Ekonomi & juridik

Så blir din pension

Publicerad 2011-09-19

Sedan det nya pensionssystemet infördes 1999 är pensionsåldern flexibel. Man kan välja själv när man vill gå i pension från 61 år och begär då uttag från Pensionsmyndigheten. Den som ännu inte tagit ut sin pension vid 70 får ett brev från myndigheten där man uppmanas komma in med en ansökan.

Genomsnittet är 64,7 år

Den genomsnittliga pensionsåldern i Sverige är 64,7 år. Siffran har legat däromkring de senaste åren. Enligt Pensionsmyndighetens senaste årliga rapport till regeringen har både antalet personer som tar ut sin pension tidigt och antalet personer som tar ut den senare ökat.
Tidpunkten för när man ska börja ta ut sin pension brukar vålla en del huvudbry för den som passerat 60-strecket. Allt hänger ju på hur länge vi kommer att leva. Och ju längre vi lever desto längre ska pengarna räcka.

Beskedet i det orange kuvertet som Pensionsmyndigheten skickar ut en gång om året brukar inte vara någon uppmuntrande läsning. Där står den statliga allmänna pension som vi tjänat in. Den baseras på hela livsinkomsten för dem som är födda 1954 eller senare. För dem födda mellan 1938 och 1953 styrs den delvis av det nya pensionssystemet, delvis av det gamla ATP-systemet där pensionen grundade sig på de 15 bästa inkomståren.

Chockartat låg
När pensionsåldern närmar sig upptäcker många hur chockartat låg den statliga pensionen är. Av dagens pensionärer i åldern 65-69 år har männen en genomsnittlig statlig pension på knappt 13 000 kronor i månaden och kvinnorna drygt 10 000 kronor i månaden. 40 procent av alla pensionärer, de som haft låg eller ingen inkomst, får endast någon form av garanti- eller minipension på mellan 6 800 och 7 600 kronor i månaden.

En annan chock för många nuvarande och blivande pensionärer var den försämring av inkomstpensionen som skedde förra året, då ålderspensionen sänktes med 3 procent, och i år, då den sänkts med 4,3 procent. Orsaken är att i det nya pensionssystemet tas hänsyn till den ekonomiska utvecklingen i samhället. Och vid finanskrisen och börsraset 2008 urholkades AP-fonderna, där en stor del av pensionskapitalet förvaltas, med 200 miljarder kronor, som pensionärerna nu får betala för.

Pensionerna kan sänkas
– I det tidigare ATP-systemet följde pensionerna i princip konsumentprisindex. Gick kaffe- och bensinpriset upp höjdes pensionerna. Många pensionärer har därför invaggats i tron att pensionen inte kan sänkas, men så fungerar det inte i dag, säger Roger Pettersson, pensions- och försäkringsrådgivare i det egna företaget R.P.A Försäkringsmäkleri.
Han framhåller att det kan komma bli sänkningar av pensionen även i framtiden vid kraftiga nedgångar i den svenska ekonomin.

Den statliga pensionen urholkas också på grund av att vi lever längre och att det föds för få barn som kan försörja den äldre generationen. Färre betalar in till systemet och fler tär på det. EU-kommissionens genomgång av medlemsländernas pensionssystem visar att i Sverige uppgick pensionen till 65 procent av förvärvsinkomsten 2008. År 2048 beräknas den bara utgöra knappt 50 procent av förvärvsinkomsten.

Men pensionen består inte bara av den statliga delen. Åtta av tio av dagens pensionärer har även en tjänstepension från sina tidigare arbetsgivare. Många har också sparat i en privat pensionsförsäkring. Men också här måste man välja när och hur pengarna ska tas ut. Så hur ska man göra? Veteranen bad Roger Pettersson räkna på några fall.

Ta ut pensionen vid 61
I ditt orange kuvert står att du får en pension på 13 000 kronor i månaden livet ut vid uttag vid 65 år. Nu vill du i stället börja ta ut den vid 61. Då sjunker pensionen till 9 900 kronor i månaden. Det är betydligt lägre, men du hinner få sammanlagt 475 000 kronor (före skatt) på de fyra åren fram till 65.
Om du dör före 78 lönar det sig, men om du dör efter 78 får du hålla till godo med 9 900 kronor i månaden resten av livet, i stället för 13 000 som du skulle fått om du började ta ut vid 65.
Börjar du ta ut pension vid 61 och fortsätter jobba fram till 65 finns dock möjlighet att investera pensionspengarna i fonder eller försäkringslösningar för att få kapitalet att växa medan du fortsätter att leva på lönen. Detta förutsatt att skatten på den sammanslagna lönen och pensionen inte blir för hög.
– Den som är förslagen och initierad kan kanske göra en bra affär. Men det är få som klarar det och de flesta gör slut på sina pengar, varnar Roger Pettersson.

