Författararkiv

Bowie´s best selling show.

David Bowieutställningen på anrika Victoria & Albert I London museum är en enorm framgång. Mer än 300 objekt från hans karriär, handskrivna papper, fantastiska bilder, kostymer får de 47 000 som förhandsbokat biljetter ta del av. Men själv dyker han inte upp, flyktig som vanligt.

 

Det är en gränsöverskridande artist som nu, som 66 åring, efter ett uppehåll på 10 år, släppt en skiva som gått rakt upp i topplistorna, och säljer i rakfart.Det hade man inte kunnat tro. Inte ens jag, som alltid älskat Bowie. Men Bowie är precis vad vi behöver nu, ung som gammal, en artist som trotsat könsroller, förväntningar och kanske även ålderns dilemma, varför inte myten om att man blir ointressant som gammal? Att en konstnär är som bäst som ung och sedan tacklar av. 

Vi svenskar lär ha en särskilda känsla för honom, kanske för att han stod för något glammigt och internationellt vi längtade efter på 70-talet, för att han levde en dröm? Men kanske också för att han var en väldigt modern man, och svenskar är ganska moderna trots allt, om man i det avseende tänker på könsroller med mera. Han skivsläpp skapade en twitterstorm av glädje.

Jag minns en suddig nyhet om någon som klädde ut sig Bowie och ryktet spreds att han skulle anlända till Göteborg. Många kom dit och en ung man, i svepande rock och hatt, klev ur en bil. Det visade sig var en bluff, kanske ett PR-trick, jag minns inte, men jag minns att hans persona alltid lockat mig och andra att stanna upp ett slag.

På radions P1 morgon recenseras idag “Bäst Före”, Mats Ahréns nya komedi om 40-talisterna som vinner på lotto, men tydligen också om nergrävda konstnärsdrömmar och en tid som är passé, och män som förmår pratar med varandra om allt det jobbiga.

 

Bowie går naturligtvis inte att jämföra med vem som helst. Han är en unik konstnär, med en unik plattform för sin fortsätta verksamhet. Ändå kan jag inte låta bli att ställa frågan: hur intresserade är dagens oroliga medier och konsumenter över debuterande äldre konstnärer, musiker, författare? Bedöms de ens på samma villkor som en 27 årig debutant? Troligen inte, och varför inte i så fall? 

Med Bowies enkla fråga: “Where are we now”  kanske vi lyfta blicken en smula och känna oss som de uråldriga  - men också tidlösa själar vi är.  

 

 

“Äldre ska inte behöva bo i fuktiga källare”


– Tidigare förstod jag inte hur illa vanliga människor behandlas. Det påminner mig på ett obehagligt sätt det jag upplevde i Tjeckien under 70-och 80-talet samt i Sydafrika på 80- och början av 90-talet, säger hon.
De stora skillnader mellan hur barn och äldre människor behandlas i de olika delarna väcker hennes engagemang.
– Barn ska inte sättas i fängelse och inte få träffa sina föräldrar. Äldre människor ska inte behöva bo i kalla, fuktiga källare.

Enligt en fältstudie upplever många gamla, trots att de ibland umgås med andra, isolering, och ensamhet, de känner sig svaga och har ont om pengar.

Veteranens läsare valde med stor majoritet Barbro Westerholm till Årets senior. Hon är en av få ledamöter i riksdagen över 65 år och en politiker som vågar stå upp för kontroversiella frågor som homosexuellas rätt att ingå partnerskap, ensamståendes rätt till insemination liksom äldres kamp för ett värdigt liv.
Nyligen besökte hon konfliktområdet Israel/Palestina för att bilda sig en egen uppfattning. Den kristna organisationen Diakonia la upp programmet. Den svåra konflikten i området har gjort att många människor kommer i kläm, inte minst barn och äldre.
Se bildspelet ovan.

Läs en längre artikel Barbros besök om en vecka. Håll utkik!

 

Ylva Bergman
ylva.bergman@veteranen.se

Vinnare idag – förlorare imorgon?

Fattigpensionärerna kommer att öka säger professor Lars Andersson i det nr 9 av Veteranen. Framför allt är det kvinnor och invandrare som drabbas. Men redan i dag finns många som har svårt att få pengarna att räcka och de med låga pensioner får inte ut mycket mer än de som varit hemmafruar. Det tycker en del är en skandal.
Men är det vettigt att ställa just de två grupperna emot varandra?

