Författararkiv - 2012/2

Äldre i världen på väg att fördubblas

Svar ges i dag när ett seminarium i ämnet äger rum i riksdagen i Stockholm. Veteranen.se kommer att vara på plats för att rapportera.
- 2012 är det EU:s år för aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer. Vi vill därför inleda året med en bred diskussion om hur den kommande ”äldreboomen” kommer att påverka Sverige och världen, säger Bodil Ceballos, riksdagsledamot för Miljöpartiet som arrangerar dagen tillsammans med arbetsgruppen Pensionärer utan gränser.

Helt nya krav
Bakgrunden till dagens diskussion är det faktum att andelen 60+ i världen inom några årtionden kommer att ha fördubblats.
- Förändringarna kommer att i alla länder ställa stora och nya krav på välfärds- och arbetsmarknadspolitik, säger Bodil Ceballos.

Panel med politiker
Rubriken för dagen är ”Sverige och Europa i en åldrande värld – om äldres situation i ett globalt perspektiv”. En rad namnkunniga aktörer och experter finns med:
-    Barbro Westerholm (FP) Riksdagens äldrenätverk
-    Sylvia Beales, Help Age International
-    Thomas Hammarberg, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter
-    Pierre Schellekens, EU-Kommissionen
-    Björn Andersson, Utrikesdepartementet
-    Malin Ekman Aldén, Socialdepartementet

EU:s äldreår
Perspektiv som kommer att målas upp granskas handlar om äldres situation i världen och om olika länders och internationella samfundets äldrepolitik och insatser.
Vad till exempel innebär FN:s äldreplan, Madridhandlingsplanen (MIPAA) och hur ser äldres mänskliga rättigheter ut i ett Europaperspektiv? På vilket sätt bidrar EU:s år för ett aktivt åldrande och solidaritet mellan generationer till global utveckling med fokus på äldre.
Dessutom: hur har Sverige efterlevt FNs rekommendationer?

FN-konvention för äldre
Frågan är vad ökningen av andelen äldre i världen kan innebära för politiken för global utveckling.
- Hur bör biståndet anpassas? frågar Bodil Ceballos.
- Sverige spelade en aktiv roll i arbetet för FN konventionerna för barnens respektive de funktionshindrades rättigheter. Bör vi nu verka för en FN -konvention om äldres rättigheter?

Dra slutsatser
En paneldiskussion med riksdagsledamöter, bland dem Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) och Olle Thorell (S), kommer att avsluta dagen.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

11
Klicka & dela:
0
0

Borg vill inte lova sänkt skatt

Grundpositionerna i regeringens politik är tre och dem redovisade Anders Borg tydligt:

•    Skatteskillnaderna mellan pensionärer och löntagare ska minska, men inte förrän det statsfinansiella utrymmet så medger.
•    Det finns inte några principiella skäl för att skillnaden i skatt på lön och pension ska vara så stor som den är idag.
•    Inför valet 2010 utlovade regeringen en ytterligare skattesänkning till pensionärerna under mandatperioden – om statens finanser orkar med vill säga. Det är i dagsläget inte uteslutet att det kan komma en sänkning 2013 eller valåret 2014.

Men Anders Borg använder sig av både livrem och hängslen:
-    Vi har lovat att sänka skatten för pensionärerna 2013 eller 2014 men det är för tidigt att i februari bedöma vad vi har för ekonomiska resurser då. Vi ska återkomma till det i augusti, säger Borg till TT.

Flera möten

De fem pensionärsorganisationernas möte med Anders Borg var ännu ett i en serie träffar sedan 2008.

Ett huvudkrav har hela tiden varit att pensioner ska beskattas på samma sätt som lön. Sedan bromsen sänkt pensionerna 2010 och 2011 har organisationerna också krävt återställda nivåer.

Rättvis skatt

Nu ställdes krav på “rättvis skatt” och ett pensionssystem som inte ibland leder till sänkta pensioner, rapporterar TT.

Den 16 april 2012 lägger regeringen fram sin ekonomiska vårproposition.

