Författararkiv

Inte särskilt ofta

men ibland känner jag ett starkt behov av att säga 'fula ord', ja riktigt svära och det har jag gjort vid ett par tillfällen den här våren. Kanske undrar du vem eller vilka jag svurit över? Jo dessa förb......  mördarsniglar, spanska skogssniglar, som mer eller mindre invaderat vårt grönsaksland.



Jag misstänker starkt att det är sniglarna som ätit upp fröplantorna från sådderna av rotfrukter som jag gjorde i höstas. Flera av dem började gro men sedan var småplantorna bara helt borta. 
Vi har våra grönsaksodlingar på landet och nu under våren är vi inte där varje dag. För någon vecka sedan sådde jag om. Kanske var det då lite sent att så morötter, persiljerötter, palsternackor och svartrötter men hösten kan förhoppningsvis bli både lång och varm.

De första salladsplantorna jag satte ut för ett par tre veckor sedan försvann de också och vilka som haft kalas är det ingen tvekan om. Vi tycker inte om att använda bekämpningsmedel men när vi för några dagar sedan planterade ut resten av årets grönsaks och blomplantor lade vi ut snigelgift och idag när jag gjorde ett besök i grönsakslandet fanns nästan alla plantorna kvar.



Den förgrodda potatisen som vi satte i mitten av april kommer fint. Kanske kan vi ha egen färskpotatis till midsommar?
Fint kommer också vitlöken vi planterade i höstas. Det är den du ser i bakgrunden. 




För drygt ett år sedan skrev jag att vår både rådjurs och snigelsäkra odlingsbur snart skulle vara klar. Om det med snart menas ett år, så är den klar nu. Idag svetsade maken på plåtbanden som skall stoppa sniglarna från att ta sig in bland grönsakerna.










































Hoppas nu verkligen att detta snigelstopp fungerar så att jag själv kan få bestämma över vad som skall ätas.



Antennaria plantaginifolia, grobladskattfot eller jättekattfot.

En lågvuxen perenn, med vackert grågröna nästan silverskimrande blad som trivs i torrt och väldränerat läge i både ler och sandjord. Nog sprider den sig alltid men jag tycker det är fint när den klär in kanter och gångar eller hänger ner över stenar.








































Lätt att rensa bort om man tycker den tar för stor plats. Själv är jag mest förtjust i bladverket så blommorna, de vita, brukar jag klippa av, samla till små buketter och torka.








































Ännu har årets stora blad (groblad) inte dykt upp utan fortfarande är det fjolårets numera brunlilafärgade som ligger närmast jorden eller stenkanten men bara blomningen är över så kommer de nya. 






























Tror att jag någonstans här på bloggen redan tidigare berättat om 
mitt första möte med den här växten men jag gör det igen. I en av besöksträdgårdarna, sist som Skånekretsen anordnade riksmöte, stod en obelisk-klippt blodbok på en silvrig matta av grobladskattfot och jag föll pladask. Sedan tog det några år innan jag lyckades hitta kattfoten i någon plantskola och det trots att den är väldigt växtvillig, eller var det kanske på grund av det? 








































Min planta hittade jag på Åbergs trädgård 2007 och då kostade den 35 kr. Ibland är det riktigt roligt med excelfilen jag har över trädgårdens växter. 

Fortsatt skön vår och jag hoppas värmen kommer snart!

Trender i trädgården just nu och Lisebergs Trädgårdsdagar.

I torsdags efter samlingen på Lisebergs Värdshus  visades vi runt på utställningen på Stora Scenen  av upphovsmakaren själv, Sarah Widman. 








































Det var både roligt och spännande att få ta del av hennes tankar när det gäller trädgårds och inredningstrender. 

Remake var en av de fyra trender hon gav liv åt på Stora Scenen - att ta vara på något gammalt och göra om det till något annorlunda nytt. 
















































































Dit hör nog även hennes nästa trend. Boho Garden - en flört med hipsterkulturen,






vintage och återanvändning med rätt kulör, men vem bestämmer vad som är rätt färg, kan jag undra? 