Fanns det nåt val?

Är det mer “synd” om dem som jobbat än dem som inte jobbat? De kvinnor som var hemma på 50-60 talet, deltidare på 70- och 80-talet, var en del av sin tid där kvinnor förväntades ställa upp.
Många hade kanske gärna gått tillbaka till en arbetsmarknad när barnen var större – om den hade välkomnat medelålders kvinnor? Det som är möjligt i exempelvis USA är mycket svårare i Sverige, där före detta hemmafruar, deltidare, knappast ses som intressant arbetskraft. Ett år ute i kylan, är det vad som räcker för att anses ha tappat nödvändig kompetens?
Är det kanske här som skon skaver?

Inga jobb efter 40

Men åldersföraktet finns överallt, nyligen träffade jag en orolig kvinna från Rom som berättade att hennes begåvade vänner inte längre fick jobb efter 40 och fick flytta hem till föräldrarna.
De var filmare, forskare, lärare med mera. Visst borde dåtidens deltidsarbetande kvinnor “klippt sig och skaffat ett jobb”, eller åtminstone krävt särskilda insättningar av sina män för framtida bruk. Men hur många timanställda kvinnor kräver ekonomisk utjämning uppåt idag, och hur många män erbjuder sig att avstå sin del, fastän alla pensionsrådgivare och skatteexperter unisont föreslår detta?
Att saker och ting nog ordnar sig med tiden är en mänsklig tanke.

Vitala och synliga

Men dagens pensionärer är också vinnare på många vis. Det är den första generationen som på bredare front är vital, som börjat ta plats och synas som människor i första hand, som individer, och inte som gamla eller offer på undantag. Det är en bild som Veteranen har bidragit till, missa inte artikeln om vårt 70-årsjubileum, och hur bilden av äldre förändrats i Veteranen.

Snart står julen för dörren och vi bjuder på fina utlottningar, goda klappar att ge bort, mysinspiration och snyggt och skönt mode. Men glöm inte bästa klappen till dig själv: fortsätt vara den spännande och vackra människa du egentligen är, oavsett ålder!
God jul önskar Veteranen!

Ylva Bergman
chefredaktör
ylva.bergman@veteranen.se

Vem blir årets senior?

Går det att tävla om årets senior och seniorvänliga kommun? Ja, säger vi. För att det är kul! Och för att det är viktigt.
Det är självklart svårt att utse en kommun, med all sin komplexa verksamhet, och veta att den håller måttet. Helt säker kan man aldrig vara. Men det är viktigt att lyfta fram goda exempel och visa på allt det som görs runt om i landet.
För andra året utlyser nu SPF och Veteranen tävlingen om Årets senior, som i år också innehåller Årets junior! Nästa år vill vi utöka tävlingen så att ni kan nominera eldsjälar från ert distrikt.

Nytt för denna månad är att alla era lokala hemsidor nu fått en spalt med artiklar från Veteranen. Vi hoppas det blir ett bra komplement till er övriga verksamhet. Här finns många aktuella frågor.
Glöm inte att gå in och titta – och har du e-post så anmäl dig via din registeransvariga till Veteranens nyhetsbrev.

Under hösten har vi läst om många tidningsföretag som har svåra tider. Det råder ingen tvekan om att vi står inför ett paradigmskifte, så som industrialiseringen en gång förändrade människors vanor. Kommer vi att ha kvar tidningar, böcker och statsfinansierad television och radio om 30 år? Många tidningar kämpar idag för att överleva. Därför är vi på Veteranen så glada för våra läsare som vi vet uppskattar tidningen och för att ni hör av er med beröm, skäll och tips. Fortsätt med det.
En tidning är något speciellt och vi hoppas att Veteranen finns länge till – nästa månad firar vi 70 år. Det var nämligen 1942 som Sveriges folkpensionärers riksförbund, som SPF först hette, började ge ut Pensionären, ett åttasidigt blad nästan helt utan illustrationer. 1962 bytte tidningen namn till Sveriges Folkpensionärers Riksförbunds tidning och från dess räknar Veteranen
sin 50:e årgång. Men mer om det i nästa nummer.
I det här numret får du inte missa intervjun med Janne Schaffer, reportaget från skolan där de äldre gör en viktig insats, sista delen i vår serie om din fantastiska hjärna som handlar om vikten av att njuta av beröring eller vårt hälsotema – om gymmet som lockar äldre och om att börja spela tennis på äldre dar. Det senare i samklang med kampanjen »SPF slår ett slag för det friska«, läs mer på SPFs hemsida och intranätet (egen knapp).
Som ett brev på posten börjar nu också SVTs Kan du slå en pensionär.