Jan Arleij
Jan.arleij@veteranen.se

2
Klicka & dela:
0
2

FP tar strid för Ganna och sista länken

Veteranen.se har tidigare rapporterat om att Barbro Westerholm (FP) krävt att den dementa 91-åriga kvinnan ska få stanna i Sverige där hennes släktingar finns. Nu har även Folkpartiets partistyrelse tagit ställning:

- Den svenska flyktinglagstiftningen behöver förändras. Vi menar att en ensamstående person som uppnått en mycket hög ålder ska kunna beviljas uppehållstillstånd i Sverige om barn och barnbarn finns här och det inte finns några nära anhöriga i hemlandet.

Kristdemokraterna var först ut att ta ställning för Gannas rätt att stanna i Sverige.

Betala försäkring

Så småningom satte också Centern ner foten, men med ett fundamentalt villkor: För att få ta hit sina äldre anhöriga måste man först tvingas teckna en privat försäkring för att täcka sjukvård och äldreomsorg.

- Vi vill gå ännu längre än “sista länken”. Vi vill att du ska få ta hit alla äldre anhöriga, föräldrar, mostrar eller fastrar. Men du måste själv stå för kostnaden, säger vice partiledare och gruppledare Centerpartiets Anders W Jonsson.

För dyrt för Sverige

Tobias Billström tänker inte ändra dagens lagstiftning. Folkpartiets förslag innebär mycket höga kostnader för kommuner och landsting, anser han.

- Skulle man gå tillbaka till ett familjetillhörighetsbegrepp som det såg ut före 1997 så innebär det att man gör det möjligt för en mycket stor krets att komma hit, långt utöver kärnfamiljen, och långt utöver de närmsta släktingarna, och det är frågan om Sverige skulle klara av att bära de kostnaderna, fortsätter Billström.

Få skulle beröras

Jan Björklund tror inte på en sådan utveckling.

- Att återinföra sista länken-regeln kommer troligen att beröra få personer. På det stora hela kommer de migrationsströmmar som varje år går både in och ut ur Sverige inte att påverkas. Men vårt lands flyktingpolitik skulle bli väsentligt mer medmänsklig, säger Jan Björklund.

Samtliga fem pensionärsorganisationer har också reagerat starkt mot behandlingen av Ganna.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Laserljus kan bota prostatacancer

Idag används metoden mest för att bota hudcancer.

Orsaken till att invärtes tumörer inte behandlas är att det saknas teknik för att kontrollera att ljusmängden blir precis lagom stor. Men en ny mjukvara ser ut att kunna lösa problemet.

- Nu tror jag att vi står inför ett riktigt genombrott. Både för oss och för andra forskargrupper runt om i världen som forskar på laserljus mot cancer, säger Johannes Swartling, doktor i atomfysik vid Lunds Tekniska Högskola i ett pressmeddelande.

Minimera biverkningar
Tester på svenska prostatapatienter har visat att metoden också fungerar väl för invärtes tumörer. I vår startar en klinisk studie mot återkommande prostatacancer i gång i USA och Kanada.

– Fördelen med laserljus är att biverkningarna ser ut att kunna minimeras. Med dagens behandlingsmetoder riskerar botade prostatacancerpatienter såväl impotens som inkontinens. Dessutom finns återfallsrisk med traditionell behandling, säger Johannes Swartling.

Revolutionerande
De internationella testerna går ut på att justera rätt dosnivåer, garantera säkerheten och säkerställa effekten. Om allt flyter på hoppas man på ett godkännande från de nationella myndigheterna inom några år.

– Det här kan verkligen bli revolutionerande, kommenterar Sune Svanberg, professor i laserfysik vid Lunds Tekniska Högskola och en av dem som ligger bakom tekniken.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

”Rättvis skatt skulle kosta 8 miljarder”

I ett stort debattinlägg i Aftonbladet lägger de båda fram ett gammalt och ett nytt argument:

- Det finns samtidigt åtminstone två huvudskäl till att dagens läge är otillfredsställande. Det första är att pension är att se som uppskjuten lön och ska därför inte beskattas relativt sett hårdare.

- Den långsiktiga effekten blir då sänkt vilja att avsätta medel till framtida pension, något som ingen torde önska.

Kostar 8 miljarder
Rubensson och Gidehag kommer också med nya beräkningar om kostnaden för statskassan.

- Den årliga kostnaden för att likställa beskattningen med vad som gäller för löntagare kan beräknas till 7-8 miljarder kronor, med hänsyn tagen till det förhöjda grundavdraget för pensionsinkomster.

