Författararkiv

Nu blommar det om

vårt gamla blåregn. 



Synen är inte lika överväldigande nu när blommorna skall samsas med alla blad som den är i maj när det lilla trädet blommar på bar kvist. Igår när jag fotograferade kom jag att tänka på en granne vi en gång hade. Hon ville inte ha rosor för de skräpade ner så.









































Skräpar blåregnet också ner eller är det vackert med alla vissna blommor på stenplattorna? Jag har svårt att bestämma mig för vad jag tycker, men ibland särskilt innan blommorna blivit helt bruna är det vackert med en ljusblå matta.

Först den allra senaste månaden

har pelargonerna varit riktigt fina. 




























Att de tycker om sol, lite torka och värme går inte att ta miste på. Hela försommaren har de lidit av den tuffa behandling de fick i april när de flyttades ut i regn och kyla. Några av dem gav snabbt upp men många kämpade vidare. De vita flygarna, anledningen till att pelargonerna åkte ut redan i mitten av april, verkar ha försvunnit. Peppar, peppar, ta i trä...


Favoriterna är även i år ett par av dem som jag fick av Elisabeth när hon var här och hälsade på 2005.

Pelargonium australe 

och Paton's Unigue.











































Tidigt i morse när solen gick upp.


Båda har blad som doftar gott, väldigt gott, tycker jag.

Tidigare har jag övervintrat alla pelargoner under belysning men funderar på att testa om de överlever en vinter i mörker och kyla, plusgrader visserligen men ganska så svalt. Hur övervintrar ni era pelargoner? Tar tacksamt mot tips.

Ett tag, ett kort tag, drömde jag

om en rabatt med bara vita blommor.

De vita liljorna har i dagarna börjat slå ut sina stora knoppar







































men någon riktigt vit rabatt blev det inte trots att jag den senaste månaden, ja så länge nu den vita storklockan blommat, plockat av alla vissna blommor för att få plantorna att sätta fler knoppar. 









































Fler knoppar har de satt och blommar gör de fortfarande. Stjärnflockorna däremot har blommat över och blomställningarna är bortklippta sedan länge men i dagarna har den vita skogsastern, årets perenn 2015, börjat slå ut och den har lite tagit över efter stjärnflockorna






men slagit ut har också floxen gjort och de är inte vita, men fina ändå och doftar gott gör de, precis som liljorna.





























Drömma kan man ju alltid, eller hur?


Bukett-tider,

äntligen kan jag plocka stora blombuketter. 
Just nu blommar solrosor,


lite sparsamt visserligen för rådjuren har haft kalas, 
ringblommor, de fina jag köpte fröer till från Runåbergs,



 






































krasse som självsått sig och som jag är väldigt förtjust i men som har en tendens till att ta över allt,



































luktärter som jag köpte fröerna till när vi var i Spanien i höstas 































och zinnia vars fröer också kommer från Spanien. 3 stora fröpåsar som räcker i flera år för ca 40 sek.
Solrosor, luktärter och zinnior sådde jag redan i april och satte ut i växthuset. Under andra halvan av maj planterades de små plantorna ut på friland.









































Zinnian, en växt som enligt Expressen/Leva Bo även sniglarna lämnar ifred men det håller inte jag med om. Plantorna jag satte ut i maj älskades av sniglarna och lade jag inte ut snigelfritt fick jag gå där och passa med ullsaxen och klippa huvudet av dem.

Den färgstarka zinnian är både sol och värmeälskande och den tycker inte alls om kyla och regn men är torktålig och gillar näringsrik jord. Ursprungligen kommer den från Mexico, är ganska frostkänslig men är det varmt nog blommar den länge och är fin som snittblomma































Den är uppkallad efter en tysk botanist, Johann Gottfried Zinn. Varför vet jag inte men Linné namngav blomman till zinniea för att hedra honom. På blomsterspråket är namnet 'thoughts of absent friends'



























Såg när jag sökte på nätet att på Great Dixter finns vid den här tiden på året ett hav av zinnior. Dit skulle jag gärna vilja komma och gärna när zinniorna blommar.


Hostor, det är många av alla dessa olika hostor

eller funkior som de heter på svenska, som blir extra fina när de krukodlas.









































Vet att det finns de som anser att funkior inte får sin optimala utveckling om de måste tillbringa sina liv i fångenskap men när jag tittar på mina inkrukade funkiafavoriter kan jag inte hålla med. 








































Den här hostan heter 'Phantom' och har odlats i en stor kruka sedan 2009. En delning har jag gjort under de åren









































Visst behöver de krukplanterade delas oftare och få lite mer näring men det 'jobbet' ger verkligen utdelning i form av fin tillväxt, hela blad (inte snigelätna) och ibland vackra blomstjälkar. 








































Den här heter 'Deane's Dream'









































Funkior med vita eller nästan vita blommor får behålla blomstjälkarna även när knopparna slagit ut men det får inte så många av de andra. De med blommor som är ljust lavendellila blir snabbt av med stjälkarna. De har en färg jag inte är särskilt förtjust i och när blommorna vissnar lägger de sig som en filt över bladen och gör även dem fula.








































Vad den här funkian heter vet jag inte. Den växer på landet (säkert en STA-vinst) och den täcker in en del av jorden under daggrosen. Blommorna är nästan vita, bladen daggigt gråblå och nog skulle jag gärna vilja veta vad hostan heter men eftersom jag är väldigt förtjust i plantan spelar namnet egentligen ingen roll. Men nyfiken är jag och vet du namnet kan du väl skriva en kommentar :-))

Idag är sommaren tillbaka så jag passar på att önska fortsatt skön sommar!

Lite av en krukfavorit

har Sagina x hortensis blivit den här sommaren.




























Den mattbildande trampnarven planterade jag i krukan förra sommaren. Friskt grön har den varit hela vintern och sedan början på sommaren har den varit täckt av små, små vita blommor. 





































'


Många har den mellan stenplattor eller som kantväxt. Trampar man på den håller den sig låg och kompakt. Det skall bli spännande att se hur länge den håller sig fin i kruka för där är det nog bara en och annan insekt som traskar omkring. 


  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

  • Diskuteras just nu

    • Riksdagsmännens ”eviga” lön
      I dag kan man läsa en intressant artikel på SvT:s hemsida om hur flera av riksdagsmännen som avgått ... av Tatluser.
    • Märkligt!
      Nog är det märkligt att vi har en statsminister, som varken visar eller uttalar sig när två etniska ... av annaconda.
    • Hur mycket vet vi om oss själva?
      Det sägs ofta med en viss självklarhet att vi känner oss själva bäst. Men gör vi verkligen det? Tank... av hesiodos.