Tiderna förändras, kanske också tv? Det måste vi förstås kolla!

Trevlig läsning!

Ylva Bergman,
chefredaktör Veteranen

Dags för förändring

Det sägs att det inte går att lära gamla hundar sitta. Men vår serie om hjärnan visar på motsatsen – och vi har fått mycket positiv respons från våra läsare. I Veteranen nr 7 fortsätter serien med att det går att bearbeta sina tankebanor och få en mer positiv syn på sig själv. I november är det final för SPFs stora tävling Hjärnkoll med finalister från hela landet.

Att bli äldre eller gå i pension innebär en ny livsfas. Plötsligt har man tid till allt, men vet kanske inte vad man vill göra. Du kanske ser dig själv på ett nytt sätt och vill ta vara på tiden. Vill du resa, men mannen mest vara hemma? Vi lanserar nu Veteranens nya livscoach Helga Messel som för SPFs medlemmar återkommande ska skriva om den problematik – och de möjligheter – som denna fas i livet kan innebära.
Helga menar att man måste lyssna inåt och se vad man själv vill – och det vill hon gärna hjälpa till med.

»idag har detta att vara äldre inget värde i vår modernistiska kultur«, säger Suzanne Brøgger i en öppenhjärtig intervju. Hon tycker att medierna bidrar till att fastställa synen på äldre som mindre värda. I september kom återigen rapporter som bekräftade det vi redan vet – är du över 55 är du inte intressant för arbetsmarknaden. Reinfeldt har sagt att det ska gå att jobba till 75 – men inget om hur detta ska gå till. SPFs medlemsenkät har också visat att många kände sig mindre önskvärda som äldre på jobbet. Nu väntar vi med spänning på att se vilka åtgärder politikerna tänker föreslå.

Men nu finns det också en prislapp på vad äldres insatser är värda. SPF Håbo har räknat ihop alla ideella timmar som medlemmar lägger ner i kommunen på olika insatser och satt ett timpris på vad insatserna skulle kostat om tjänsterna köptes in.
De sparar närmare en miljon åt kommunen. Missa inte den artikeln.

Nu önskar vi en trevlig höst och hoppas att ni hänger er lite åt livets goda! I Veteranen nr 7 numret finns en härlig vinresa, skaldjursfrossa och en vacker silverdukning att njuta av.

Om du lagt in din e-post i medlemsregistret kan du också få ett nyhetsbrev där vi länkar till intressanta artiklar.

Trevlig läsning!

Ylva Bergman, chefredaktör för Veteranen
ylva.bergman@veteranen.se

Som medlem i SPF får du Veteranen direkt hem i brevlådan.
Du kan även köpa den i butik.

Vill du ge bort Veteranen till någon du tycker om? Här kan du köpa en prenumeration.

Så blir din hjärna bättre

När Rolf Ekman står på scen framför en publik av silverrävar är det snudd på väckelsemöte. Hans entusiasm över sitt budskap går inte att ta miste på.
– Jag vill nå ut till vanliga människor, bortom akademin, säger Rolf Ekman, professor emeritus i neurokemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
Han har ett budskap som slår an: Hjärnan dammar inte igen. Du kan bli smartare med åren. Äldre är mer kreativa än yngre när prestigen inte längre blockerar. Äldre kan bidra till nya produkter, ett nytt tänkande, ett nytt samhälle!
Vad säger ni om det?
Den silverhövdade publiken sträcker på sig. Kan det vara så? Dör inte hjärncellerna, blir vi inte gaggiga och oförmögna att lära något nytt?
– Nix, säger Rolf Ekman. Det är dags att börja utmana sig själv.
– Glöm den gamla ålderstrappan. Det går inte bara utför. Vår hjärna är plastiskt föränderlig, och du har inte samma hjärna idag som i morgon. Allt beror på vad du stoppar in i den. Ålderdomen handlar inte längre om hur »har jag det«, utan hur »tar jag det«.