Att odla ätbart är inne, trend nr tre. 




































































Cityodling, odla på balkongen eller varför inte gerillaodling under ordnade former? 









































Trend nr fyra enligt Sarah är Nordic Grafic, en japanskinspirerad trend i grafiskt gråsvart för långa utekvällar. Att äta ute i pergolaliknande rum när sommaren är som vackrast.

Rost i trädgården, den trenden är tydligen helt ute, men det finns inget som smälter in lika fint bland växtligheten som just det rostiga, tycker jag. Det tar aldrig för sig eller tar plats på andras bekostnad. Sedan en artikel i Allt om Trädgård från förra årets Chelsea Flower Show och en vattenblänksbild (liten damm) har jag önskat mig en likadan. 





























I går grävde vi ner behållaren i cortenplåt. Troligen behöver 
vattnet bytas ut ofta för att inte se allt för rostigt ut men det får jag stå ut med för jag vill inte ha karet vare sig målat eller lackerat.









































När det gäller trädgård och inredning tycker jag personligen att förankringen bakåt i tiden är väldigt viktig och ser gärna mer av genuin svensk formgivning och design. Formgivare som Lisa Bauer, Jocken Jobs, Ulla Molin, Signe Persson Melin, Anna Petrus, Estrid Ericson, Joseph Frank och företag som Byarums Bruk, Svenskt Tenn och Näfverqvarns Bruk kan man se hur mycket som helst av, tycker jag.

Stort Tack till Liseberg och Sarah Widman för en väldigt trevlig torsdagskväll!


Bondmorans förkläde.

Fritillaria meleagris är bortsett från snödroppar den av lökväxterna jag tycker allra mest om. De syns när de blommar men när kronbladen fallit försvinner de bland allt det gröna och tar man bort frökapseln försvinner de ännu snabbare. 




























1654 hade Olof Rudbäck d.ä med sig lökar till Uppsala efter ett besök i Holland. De odlades i den botaniska trädgården och därifrån spred de sig till Kungsängen. Kronlilja har den kallats men mest känd är den under namnet kungsängslilja. 



























'Nog var väl Vår Herre på ett särskilt gott humör, då han skapade denna blomma, rutig som en bondmoras förkläde eller ett schackbräde. Den har även kallats damspelsblomma. Det finns en helvit variant och den brukar växa bland de rutiga.' Återigen kommer informationen från boken Blomstervandringar av Harriet Hjort.








































En populär folklig myt hävdade enligt Wikipedia att liljorna på kungsängen står där efter ett slag mellan danskar och svenskar. För varje fallen dansk växte en röd lilja upp och för varje svensk en vit. Slaget skall ha slutat med en stor svensk seger, vilket skulle förklara varför de vita blommorna var så sällsynta. En annan folklig myt är att liljorna skulle bli vita under sitt fjärde blomningsår.








































Ofta finns det inkrukade lökar till salu under våren. Dessa lever lätt vidare och förökar sig i rabatterna i vanlig trädgårdsjord.



Sent i höstas

planterades inte bara vitlök utan för första gången testade vi även detta med höstsådd av rotfrukter. 

























I flera veckor har jag nu gått och letat efter små fröplantor i såraderna, tecken på att höstsådden lyckades och i förra veckan dök äntligen de första positiva resultaten upp. Misstänker att det är dillen som börjat gro. 






Några namnlappar har jag inte satt ut så att det är dill är bara en gissning. Förhoppningsvis kommer nu även de andra fröerna att gro och jag behöver inte längre fundera över om fröplantorna frusit bort för att fröerna grodde innan vintern var här på riktigt eller om det är så att fröerna fortfarande bara ligger där och väntar på rätt förutsättningar. Det kan ju till och med vara så att det är sniglarna som är där och äter upp groddplantorna så fort de visar sig. 
Jag vet inte hur mycket tidigare man kan vänta sig att en höstsådd rotfrukt gror jämfört med en som är sådd i slutet av april. Kanske finns det någon som har lust att berätta?


