Bostad

Ta pensionen och flytta till ThailandBjörn Larsson Ask och Viveca Lithner Ask utanför sitt hus i Thailand. Foto Björn Larsson Ask

Ta pensionen och dra!

Thailand

Bofakta
En typvilla i ett inhägnat område med pool max en kilometer till havet kostar i Phuket ca 1 miljon, i Hua Hin 700 000 – 800 000 och i Rayongområdet ca 500 000 kr.

El/vatten ca 500-1 000 kr/mån – dyrt kyla luften med AC
Driftkostnad ca 1 500 – 2 000 kr/mån för arrende, samfällighetsavgift och hemförsäkring
Privat sjukförsäkring ca 20 000 per person/år

Råd inför köpet
1. Bestäm var du vill bo, vad du vill ha – lägenhet eller villa – vilken budget osv. Titta även på tillgång till infrastruktur.
2. Ta kontakt med seriös aktör i området. Kolla att det finns kontor, arbetstillstånd och använd sund förnuftsbedömning.
3. Vid minsta tveksamhet: ta hjälp av internationell juristbyrå
i Bangkok. Kostnad ca 10 000 kr.
Sök fakta via Google, en av många bra länkar är www.thailandsfakta.se.

Så skattar du i Thailand
Lägre skatt på pensionen - så kallad sink-skatt på 25 procent dras av pensionen.
Ingen förmögenhetsskatt
Ingen arvsskatt
Privat sjukförsäkring krävs, ca 20 000 kr/år

Ett exempel
Två gifta makar, 61 år, säljer huset i Sverige och flyttar till Thailand. Makarna får 1,5 miljoner kronor i vinst efter skatt på huset.
Kapitalet placeras i en utländsk kapitalförsäkring som ger 8 procent i årlig avkastning. Detta gör att kapitalvinstskatt undviks. Makarna har var och en 15 000 kr/månad i allmän pension, 6 000 kr/månad i tjänstepension och 1 500 kr/månad från en privat pensionsförsäkring.
Skattefördelar: Lägre skatt på pensionen, ingen förmögenhets- eller arvsskatt, mycket låga levnadsomkostnader.
Skatt om de bott kvar i Sverige: 203 000 kr/år. Skatt vid flytt till Thailand: 119 000 kr/år Gemensam skattevinst: 84 000 kr/år.

Fakta: Sparsam Skatt och Deloitte

I ett rymligt vitt tvåvåningshus med blått tak och blåa markiser, några steg från det turkosblå havet två timmar sydost om Bangkok, bor Björn Larsson Ask och Viveca Lithner Ask sedan tre år tillbaka.

Han gick i pension från Svenska Dagbladet 2008, där han jobbat som pressfotograf i drygt tjugo år, och hon avslutade sitt företag inom hälsobranschen som hon under 25 år drivit i Stockholm och Tyresö.
Båda framgångsrika inom sina respektive områden, båda mätta på livet i Sverige. De hade rest runt i världen under olika perioder, och var sugna på att börja ett nytt liv långt borta trots en del varningsrop från vänkretsen:
– Många sade: Hur vågar ni, och jag kunde aldrig förstå deras tankar, berättar Viveca. Vi var ju inte deporterade, vi valde själva.

 

Thailand föll sig naturligt
Att det blev Thailand föll sig ganska naturligt. Framför allt Björn hade rest mycket i området. Han var här redan 1964 tillsammans med legendariske publicisten Buster von Platen. Sedan blev det många resor runt om i Asien, inte minst de år Vietnamkriget pågick.
– Och under Polpottiden i Kambodja bodde jag i en liten thailändsk by nära gränsen för att följa händelserna.

 

Fel mässa
2004 började de prata så smått om att göra något annat. Ett par år senare tänkte de besöka den årliga mässan i Globen, Köpa hus utomlands, men råkade ta fel på datum. Istället hamnade de hos Thailandmäklarna i en annan del av stan.
– Det var en snöig och kall vinterdag. Det presenterades information om en del områden som skulle byggas. Vi ville ha ett hus nära havet och inte för långt till Bangkok. Och så fanns där en husmodell, som vi bara föll för!