Idag vet vi att nya hjärnceller bildas även hos äldre och att kontakten emellan dem, synapserna, är viktiga att hålla igång. För att göra det är det bland annat viktigt att ha kul. Det kan kännas tryggt att gå i invanda banor – men hjärnan behöver lust och utmaning, menar Ekman. Det kan till och med vara så att våra tankar föds i synapserna och att de är vårt medvetandes vagga.
En svensk studie från 2008 har jämfört äldre och yngre försökspersoner.
– Det råder ingen tvekan om att de yngre är snabbare än vad vi är. Men studien visar att om man tränar sitt minne i fem veckor så har äldre en parallell utveckling i hjärnan med de yngre. Det går att träna sin hjärna som äldre.
Med en modern avbildningsteknik som kallas MRS, magnet resonans spektra, kan forskare se förändringar i hjärnans synapser i realtid. Hur vi jobbar och löser problem. Processerna går lite långsammare i den åldrade hjärnan, men det behöver inte ge sämre kvalitet på tankearbetet.
– I januari 2012 kom en rapport som sa att hjärnan var körd efter 45 år – men de har inte tränat sin hjärna! Så det är inte så illa som det sägs.
För att hjärnan ska fungera bra behöver synapserna koppla med varandra. Lär vi oss inget nytt utan bara går i gamla hjulspår släcks synapserna ner och till slut blir det mörkt.
– Det som är spännande och roligt förstärker nätverket av kopplingar. Att lära sig ett nytt språk eller söka information på internet är exempel på vad som håller hjärnan i trim, säger Rolf Ekman.
Den mentala konditionen påverkas inte bara av intellektuella aktiviteter. Fysisk aktivitet skapar pigga kärl som syresätter och sätter igång synapserna. När vi tränar bildas nya kärl och celler i hjärnan.
– Hela kärlträdet påverkas när vi tränar, och hjärnan är en del av trädet, säger Rolf Ekman.
Konditionsträning ökar produktionen av många tillväxtfaktorer som är viktiga för att hjärnan ska behålla sin spänst. Hjärnan »växer« när pulsen stiger och kroppen får svettas. Det blir som ett botemedel för hjärnan.
Och ju mer du anstränger dig desto bättre. Exempelvis kan löpning fungera som lugnande vid svår stress, då repareras trasiga nervkopplingar i hjärnan, enligt Erik Hanse i boken Låt hjärnan va’me’ ,skriven Aadu Ott.

Rolf Ekman talar om visdomens paradox. Hjärnans kapacitet ökar med åldern och delvis sker detta via så kallat tyst lärande. I Låt hjärnan va’me’ beskrivs hur underliggande minnen aktiveras. Bilkörning är ett exempel på tyst lärande. Man ägnar inte sin medvetna hjärnkapacitet åt att köra bil – det sker automatisk. En person med djup kunskap använder inte samma delar av hjärnan som novisen.
Men det gäller att stimulera kopplingarna (synapserna). Att utmana hjärnan så det blir »upplyst«.
– Nya synapser i en gammal hjärna visar på samma plasticitet som en ung hjärna. Pigga synapser är viktigt. I vår ålder är det viktigt att sova 6-8 timmar, men vi kan sova när vi vill. Ta powernaps. Är du vaken mellan tre och fyra på natten så stig upp och gör något vettigt! Vem säger att man måste ligga och vrida sig?
Forskare har fotograferat aktivitet i hjärnan hos en ung person och jämfört med en äldre. Den yngre hjärnan har fler »vita/ljusa« partier än den äldre. Hos en äldre hjärna som inte har hållit igång blir det bara »mörkare och mörkare« men hos den som håller igång tycks skillnaden i vita partier försumbar jämfört med ungas hjärnor. Det kan tolkas som att den äldre tränade hjärnan utnyttjade mer av kapaciteten.
– Rör du dig regelbundet kan du bli tio år yngre i hjärnan – och den som inte kan röra sig ju kan röra sig i tanken, det påverkar lika mycket, säger Rolf Ekman.