Första dagen i maj.

Skogsviolen har börjat blomma och det doftar vår från buketten med gullvivor.








































Första maj är sista temat i Blommig Fredag för den här säsongen. Tack Helena, hoppas du både har lust och ork att fortsätta när hösten är här igen. Tiden går fort och idag börjar redan årets sista vårmånad. 








































Harriet Hjorths bok Blomstervandringar är en fantastisk bok att hitta både informativa och roliga uppgifter ur, tycker jag. På sidan 52 berättar hon om de två gamla fröknarna, som kallades gullvivetanterna och som gjorde dricka av gullvivor, en dryck som  smakade som blomsterdoftande sockerdricka. De kokade gullvivor i stora kittlar och tillsatte socker. Receptet de ägde var mycket gammalt och hade gått i arv i släkten.
'Våra mormödrar visste att saft av gullvivor, som plockats medan den tidiga morgondaggen ännu låg kvar, kom bleka kinder att rodna och att en salva av Primula veris (officinalis) tog bort rynkor. De trodde också att kraften till föryngring låg i den magiska styrkan hos solprickarna på gullvivans kronblad
Enligt en legend skulle Sankte Per ha tappat sina guldnycklar till himmelens port. De föll ner genom molnen och försvann ur sikte. Han sände då en av sina änglar till jorden för att söka reda på nycklarna. Ängeln fann dem liggande på en äng och där de fallit uppstod den första gullvivan.'
Viva är ett gammalt ord för luva.

Fortsatt trevlig helg!
  

Bära eller brista…

Nu är tålamodet slut. Idag åkte pelargonerna ut i regn och kyla för jag är så hjärtligt trött på de vita flygarna som trots upprepade behandlingar med såpa och t-sprit troget återkommer efter ett par veckor. Har även provat med pyrethrumpreparat men inte heller det hjälper. Misstänker stark att de små flygande lössen tänker bosätta sig här för all framtid. 








































Vet att de inte tycker om kyla och blåst så det var därför som pelargonerna flyttades ut idag trots att det är alldeles för tidigt. De står hopsamlade så de är lätta att täcka om det blir nattfrost. Hoppas bara att det i så fall inte blir alltför många minusgrader.



























För två somrar sedan hade jag chiliplantor i växthuset tillsammans med pelargonerna och det var då ohyran flyttade in. Vita flygare eller mjöllöss som de nog egentligen heter sitter på bladens undersidor och när man rör vid en angripen växt flyger de ca 2 mm stora vita mjöllössen upp för att sedan så snabbt som möjligt söka sig tillbaka till bladens undersidor. Det är där de lägger ägg och det är där larverna utvecklas.




























Läste på en sida på nätet att den bästa behandlingen är att upptäcka dem tidigt så att man snabbt kan sätta in motåtgärder. Men vilka motåtgärder då undrar jag som tycker jag provat allt? 
Tar tacksamt emot alla tips!

  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

    • Min kamp. Dammsugardelen
      ... av bebe.
    • Kvinnotrubbel
      Mot röda ögon (mina annars gröna) finns droppar. Mot vit-gråa ögonfransar finns mascara. Kombination... av Gerd.
    • Pingst 2015.
      Idag är det nationalparkernas dag eller Nationalparksdagen. Dagen firas runt om i Europa till minne ... av Edor.
  • Diskuteras just nu

    • Överenskomelsen om bromsen
      Överenskommelsen om bromsen är endast kosmetik. Så länge kommer bromsen att existera så länge kommer... av dagmars15.
    • S har svikit …
      Det är frågan om S har bara svikit eller inte ens hade uppriktigt intresse att göra något för pensio... av dagmars15.
    • Givandets etik
      Hamnade på en debatt om givandets etik som gav många intressanta tankegångar. Varför ger vi ut penga... av Hans A.