- Uppdelat på exempelvis två budgetperioder tar därför reformen cirka 3,5-4 miljarder kronor per år i reformutrymme. Det motsvarar bara en halv procent av statsbudgetens utgifter och ryms väl inom ramen för den årliga ökningen av statsbudgetens inkomst överskott, hävdar de båda.

- Detta beräknas enligt Ekonomistyrningsverket öka med cirka 10 miljarder kronor år 2013 och med betydligt högre belopp för de därpå följande åren.

Djupt orättvist
Medelinkomsten för pensionärer är cirka 15 000 kronor i månaden och på den inkomsten betalar pensionären 340 kronor mer i skatt än en löntagare med motsvarande inkomst.

Detta är orättvist och ett brott mot principerna i såväl skatteuppgörelsen från 1991 som i den överenskommelse som grundar dagens pensionssystem, anser samtliga pensionärsorganisationer.

I nya numret av Veteranen upprepar på ledarplats SPFs ordförande Karl Erik Olsson kravet om lika skatt.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

1
Klicka & dela:
0
1

Mer personal eller inte – det är frågan

Nu på torsdag ska riksdagen debattera vad socialutskottet egentligen har kommit fram till. Återstår att se om partierna då verkligen är överens i själva grundfrågan: Måste nya riktlinjer tvinga kommunerna att anställa mer personal i särskilda boenden för att kunna leva upp till Socialtjänstlagens krav om att var och en ska få leva ”ett värdigt liv och känna välbefinnande” som det numera står skrivet i lagen?

Vid en genomläsning av partiernas egna kommentarer på deras hemsidor framträder en klyfta.

Moderaterna och Folkpartiet publicerar en för hela Alliansen gemensam kommentar. Kristdemokraterna och Centern avstår från att kommentera på sina hemsidor.

Inga “personaltäthetsnormer”
Så här kommenterar Allianspartierna beslutet i socialutskottet:
- Utskottet är nu överens om att varje persons individuella behov måste bedömas separat och att den bedömningen måste ligga till grund för vilken bemanning som finns.

- Det handlar dock inte om krav på personaltäthetsnormer eller dylikt.

Individens behov ska styra
De fyra Allianspartiernas gruppledare i socialutskottet, utskottets ordförande Kenneth Johansson (C), Mats Gerdau (M), Barbro Westerholm (FP) och Anders Andersson (KD) anser att det är små skillnader mellan riksdagspartierna i synen på kvalitet.

- Vår utgångspunkt i Alliansen är att det är varje enskild individs faktiska behov som ska styra bemanningen. Nu ger vi kommunerna bättre stöd för att organisera sina verksamheter så behoven styr, utan att det blir för detaljstyrande.

Resurser och tillsyn
Sverigedemokraternas ledamot i socialutskottet, Per Ramhorn är nöjd med beslutet i utskottet, men säger att det inte är tillräckligt:

- Framför allt krävs ökade resurser samtidigt som tillsynen för att säkerställa att ingen far illa kraftigt måste förbättras.

Alla ska utredas
Vänsterpartiet beskriver på sin hemsida att uppdraget ”gäller att ta fram föreskrifter om bemanning i äldreomsorgen för personer utan demenssjukdom. Föreskrifterna ska utgå från den enskildes behov. Varje person ska utredas och bemanning ska bestämmas utifrån de behov som faktiskt finns.”

- Men för oss räcker inte det. Äldreomsorgen behöver mer resurser. Därför höjer vi nivån i vår budget med tre miljarder öronmärkt för äldreomsorgen. Det skulle innebära 7 000 fler anställda och göra verklig skillnad, säger Eva Olofsson.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som såg till att utskottet överhuvudtaget tog ett initiativ i frågan om behov av ökad bemanning i äldreomsorgen, avstår från att kommentera på sina hemsidor.

Däremot säger partiets ledamot i utskottet Agneta Luttrop optimistiskt till TT:

- Detta ger alla äldre i boenden en trygghet, genom att man vet att det finns en bemanning som motsvarar behoven.

Tror på mer personal
De som ska utföra själva arbetet, då? Ja, Kommunal välkomnar riksdagsbeslutet som man säger innebär ”mer personal på äldreboenden”, och att politikerna har fattat beslut ”om ökad personaltäthet inom äldreomsorgen”.