Illustration Kjell Nilsson-Mäki

För större bild klicka på illustrationen

Just tankens betydelse för hjärnan tycks inte lika utforskad som fysisk aktivitet men i exempelvis USA försöker forskare nu kartlägga hur vi fungerar mentalt och hur det påverkar hjärnan.
Allt fler intresserar sig för vårt »inre universum« och hur det påverkar kropp och hjärna. Bland annat har man funnit att meditation eller mindfullness ökar volymen i hippocampus och minskar volymen i agmygdala, som är den delen av hjärnan som reagerar på hot och förbereder försvar.
Meditation kan utveckla nya kopplingar i hjärnan och öka vår empati tror en del. Flera universitet har börjat införa meditation i undervisningen. På Harvard Business School finns ett nätverk för »kontemplation och ledarskap«.
I tanken kan man göra väldigt mycket. På organisationen Mind & Life Institute arbetar man med att öka den vetenskapliga förståelsen för våra mentala förmågor för att minska lidande i världen.
– Åldrandes problematik innefattar också svåra saker. Ensamhet, depression med mera. Visst påverkar det hjärnan. Vi vet idag att inget sätter igång kroppens eget apotek så som att röra sig. Men jag tror att vi kommer att se samma resultat framöver vad gäller kognitiv, mental stimulans.
Musik har stor betydelse för hjärnan. Att lära sig ett instrument ger positiva effekter. Rolf Ekman framhåller att hjärnan behöver kulturell stimulans.
– Pulsen går upp, man får bilder när man lyssnar på musik, associationer. Musik och konst är oändligt viktigt.
Dansen är också effektiv. Den fogar samman våra två hjärnhalvor, den del av hjärnan där språket finns och motsatt sida där kroppens rörelser styrs. Det är bra för synapserna att foga samman två områden. Dessutom tränas social samvaro och då stimuleras också hjärnan.
Geriatrikern Gene D Cohen har i en studie visat att äldre människor som började intressera sig för konst sent i livet blev friskare och självständigare.
Men vi leker alldeles för lite.
– I Finland har man lekis för äldre där man busar och har väldigt kul! Det gäller att ta tag i detta. Man blir mindre stressad. Testa, aha, du kan, det går, det är kul! Lek med era vänner, gå ut på nätet. En studie från 2008 visar en hjärna som inte varit på nätet. Där är det inte så mycket aktivitet, men efter en vecka ser ni skillnaden. Jag kallar det Carpe Diem 3.0. Internet påverkar hjärnan positivt.
Om vi idag vet vilka positiva effekter fysisk träning har på hjärnan så tror Ekman att man i framtiden också kan belägga vikten av konst, språk och kulturell påverkan.

Eftersom hjärnan fortsätter att bilda nya celler när vi är äldre innebär det att vi får nya celler/resurser till vårt förfogande och kan kompensera delar som blivit förstörda. Vid en stroke kan talförmågan försvinna – men hjärnan kan i viss mån reparera sig själv och med övning åter-erövra talet.
Men minnet då? Det går inte att förneka att gamla förlägger saker och har svårare att minnas. Nobelpristagaren Eric Kandel har visat att synapsernas plasticitet är en förutsättning för minnet, och att synapserna är centrala för hur minnen uppkommer.
– Jag tror att äldre har en potential att bygga upp sitt minne. Det handlar om att hålla igång. Mycket pekar på att man kan hålla sig förhållandevis intakt tills det är dags att tacka för sig, säger Rolf Ekman.
Erik Hanse beskriver i sin bok att minnesprocessen sker i tre steg: först kodar vi in ett minne, vi lagrar det och återkallar. Minnen är utspridda över hela hjärnbarken och söks upp och aktiveras beroende på vilka frågor vi ställer. Synapserna påverkas varje gång vi återkallar ett minne. Man vet att ljudintryck lagras på sidorna och synintryck i nacken och att ett minne kan bestå av många saker och intryck och måste ha kontakt med varandra via synapserna.
Forskning har visat att arbetsminnet förändras med åldern, men inte det semantiska minnet, där faktakunskapen finns. Vi kan träna hjärnan med olika uppgifter för att hålla kopplingarna igång.
»Minnet och dess viktigaste funktion är faktiskt mer att förutse framtiden än att återkalla det förflutna. Vårt minne är framåtsyftande«, skriver Erik Hanse. Med en magnetkamera har man visat att minnet av det förflutna sparas på samma ställe som våra föreställningar om framtiden. Det gör att vi exempelvis kan avgöra om det går att hoppa över en stor klyfta eller inte. Vi behöver inte testa. Frågan är vilka nya hopp vi tar i framtiden?