Ta ut pensionen vid 65
I ditt orange kuvert står att du får en pension på 13 000 kronor i månaden livet ut vid uttag vid 65 år. Du väljer att bli folkpensionär nu som de flesta andra svenskar – medelåldern för första pensionsuttaget är 64,7 år.
Vid 65 påbörjas också normalt utbetalning av tjänstepensionen, inbetald av tidigare arbetsgivare. Tar du ut den på fem år kan tillskottet varje månad till din statliga pension bli betydande. Tar du i stället ut den livslångt blir den månatliga summan betydligt mindre.
Detta framgår av beskeden från försäkringsbolagen som förvaltar din tjänstepension och gör att allt fler väljer att ta ut den på fem år. De vill använda pengarna medan de är pigga och aktiva och tror sig kunna leva på en enklare nivå senare i livet. Det oroar bland annat pensionsbolaget AMFs vd Ingrid Bonde, som varnar för att antalet gamla fattigpensionärer kommer att öka när de bara har den statliga pensionen kvar.

Ta ut pensionen vid 67
I ditt orange kuvert står att du får en pension på 13 000 kronor i månaden livet ut vid uttag vid 65 år. Du vill i stället fortsätta jobba och vänta med att börja ta ut den till 67. Då blir pensionen 15 200 kronor i månaden.
Under de två åren förlorar du sammanlagt 312 000 kronor på att vänta till 67, pengar som du (efter skatt) skulle kunna sätta in på banken eller spara på annat sätt om du väljer att leva på din lön. Du måste också bli äldre än 79 för att det ska löna sig att vänta och för att få tillbaka de 312 000 kronorna du gick miste om mellan 65 och 67.
Men att jobba till 67 fyller också en viktig social funktion och gör att du kan fortsätta använda din kunskap. En undersökning från rekryteringsföretaget TNG visar att var tredje 60-65-åring vill jobba efter 65. Ju närmare 65-årsdagen kommer desto större är viljan att fortsätta arbeta.


Se efter vad din totala pension blir

På minpension.se ges en bättre bild än i det orange kuvertet av vad din totala pension blir. Sajten är ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen. Skulle du sakna något pensionssparande kan du lägga in det manuellt och få med det i beräkningen.

TEXT  ANNIKA DANIELSON
FOTO  SOFIA RUNARSDOTTER

Margareta vill jobba fram till 67

Margareta Genchel är 64 år och säljchef på ett litet företag. Hon har jobbat heltid hela sitt vuxna liv och hoppas på att kunna fortsätta arbeta tills hon är 67.
– Jag älskar mitt jobb och vill känna mig behövd. Jag är ensamstående och vet inte hur jag skulle få dagarna att gå om jag inte jobbar, säger hon.

Margareta Genchel får cirka 3 000 kronor mer i månaden i statlig pension om hon väntar med att ta ut den tills hon är 67. Det bidrar till att hon vill fortsätta jobba. Hon har också en mycket liten tjänstepension från tidigare arbetsgivare som hon tänker ta ut på fem år.

Margareta har också sparat regelbundet i en privat pensionsförsäkring sedan 20 år. Pengarna är placerade i fonder med både hög, mellan- och låg risk. Hittills har det insatta kapitalet ökat med en tredjedel i värde.

Roger Petterssons råd till Margareta är att hon kontaktar försäkringsbolaget för att omvandla sin privata pensionsförsäkring baserad på fonder till en traditionell pensionsförsäkring med garantiränta när hon fyller 67. Tar hon ut denna under tio år kan hon leva på sina sammanlagda pensionspengar.
– En traditionell pensionsförsäkring ger en viss låg garantiränta på cirka 2,5 procent, men hon slipper bekymra sig om fondbyten och får en tryggare tillvaro som pensionär.
Normalt tillkommer också varje år en återbäring utöver garantiräntan som höjer värdet på pensionen.

Text  Annika Danielson
Foto Sofia Runarsdotter

Kontakta Redaktionen

Tidningen Senioren
Besöksadress: Hantverkargatan 25 B, 6 tr Stockholm
Postadress: Box 22574 104 22 Stockholm

Frågor om webbplatsen: webben@senioren.se

Senioren är

en medlemstidning för SPF Seniorerna.
Chefredaktör och ansvarig utgivare är Kristina Adolfsson.
©2024 Senioren - När insidan räknas