I ett pressmeddelande beskriver Kommunals ordförande Annelie Nordström beslutet så här:

”Socialutskottets beslut innebär att Socialstyrelsen ska ta fram nya och strängare riktlinjer för kommunernas bemanning i äldreomsorgen. Bland annat ska lägstanivåer, som inte får underskridas, fastslås för personaltäthet. Man ska även besluta exakt vilken hjälp de boende på särskilda boenden har rätt till.”

- Vi kommer att bevaka att riksdagsbeslutet blir verklighet och att kommuner och företag inte utvecklar system för att kringgå bemanningsreglerna, säger Annelie Nordström och lägger till:
- Nu är det är viktigt att också de privatanställda får meddelarfrihet så att de kan slå larm om reglerna kringgås, avslutar Annelie Nordström.

Vill inte bli låsta
SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, som representerar landets alla kommuner som är de som ska finansiera den förbättrade äldreomsorgen väljer att inte kommentera socialutskottets besked.

Vårdföretagarna däremot är snabbt ute med kravet att ”riktlinjerna för bemanning i äldreomsorgen inte leder till stelbenthet”.

-  Ska vi klara en bemanning som anpassas till de individuella behoven måste det finnas utrymme för lokala lösningar och flexibilitet, säger Vårdföretagarnas näringspolitiske chef Håkan Tenelius.

- Det är bra att utskottet kopplar behovet av bemanning till den äldres individuella behov. Vilka insatser och vilken kompetens som behövs från personalen i äldreomsorgen måste styras av den äldres situation och önskemål. Privata vårdgivare är bra på flexibilitet och har bra förutsättningar att möta behoven. Men det förutsätter att de kommande riktlinjerna inte inskränker manöverutrymmet, säger Håkan Tenelius.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

Nya krav på bemanning i äldrevården

Socialutskottet bestämde på torsdagen att Socialstyrelsen ska arbeta fram riktlinjer för bemanningen inom äldreomsorgen.
Beslutet gäller för såväl demenssjuka som för andra grupper inom särskilt boende.

Så här formulerar det eniga socialutskottet sitt beslut i ett pressmeddelande:

- Socialstyrelsen ska få i uppdrag att utreda och, om man anser det lämpligt, utfärda föreskrifter om bemanning på särskilda boenden inom äldreomsorgen för även andra grupper än demenssjuka.

Inga extra resurser
Utskottet konstaterar att det finns brister i bemanningen i särskilda boenden, alltså även för andra grupper än demenssjuka.

- Utskottet gör den preliminära bedömningen att detta delvis har att göra med att det saknas en koppling mellan den enskildes individuella faktiska behov och det särskilda boendets bemanning. Det kan också handla om brister i kommunernas förmåga eller vilja att ställa krav vid upphandling eller då kommuner driver boenden i egen regi.

Föreskrifterna bör utgå från den enskildes behov, konstaterar socialutskottet.

Men man vill inte förorda att kommunerna ges mer resurser än idag:

- De ska inte innebära något större nytt åtagande för kommunerna utan säkerställa att kommunerna gör det socialtjänstlagen kräver.

Debatt på torsdag
Nu återstår för riksdagen att fatta beslut. Det väntas ske den 14 mars.

Innan dess ska en riksdagsdebatt hållas. Den äger rum på torsdag i nästa vecka, den 1 mars, och kommer att sändas via riksdagens webb-TV.

Om riksdagen klubbar utskottets förslag måste regeringen återkomma till riksdagen om hur det hela ska gå till senast i november 2012.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

2
Klicka & dela:
0
2

Ingen broms av pensioner 2013

I går lämnade Pensionsmyndigheten sin årsredovisning. I den finns också en redovisning av hur det gick för pensionssystemet 2011: tillgångarna översteg skulderna med två procent.

Därmed ökar hoppet om att pensionerna inte ska behöva sänkas nästa år.

Det så kallade balanstalet stannade på 1,98 procent. Detta sedan överskottet i hela systemet för 2011 blivit 157 miljarder.

Eftersläpningen i systemet är ett år – det är vad som händer i systemet under 2011 som påverkar pensionerna för 2013.