Text Ylva Bergman
ylva.bergman@veteranen.se

 

Ladda ner vår serie om hjärnan som PDF

Njut dig fri från stress

 

 

Så blir din hjärna bättre

 

 

Tänk dig yngre och gladare

 

Om jag hade pengar…

Minns ni den gamla slagdängan? Aktuellare än i någonsin i ett allt mer skuldtyngt Europa. En av de allra största frågorna är hur vi ska klara att behålla vår levnadsstandard och samtidigt klara att en allt större andel av befolkningen lever allt länge – som när de väl insjuknar har stora vårdbehov.

I det krisdrabbade Spanien lever allt fler familjer på mormors pension.

I nr 6 av Veteranen spanar vi framåt. Jan Arleij har talat med några pensionsexperter som alla ger en dyster bild. I en ekonomi som kommit att baseras på lån som inte amorteras blir det tufft för 50-talister och 60-talister när de väl går i pension.
Sälj bostadsrätten, radhuset eller villan konstaterar en snusförnuftig person. Självklart, tänker nog förskolelärare Gunilla, när hon i en kommande framtid går i pension. Hon gör knappast någon vinst och försöker se sig om efter en hyreslägenhet. Men med låg pension blir det inte mycket kvar när hyran på 6 000 kr är betald.
Det är också kvinnorna, den tystare delen av pensionärsrörelsen, som har sämst pension. ”Jag vill gärna resa, men mina väninnor har inte råd”, sa en bekant till mig. SPF och Veteranen har smygstartat lite med resor och kryssningar för alla SPFare och tanken är förstås att man ska kunna åka med även som ensamstående. Det är många äldre som blir ensamma och det är viktigt att man känner sig inkluderad, och kanske kan möta nya vänner.

För visst finns det hopp! Och mycket spännande finns kvar att upptäcka. Nya resor, både inre och yttre, är ett annat ämne vi tar upp i detta nummer. Möt Kerstin som vid 55 fick reda på att hon var adopterad. Följ med till staden för alla sinnen: New York, med en annorlunda guide bortom de vanligaste turistmålen.
I nr 6 börjar också vår serie om hjärnan. Vi hoppas att den ska inspirera till nya vägar i livet. Välkommen till ditt eget inre universum som bara väntar på att bli upptäckt.

Trevlig september!

 

Ylva Bergman
chefredaktör

“Vi vill ha hälsan och hjärnan i trim”

”Det finns mödravård, barnhälsovård, skolhälsovård, företagsvård, men sen då? Då är det ättestupan kvar”, skämtade Ann-Christine Baar, primärvårdschef Västra Götaland.

– Jo förresten, en del brukar rita en trappa och att man far i väg på en motorcykel efter 65, och så kan det förstås vara. Man kan ta en liten tur på sin Harley Davidson, men förr eller senare så kommer vi alla hit, vård vid livet slut, pekar Ann-Christine och konstaterar att det är det här delen av livet där de sjuka äldre kostar mycket pengar för kommuner och landsting.

Går det att förändra den bilden?

Onsdagens seminarium i Almedalen handlade om framtiden hälsovård. För det som rekordgenerationen (födda 45-54) önskar sig mest av allt är att hålla hjärnan och hälsa i schack.

Så varför saknas det strukturer inom för förebyggande hälsovård som motverkar sjukdom? Experterna är ense om att en aktiv ålder, som innehåller fysisk aktivitet, goda matvanor och meningsfull tillvaro skapar ett mer hälsosamt åldrande. En del kroniska sjukdomar beror på fysisk inaktivitet snarare än åldrandet i sig.

I år är det EU:s år för ett aktivt åldrande. SPF representerar Sverige i EU projektet/nätverket WeDo som nyligen tog fram en nationell strategi för äldres välbefinnande och hälsa.

Karl Erik Olsson, ordförande för SPF berättade om arbetet med kampanjen ” SPF slår ett slag för det friska”, och visionen att SPF ska bli känt för sitt hälsofrämjande arbetet. En hälsofrämjande strategi ska genomsyra hela verksamheten och alla föreningar. Fokus ligger på de fyra hörnpelare: fysisk aktivitet, bra matvanor, social gemenskap och meningsfull sysselsättning. I kombination med SPFs nio olika mästerskap hoppas man sätta avtryck ute i landet.

