Vanligaste låntagaren – ensamstående kvinna i bostadsrätt

Vanligt är att man bor i bostadsrätt och har haft en normal eller under normal inkomst i arbetslivet.
Uppgifterna är från Svensk Hypotekspension som har seniorlån som sin enda produkt.
– De som bor i villa tänker sig kanske att flytta till något mindre eller till en bostadsrätt om några år. Då är seniorlånet inget för dem, det ska man bara ta om man vill bo kvar i sin bostad, säger Nils Ingvarson, chef för kommunikation och marknad på Svensk Hypotekspension.
Räntan på seniorlånen är mycket högre än på vanliga bolån. Varför?
– Hos oss beror det på att vi inte får in några räntebetalningar från seniorlåntagarna, i stället betalas hela skulden när lånet förfaller. I vår ränta ingår också en skuldfrigaranti. Det innebär att vi tar risken om skulden blir större än vad låntagaren får ut för bostaden den dag den säljs. Vi är dessutom ensamma om att erbjuda ett livslångt seniorlån. Allt detta blir dyrare för oss att finansiera. Därför blir räntekostnaden högre, säger Nils Ingvarson.

Nordeas seniorlån vänder sig till personer över 58 år som äger hus eller lägenhet med betalda lån och stora värdestegringar i framför allt storstäder och universitetsstäder. Den som tar ett seniorlån på Nordea behöver inte betala räntor från sin månadsinkomst. Räntan läggs i stället på skulden. Men skulden inklusive räntan fastställs samtidigt som personen tar lånet och blir därför ingen överraskning den dag lånet ska betalas.
Michael Skytt, bolånechef för Nordea Sverige, tycker att seniorlånet bara har en förlorare: efterlevande barn som går miste om en del av arvet i och med att föräldrarnas bostad är belånad.
– Det förekommer dock att barn kommer in och säger att deras föräldrar har så dålig pension att de vill att de ska ta ett seniorlån. Men den vanligaste låntagaren är en änka eller änkling som har fått sämre ekonomi efter att maken/makan dött och vill bo kvar i bostaden, säger han.

Text: Annika Danielson

Skriv ut