Fler har arbetat
- Orsakerna till det positiva resultatet är att fler har jobbat och betalat in avgifter. Dessutom har pensionsskulden växt långsamt på grund av att pensionerna och pensionsrätterna sänktes under 2011, säger Ole Settergren, chef för pensionsutveckling på Pensionsmyndigheten.

- Överskottet kommer nu att användas för att räkna upp pensionerna, säger Ole Settergren.

Tre faktorer
Balanstalet har direkt bäring på hur pensionerna blir. Om balanstalet stannar på plus två procent som nu skett orkar pensionssystemet höja pensionerna med lika mycket.

Men ytterligare två faktorer påverkar hur pensionerna blir. Dels det årliga avdraget i form av den så kallade följsamhetsindexeringen på 1,6 procent.

Dels – och detta är vad som slutligen avgör hur 2013 års inkomst- och tilläggspensioner verkligen blir – är samhällets inkomstindex, dvs den procentuella förändringen av inkomstnivån i samhället.

Besked i juli
Den beräkningen görs i sommar, och besked väntas i slutet av juli.

Om inkomstindex skulle gå ner med 0,4 procent så skulle pensionerna stå helt stilla 2013.

Jan Arleij

jan.arleij@veteranen.se

5
Klicka & dela:
0
0

Politiker lyssnar bara när de själva vill

Det har varit en resa från nattsvart till ljusblått, en färd genom landet som berättar om ganska brutalt nedlagda pensionärsråd till råd som fungerar som maktspelare i samhället.
Två saker präglar båda situationerna:
1) Politikens makt är stor, men känsligheten är liten. Det är bara när politikerna vill lyssna som de bryr sig om att göra det. Vill de lägga ner ett råd så tvekar de inte.
2) Samtidigt – på alla tre orter som Veteranen har besökt hittar vi en stark pensionärskraft, ett äkta engagemang och en vilja att verkligen påverka politiken.

Inte ens i nedläggningens skugga över landstingets pensionärsråd i Västerås (nr 8/2011) stod några uppgivna nunor att finna. Tvärtom är beslutsamheten stor att göra det bästa av situationen, och få politikerna att lyssna in de äldres behov i alla fall!
Stängningen av pensionärernas inflytande i Västerås fick ett par tongivande SPFare att ta strid för alla landets pensionärsråd. De skrev en motion till SPF-kongressen i Ronneby i somras, kongressen lyssnade och gick till beslut: SPF kräver nu att regering och riksdag skyddar rådens ställning i lag.

Så fort det blåser om äldrevården finns det ingen nationell politiker som inte hänvisar till landstingens och kommunernas ansvar. Det belyser starkt hur viktigt det är att äldreorganisationerna fungerar vitalt i sitt politiska arbete ute i kommunerna, och att de ser till att göra skillnad i den praktiska politiken.
Det är en strategisk nyckelfråga. Inte bara för de äldre i vård och omsorg som berörs av okunniga eller okänsliga beslut, utan också för SPF som organisation som ständigt måste vinna sin legitimitet genom att förtjäna både nuvarande och presumtiva medlemmars förtroende.

Och modernisering pågår. Förbundsstyrelsen analyserar på snart sagt varje sammanträde hur den ska gå till. Till hösten är en central konferens om utbildning på gång, och på SPFs intranät växer nya kunskapsverktyg fram under omvärldsanalytikern Gunnar Degermans ledning.
Samtidigt behöver inte hjulet uppfinnas på nytt vid varje tillfälle, och på varje plats. Framgångsfaktorerna finns redan där ute. Veteranen har berättat om Katrineholm som är ett klockrent exempel (nr 9/2011). Det finns flera som skulle kunna nätverka fram en gemensam grund av erfarenhet, tillgänglig för hela SPF-landets KPR-grupper.
De äldrepolitiska frågorna pockar alltmer på att äldre själva tar tag i dem och ställer makten mot väggen. Men också att de bidrar med sin kompetens för att lösa knutarna.
Kampen mot ålderismen och den senaste tidens vårdskandaler är tacksamma områden att röja upp i. För de gamlas skull, för de som ska bli gamla och för hela samhällets skull. En stor uppgift och en stor potential.