Mats Ohlsson, framtidsstrategi på Kairos Future, berättade om de återkommande undersökningar av 65 plus som gjorts. Tankar om att pensionsåldern ses som en frihetstid består, där man vill sätta guldkant på tillvaron och resa, består, men det som rankas högst är en bra hälsa, och att det finns en oro för hur de ska bli när man är riktigt gammal.

Sverige beskrivs som det mest extremindividualistiska landet i Europa, det mest sekulära. Det innebär bland annat att vi inte vill ligga våra anhöriga till last. Vi har också gått ifrån en familjeorienterad omsorg till en samhällsomsorg. Men nu står vi inför nya förändringar. Den unga generationen är mer konservativ, påverkad av sin omvärld och alla kontakter via internet och resor. Man värderar familj och traditioner mer än tidigare generationer. Kanske kommer den ekonomiska krisen och de nya värderingarna skapa ett nytt sätt att se på omsorgen för de allra äldsta, resonerade man.

Västra Götaland inför nu återkommande ”chek-ups” för nya pensionärer, att jämställa med skolhälsovård. Du blir kallad till en genomgång, du får en personlig kontakt och du får hjälp att komma igång med aktivitet, eller behandlingar som krävs. Under åren har du samma kontaktperson, kanske en sköterska. Blir du änka, ska den personen också veta om det finns sorgebearbetningsgrupper, eller zumbakurser för äldre som kanske den personen vill börja med. Liknande projekt finns på andra platser i Sverige.

Men hur ska allt finansieras? Och ska de samhällsekonomiska vinsterna mätas eller värderas, debatterade publiken, som bestod av både politiker och tjänstemän från olika kommuner och landsting runt om i Sverige.

“Det har prövats förut med förebyggande hälsoprojekt, men sen blir det inte så mycket mer än projekt”, sa någon.

”Det går inte att mäta värdet av förebyggande hälsovård på denna grupp”, sa en annan.

En bromskloss konstaterade panelen kan vara läkarna, som inte vill ägna sig åt förebyggande hälsovård.

Men vi måste förändra hur vi ser på hälsa, och skapa strukturer för detta, men vågar politikerna? undrade Mats Ohlsson.

Att det finns samhällsekonomiska vinster att göra verkade de flesta ändå överens om. En friskare kropp och knopp ger möjligheten till ett meningsfullare liv. Kanske vill man också fortsätta arbeta deltid?

Men individen själv måste ta ansvar för att röra sig och skapa en meningsfull tillvaro  med socialt innehåll.

Kan det vara där som skon klämmer? För hur får man en inaktiv 65 åring aktiv, eller en ensamvarg att gå med i förening? Går det att lära gamla hundar sitta?

Se där ett knippe utmaningar för framtidens politiker och pensionärsorganisationer.

Ylva Bergman

 

Rekordgänget i Almedalen

Regnet strilar alltjämt och på redaktionen är vi inte många kvar nu.  I korridorerna utanför förbereds det för Almedalen. Veteranen kommer också vara på plats. Missa inte våra kommande rapporter om politik och mingel. Förhoppningsvis får äldrefrågorna den plats de förtjänar i debatten.

Därför passar det bra att SPF börjar sina seminarier med ålderismen ” Det hade aldrig hänt om jag varit yngre” heter första seminariet. Det är många gränser som sätts upp efter 65 – och kanske blir också bemötande från ändra förändrat? Det måste vi ändra på.

Men många känner också att det är skönt att bli äldre, nyligen kunde vi läsa i en annan tidning om att man slappnar av från utseendefixeringen. Är det så? Nyligen ringde en äldre läsare som vill få med sin nya kvinnliga bekant på 80 plus, men som på intet vis ville avslöja sin ålder för ett medlemsregistret  ”för hon ser ut som 60 förstår du”.

Själv ska jag leda ett samtal om rekordgenerationens förväntningar och hälsa. Men varför får man ingen rehabilitering efter 65 – och har politikerna missat att tänka förebyggande när det gäller äldre? Som det är nu  ses man som passé för både psykologhjälp eller  hjälp från värk efter 65. Det är sådant man verkar få leva med och många halkar runt bland olika läkare på sin vårdcentral, eller hamnar i det djupa hålet mellan landsting och kommunal vård, med alldeles för många läkemedel med sig hem. Så bordet det inte få vara.

