När kinesen Mo Yan utsågs som årets Nobelpristagare kunde vi svenska turister i Kina dra en lättnadens suck. Även om jag personligen föredragit japanen Haruki Murakami vars roman Norvegian wood är en av mina favoriter. Om Murakami fått priset så hade åtminstone jag sagt att jag kommer från Skandinavien istället för Sverige. Så impopulärt är allt japanskt åtminstone här.
Det infekterade bråket om Diaoyuöarna har satt känslorna i svall. Japanska restauranger har fått stänga igen, japanska bilar har stuckits i brand. Återförsäljarna till japanska bilar har gått i konkurs.
Kineserna kan inte glömma de japanska oförrätterna under andra världskriget. På plats känns konflikten så mycket större än vad svenska medier har beskrivit den hittills.
Ungdomar i Kina möblerar sina hem med Billybokhyllor och lackbord från Ikea, den välsituerade medelklassen köper gärna en krocksäker Volvobil, enligt vår guide. Med Nobelpriset till Mo Yan kan vi nå hur långt som helst i Kina, världens andra stora ekonomi. Men till vilket pris?
Gunilla – i Kina på Veteranens läsarresa
