Dagens besök på Trädgårdsmässan lärde oss att trädgårdsintresset tilltar med åldern. , samt att det trädgårdsentusiaster värdesätter mest av allt med odlandet, pysslandet, blommorna och träden är – Avkoppling!

Själv beskar jag rosor i helgen. Och krattade löv ur rabatterna. Suckade över mossan och den lerrika jorden som gör att man bara halkar omkring på gräsmattan så här års. Funderade över var jag ska göra av alla grenar och allt ris jag har samlat på mig, blängde på det barriga åbäket som måste sågas ner på framsidan, försökte ignorera de sneda trädgårdsplattorna som nog egentligen skulle behöva läggas om.

Men framför allt så njöt jag av att jag fick aktivera mig utomhus. Röra på mig. Andas frisk luft. Sådant är avkopplande när man i vanliga fall sitter inomhus framför en dator.

Nu ser jag fram emot att krokusar och snödroppar ska få sällskap av tulpaner. Särskilt spänd är jag på vad det ska bli av lökarna med mörkt lila tulpaner som vi satte i höstas. Presenningen har åkt av utemöblerna, och grillen har smygstartats med en omgång lammkorv som lunch i påskhelgen.

Avkoppling!

På trädgårdsmässan fick vi även lära oss att av svenskarnas vanligaste utomhusaktiviteter listades trädgårdsarbete som nummer två, efter promenader.

Avkopplingssäsongen är här.

Valfrihet är ett ord som klingar positivt, och det med rätta. Men för att valfrihet ska betyda något så ska det gälla områden där valet gör verklig skillnad för individen. Och valfriheten får aldrig tas som ursäkt för en sämre kvalitet på vården, där ansvaret läggs på kunden för att hen är “fri att gå någon annan stans”.

I de kommuner som anammar LOV, lagen om valfrihet, ska äldre ha mer att säga till om vad gäller den omsorg man har rätt till. Boende eller hemtjänst är det största, och viktigaste frågan för många. Men där får man inte välja.

Har du rätt till hemtjänst kan du däremot välja om du vill att kommunen eller en privat utförare ska stå för hemtjänsten. Här kan valfriheten verkligen göra nytta för en del. Finns ett företag som riktar in sig på finskspråkig hemtjänst är ju det ett väldigt lämpligt alternativ för en senior med finska som modersmål.

Det du inte kan vara säker på att få välja är vem, eller snarare vilka personer, som ska få komma in i ditt hem och hjälpa dig. För många kanske det valet är viktigare än vem som står som deras arbetsgivare.

Har du rätt till boende kan du välja ett boende som passar dig. Åtminstone i teorin. Sveriges första seniorboende med HBT-inriktning ligger till exempel i startgroparna, till lättnad och glädje för många.

Vilket boende du faktiskt hamnar på beror dock på var det finns plats någonstans. Har du tur blir det boendet du valt i första hand, har du otur blir det ett annat. I små samhällen kanske det inte ens finns några alternativ.

I de fall där det finns alternativ ger valfriheten dig förstås frihet att flytta om du inte är nöjd. En slags konsumentmakt, som borde leda till att marknaden sanerars från äldreboenden med dålig omsorg, eftersom alla flyttar därifrån.

Åtminstone i teorin.

I praktiken är en flytt omfattande och omvälvande även för den friskaste av människor, och någonting de flesta undviker i det längsta. För den sjukaste – den skröpliga, hjälpberoende och ofta multisjuka äldre som beviljats boende av biståndshandläggaren – kan en flytt vara förenad med livsfara.

“Perioden efter en flytt ser man en ökad dödlighet. Det innebär en enorm påfrestning att tvingas byta miljö och vårdpersonal.” enligt Rapport i SvT.

- Det vi ser när man flyttar gamla sköra människor är en ökad risk för förvirringstillstånd och en ökad risk för fallolyckor, säger geriatrikprofessorn Yngve Gustafson till Rapport.

Även hemtjänstkunder kan byta när de inte är nöjda. Men de gör det inte. I rapporten “Kundval inom äldreomsorgen – om kunskap och forskningsbehov” av Per Gunnar Edebalk framgår bland annat att det är mycket få gamla som byter utförare.

Bara 3 procent byter frivilligt under ett år, och ytterligare 1 procent tvingas byta utförare eftersom den de haft har slutat med sin verksamhet.

Den svagaste gruppen, som har mest att förlora på en dålig omsorg, är de som utnyttjar valfriheten minst. Gruppen gamla med stora vårdbehov är den grupp som är minst intresserad av att välja utförare över huvud taget, och dessutom den grupp som har svårast att sätta sig in i alternativen, och svårast att byta utförare.

Valfrihet är ett ord som klingar positivt, och det med rätta. Men för att valfrihet ska betyda något måste den gälla i praktiken, inte bara i teorin.

Frida Andersson Johansson

Bör valfriheten inom äldreomsorgen stärkas? Rösta i Veteranens enkät (till höger på hemsidan)