Folkhälsa för seniorer är ett eftersatt kapitel. Så vad tror ni, kommer våra frågor upp på agendan?

Som “6 efter 60″ kan det vara något?

Eller att man förväntas acceptera dålig rehab efter 65 och leva med smärta – smällar man får ta? Kika på våra seminarier och se om de är något som lockar dig om du ändå är i krokarna. Veteranen bloggar och finns på plats. Välkommen!

http://www.veteranen.se/nyheter/spf-och-veteranen-i-almedalen/

“Valfrihet måste gälla hela livet”

– I Stockholm får man välja, det är inte möjligt i alla kommuner. Här får man välja vilken typ av omsorg man vill ha, säger Joakim Larsson.

Stämmer det? Man får inte välja hur många gånger man ska duscha eller får en glödlampa bytt som sitter högt upp?
– Jo det får man faktiskt. Men inom hemtjänsten finns mycket kvar att göra. Nu har vi fattat beslut om att alla äldre får sex timmar som de själva kan fylla med det innehåll de önskar.
Men äldre får avslag om de exempelvis vill handla två gånger i månaden?
– Vi har fattat beslut om att göra ett nytt system inom just hemtjänsten. Det är viktigt att äldre har valfrihet i hemtjänsten och kan bestämma vad som görs.
Är kvaliteten på den nivå den ska vara?
– Nej, där det brister måste vi ta ansvar för att åtgärda detta.

Många säger att politikerna inte talar klarspråk. Pengarna kommer inte räcka – tror du att det går att få en total valfrihet inom äldreomsorgen?
– Det måste gå. Det är ingen skillnad om man är 80 när det gäller att få bestämma eller vilja sätta guldkant på tillvaron. När jag blir gammal utgår jag ifrån att jag får bestämma vad jag ska äta till middag. Valfrihet måste gälla hela ens liv.

 

Se delar av intervjun med Joakim Larsson, äldreborgarråd (M) i Stockholm.


Idag kan inte den äldre bestämma när han behöver omsorg – det avgör en biståndsbedömare. Vill du ändra lagen så den äldre får bestämma själv?
– Jag tror man ringer den dagen man inte orkar längre, därför tror jag det är riskfritt att låta människor bestämma när det är dags för en utökad omsorg.
– Men vi behöver också lagstiftning där människor inte längre klarar att fatta beslut själva.
Så de anhöriga skulle kunna säga – nu behöver min man eller fru ett boende?
– Det är viktigt att man släpper in anhöriga i den typen av frågor.

 

Har ni varit för otydliga som beställare, där ord som värdighet fått tolkas fritt och där ni inte reglerat antalet duschar?
– Jag tror inte man kan skriva in allt, varje liten detalj. Men i praktiken ser vi problem med entreprenader. Det är väldigt rörigt.
Måste media slå larm när det inte är bra – får du inte larm från enheterna?
– Jo. Men vi har känt att det saknas är en central enhet som snabbt kan agera på anonyma samtal från whistleblowers eller anhöriga. Då ska enheten ut fort och reda ut. Vi ska inrätta den funktionen.

 

Äldre kommer i kläm mellan landsting och kommun, olika personalgruppen med mera. Hur ser du på det?
– Jag tror man måste jobba mer i team, det är enda sättet. Det har efterfrågats av demensförbund och vi ska genomföra det.

 

Du säger ni är bra på uppföljning. Men ni saknar kunskap om hur multisjuka som bor hemma har det?
– Det är centralt, att den äldre som vill bo hemma ska få vården i hemmet. Klarar man inte det så måste man in på boende. Men det är inte tillräckligt bra idag med hur de har det hemma. Just nu ser vi över hur hemsjukvården ska kunna bedrivas av en huvudman, kommunen.

 

Ska vinstdrivande bolag ha krav på hur mycket de återinvesterar av sin vinst?
– De som inte återinvesterar är ute på hal is. De kommer aldrig att kunna leverera förändring.

 

Text och intervju: Ylva Bergman

 

Se mer webb-TV på Veteranen.se
Sida 1 av 212

  • Följ Veteranen på Facebook