 

Här vill vi bo!
25 dagar senare satt de på planet till Bangkok, sedan i minibuss sydösterut. De blev mer och mer skeptiska av det de först såg. Men när bussen rundade kurvan till Laem Mae Phim och havet öppnade sig – då sa de bara – här vill vi bo!
Köpet var långt ifrån någon lätt affär, berättar de två. Alla dokument var skrivna på thai och översatta till engelska. Tack vare kontakter kunde de i stora drag förstå innebörden, men riktigt säkra var de inte.

 

Bygget tog tid
När alla handlingar – och det var mycket papper – var påskrivna började väntan på huset. Tre-fyra gånger besökte de bygget, som tog nästan två år mer än utlovat. Det gavs många löften av byggherren som inte infriades. Byggjobbarna var heller inte särskilt lätta att kommunicera med.
– Här i Thailand får man räkna med kroniska förseningar, är Björns erfarenhet.
9 december 2008 var huset klart, då hade bostaden söder om Stockholm redan sålts och utrymts.
De inventarier som inte sålts, skänkts bort eller kastats lastades ombord på en stor container som skeppades till Thailand.

 

Husägandet har sina sidor
Nu har Björn och Viveca bott i huset i drygt tre år. Och hunnit upptäcka saker som skiljer sig en del från husägandet i Sverige. Standarden är bitvis densamma. Annat har ibland lägre kvalitet, som en del hushållsmaskiner och vissa trädetaljer. Man har redan haft problem med vattenläckage och – termitangrepp, något som måste förebyggas en gång i månaden.
Men det som tagit mest tid är den juridiska exercisen runt själva ägandet. I Thailand kan bara landets egna invånare äga den mark som bostaden står på. Utlänningar skriver ett så kallat landlease-kontrakt. Det gäller i 30 år, sedan ska det skrivas om.
Efter ett års mödosamt arbete, med massor av underskrifter på ett stort antal dokument till olika myndigheter, har man nu tillsammans med ägarna till samtliga 74 hus i området bildat ett bolag, Blue Mango Co Limited, som ska trygga ägandet för framtiden eftersom företag får äga mark.
– Vi har det finaste och mest välskötta området i hela Thailand! tycker de två.

 

Det är lätt att bli gammal här
Vi pratar med varandra säkert i en timme, först på internet via Skype, sedan på telefon med lokaltaxa.
Det bästa med livet hos er?
– Klimatet, och då menar jag både vädret och människorna, svarar Viveca snabbt. Det är lätt att bli gammal här. Det finns en ödmjukhet inför gamla människor. Kungen är den man vördar högst, sedan kommer munkarna, därefter äldre människor. Man reser sig för gamla, som alltid har företräde.
– Vi har färska blommor i huset för jämnan, det är en lyx man inte kan unna sig i Sverige.
Det sämsta?
– Korruptionen och nedsmutsningen, säger båda. Skräp slängs överallt, det finns plast i havet, ett växande problem. Sopsortering förekommer inte.

 

Fick betala sjukhusvården själv
För tre år sedan, när paret ännu inte var nyinflyttade, råkade Björn ut för en olycka som hade kunnat sluta mycket illa. Han körde med en motorcykel upp över en betongkant, gasade och motorn rusade. Två sekunder senare hade fordonet kastat honom rakt in i en husvägg.
Han fördes till det lokala sjukhuset med öppet sår i fot och underben, efter en vecka blev det kallbrand i benet och han transporterades till ett stort privat sjukhus, Bangkok Hospital i Rayong, där han opererades två gånger. Han är helt återställd.
Oturligt nog hände detta när paret var mitt uppe i omläggning av sina sjukförsäkringar. Vilket betydde att kostnaden för vården – ca 100 000 kr – fick betalas ur egen ficka.

 

Aktiv tillvaro
Livet i Mae Phim fylls av olika aktiviteter. Dagarna inleds med en cykeltur på upp emot en mil, sedan äts det frukost och görs listor på allt som ska göras under dagen. Helgerna däremot ägnas åt sol och bad.
En dag i veckan fungerar Viveca som medicinsk tolk mellan läkare och patient på det lokala sjukhuset. Hon är den som varit mest ambitiös med att lära sig thailändska.
– Men det är fortfarande lättare att tala själv än att förstå vad de säger. Varje ord har fyra olika nyanser.