Jan Arleij

Saco håller med SPF: Lägg ner PPM

SPF och de övriga pensionärsorganisationerna som står bakom rapporten ”Pensionssystemet – blev det som tänkt” får i sak en kraftfull uppbackning från tunga fackförbundet Saco.
I ett utspel pekar ordförande Göran Arrius på tre svagheter i dagens system:
* Bromsen
* De ”hasardartade” PPM-fonderna
* Pensionsåldern

De två första punkterna är sedan länge föremål också för SPFs kritik. De förändringar som Saco anser vara nödvändiga är också påfallande lika de som SPF har fört fram. Så här säger Göran Arrius:
- Lägg in PPM-pengarna i det samlade systemet. PPM-fonderna fyller ingen konstruktiv funktion. Vi föreslår att de 2,5 procentenheter som i dag går in i PPM-fonderna i stället räknas in i de samlade pensionsavgifterna och fonderas i AP-fonderna. Med en sådan lösning skulle hela systemet stärkas. Genom AP-fondernas ökade avkastning minskar risken för att bromsen slår till.

Ett steg till
Detta överensstämmer exakt med SPFs krav. Saco går dock ett litet steg till:
- Om man dessutom väljer att räkna upp förmånerna med mindre än de 2,5 procentenheterna, kan man åstadkomma en ytterligare förstärkning av systemet. På så vis slår man två flugor i en smäll: genom att undanröja PPM-systemets slumpartade effekter minskar man risken för bromsen.

Pensionsåldern bör också höjas – men stegvis, anser Saco. Inte med en kraftig engångshöjning utan i små månadssteg, i takt med den ökande medellivslängden.

Halva vägen
Saco vill se en politisk kompromiss:
- Moderaterna ger upp PPM mot att Socialdemokraterna accepterar en långsam höjning av pensionsåldersgränserna.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

2
Klicka & dela:
0
0

Medicin i Apodospåse kan vara farlig

Läkemedel som levereras i samlade portioner levereras dessutom i olämpliga kombinationer, visar studien.
– Det kan vara att man har tio eller fler läkemedel, eller tar lugnande läkemedel som är olämpliga när man är äldre, säger Christina Sjöberg, specialistläkare i geriatrik till Ekot.

Fallrisk ökar
Drygt 180 000 pensionärer får idag sina mediciner i portionspåsar, eller Apodos-påsar som de också kallas. En Apodos-påse innehåller tabletterna för ett tillfälle.
– Det kan bli många biverkningar och skadliga effekter. Flera av de här medicinerna påverkar klarheten så att man kan bli mer förvirrad och kanske ramlar lättare, säger Christina Sjöberg.

Ska ses över
Enligt Christina Sjöberg ser nu allt fler kommuner och landsting över Apodosanvändandet.
– I dagsläget är det så att om man skall förnya alla recept på en gång så är det bara en knapptryckning bort. Vill man däremot ändra bara ett läkemedel kan det bli ganska många knapptryckningar, säger Christina Sjöberg.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

2
Klicka & dela:
0
0

Tusentals fyrtiotalister ska få rätt besked

Prognosen på förstasidan skulle ange hur stor pensionen blir vid 65 år. I stället anges vad som gäller vid 66.

Halva landet

– Det har blivit ett fel i programmeringen som hämtade 66-årsbelopp i stället för 65-årsbelopp, säger Arne Paulsson, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten till TT.

Felaktiga besked har skickats till 64-åringar i Västmanland, Dalarna, Gävleborg, Västernorrland, Jämtland, Västerbotten, Norrbotten, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Jönköping, Kronoberg och Kalmar.

Skickas ut nu

Kuverten skickades ut under vecka 6. Nu kommer ett nytt kuvert med korrekta siffror, lovar Arne Paulsson.

Alla som är födda 1938 och senare får varje år ett orange kuvert. Pensionsmyndigheten skickar i år ut totalt 6,5 miljoner kuvert mellan januari och mars.

Jan Arleij
jan.arleij@veteranen.se

  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

  • Diskuteras just nu

    • Är alla lika mycket värda?
      Det talas ibland om människors lika värde men människor har väl aldrig haft lika värde, det är ju en... av boalmen.
    • Människors olika värde/ människors lika värde
      Vart är Sverige på väg? I efterdyningarna av medias bevakning av omvärldens turbulens, med islamisti... av silverladyn.
    • Tiggarstav!
      Häromdagen höll Reinfeldt ett mycket bra tal, väldigt verbalt med retorik utöver det vanliga. Samtid... av vetgirig.