liljegren på Länsstyrelsen i Jönköpings län följer noga utvecklingen på betaltjänstmarknaden.
– Det är fantastiskt att Norrahammar får en ny uttagsautomat! Vilka resultat man kan nå genom engagemang, i detta fall särskilt från SPF Seniorerna.
När uttagsautomater avvecklas får länsstyrelserna vetskap om det först genom media, röster från länsinvånare eller mot slutet av året när man följer upp statistik för länet.
Hon är kritisk till hur Bankomat AB bara bommade igen utan förklaring.

– Information i ett tidigare skede om en avveckling skulle ha bidragit till att vi hade kunnat se över lösningar på orten och stämma av vilka grupper som är beroende av uttagsautomaten, säger Helena Liljegren och betonar att hon med spänning kommer att följa regeringens utredning av möjligheterna att betala med kontanter.
Kerstin Persson säger att hon hoppas på en fortsatt bibehållen servicenivå i Tabergsådalen, även om hon ”bara bor en mil från Jönköping”.
– Men varför ska vi behöva förlora vår service här där vi bor? Om man börjar plocka bort det ena så försvinner snart också det andra. Att kämpa för en bankomat handlar också om den lilla ortens rätt till samhällsservice i ett bredare perspektiv, säger Kerstin Persson och tillägger:
– Nu gäller det att använda bankomaten också! Om den inte används tillräckligt kommer den att försvinna.

– Ett ställningstagande för en FN-konvention för äldre skulle dels bygga vidare på en lång svensk tradition av att verka för stärkandet av mänskliga rättigheter, och dels vara i linje med det uttalade målet för svensk utrikespolitik om att värna om mänskliga rättigheter.

Bakgrunden till debattinlägget är att ett möte den 20-24 maj med representanter från världens länder i FNs högkvarter i New York för att diskutera införandet av en FN-konvention för att stärka äldre personers mänskliga rättigheter.

Säger nej

Arbetet för en äldrekonvention har pågått under många år men Sveriges regeringar, oavsett partifärg, har motsatt sig detta initiativ, konstaterar debattörerna.

– Detta samtidigt som europeiska länder som Portugal och Slovenien, alla länder i Latinamerika samt många länder i Afrika kommer stödja förslaget.

Argumentet har varit att rådande regelverk är tillräckligt. I sitt senaste yttrande i frågan skriver regeringen att ”Sverige ser inga brister i befintliga verktyg när det gäller de mänskliga rättigheterna för äldre personer”.

Ålderism

Men världen över uthärdar äldre människor enormt lidande i krig just för att de är äldre, hävdar debattörerna.

I exempelvis Ukraina utgör äldre en oproportionerligt hög andel av civila dödsfall. De äldsta lider också i högre utsträckning än andra grupper av brist på sjukvård.

Johan Brosché och Anders Themnér driver tesen att bristen på fokus på äldres situation grundar sig i ålderism, vilket också forskare beskrivit som en av de sista socialt accepterade fördomarna.

– Enligt FN:s generalsekreterare António Guterresså är det ”avgörande att ta itu med ålderism för att skapa en mer jämlik värld där varje människas värdighet och rättigheter respekteras och skyddas”.

Till år 2050 så uppskattas antalet personer över 65 att fördubblas. Många av dessa kommer att ägna sina sista år i livet åt att försöka överleva krig, betonar Johan Brosché och Anders Themnér.