 

Under “högsäsongen” oktober till och med påsk har de fullt upp med att träffa hitvändande husägare och andra på besök. I området är de den enda svenska familjen som bor här året om. Däremot har de lärt känna flera, ofta med ett förflutet i Asien, som nu blivit riktigt nära vänner.
– Bra att ha här som farang=utlänning.

 

Viveca gillar att laga mat. Men den thailändska maten tröttnar man snabbt på, tycker hon.
– Den blir enahanda och innehåller för mycket socker.
Hon har lärt sig var man hittar allt som behövs för att laga europeiskt och har byggt upp ett basförråd med livsmedel. Mejeriprodukter är svårt att få tag i och dessutom väldigt dyra.
– De flesta som bor här längre tid föredrar internationell mat..

 

Längtar ni hem någon gång?
– Vad då hem, det här är vårt hem, vi älskar det. Vi har köpt och inrett huset för att leva här och framöver!
I vår brevväxling inför intervjun får jag en epost från Viveca som slutar så här:

“Nu har mörkret fallit och det surrar av ljud genom mitt öppna kontorsfönster, som just inte ger mycket av svalkande vind. Men här är man lite “småklibbig” mest hela dagen, (och måste gilla/acceptera det, för att leva bra här), och när den svalkande kvällsduschen (eller 3.e för dagen) sköljer över och igenom kropp och sinnen, då är det nästan som allra bäst.”

 

Text: Ingrid Lindgren

I Veteranen nr 2 2012 kan du även läsa om hur det är att flytta till Sydfrankrike som pensionär.
Tidningen finns i butik.

Delningar av artikeln i sociala medier Klicka & dela:
0

3 kommentarer

  1. Leif Hedlund skriver:

    Stämmer inte alls att bolag med utlänningar får äga mark. Enligt thailändsk lag får inte ett bolag enbart bedriva uthyrningsverksamhet. Detta är ett sätt att försöka kringå lagen.Vilket innebär stora risker att bli åtalad. Hittills har man från thailändkt håll inte agerat
    . Men det innebär inte att det är mer lagligt därför. Thailändksa myndigheter ser inte med blida ögon på detta Alla bolag skall dessutom ha thailändsk aktiemajoritet. Utlänningar får icke äga mark i någon form. För eller senare så kommer dessa s.k bolag att få problem. Det enda som är lagligt är 30 års leasing. Någon självklar rätt till förlängning finns inte. Många svankar har förlorat pengar på fastigheter i Thailand. All annan information är vilseledande

  2. pogikai skriver:

    Det behöver inte alls bli så dyrt som beskrivs i artikeln. Varför ska man leva som kung ? Jag bor på Filippinerna. Jag har inte bygt något hus ,har ingen pool. Vi hyr ett litet radhus.Det kostar en knapp tusenlapp i hyra. Godtagbar standard. Ta din pension och multiplicera med 3. Har du ut 8000 svenska i månaden står du dig gott. Som sagt inget liv i sus o dus. Snarare övre medelklass.
    Vi är 2 vuxna o ett barn. Håll dig borta från turistorterna bara.
    Varför stanna i Sverige o leva på svätgränsen ? Friskt vågat hälften vunnet. Välkomna hit till den Filippinska övärlden.

  3. Eskil skriver:

    Verkar vara mer problem än nöje att köpa hus utan att få äga marken som huset står på.

På löpet

  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

  • Diskuteras just nu

    • Har jag ett heltokigt tänkande?????
      Med en dåres envishet så tänker jag på att vi på denna jord är på god väg att förgöra oss. Nu är jag... av vetgirig.
    • Hur tänker jag osv
      Mitt inlägg igår samhälle och politik jag tror att man kommer längre med godhet än hat min uppfattni... av elmyfarnlycke.
    • på smala skånska vägar
      INLÄGGET FELAKTIGT PLACARAT UNDER RUBRIKEN DISKUSSION. MenVägen är smal och vinglar som en BMW-ensam... av bebe.