Författararkiv - 2011/9

Höst betyder tid för vårblommor

Många vårlökar gör sig bra tillsammans med andra vårlökar eller perenner i rabatten. Andra passar bättre på ängen eller i trädgårdens lite vildare delar. Lite resligare vårlökar är vackra att kombinera med vårblommande perenner eller perenner med vackra blad. Det är fint om man matchar så att lökens blomfärg harmonierar med färgen på perennernas blommor och blad. Många tidiga perenner har dekorativa blad i olika färger.

När vårlökarna blommat över är det viktigt att de får vissna ner i lugn och ro så det får kraft att komma tillbaka flera år. För att man inte ska se de vissnande lökarna kan man kombinera dem med perenner som är sena i starten. En sådan är funkia som ofta står som små piggar i rabatten när lökblomningen är som vackrast. Andra perenner som passar bra med vårlökar är dagliljor, astilbe och ormbunkar.

Om man planterar vårlökar i gräsmattan och vill att de ska komma tillbaka år från år är det viktigt att inte klippa gräsmattan för tidigt på säsongen. Ge dem ordentligt med tid att vissna ner.

I vildare planteringer blir i regel äldre sorter och botaniska lökar bäst. Ju närmare originalet desto tuffare brukar de vara. Många högförädlade tulpaner och narcisser har tagits fram för att drivas som snittblommor. De blir också fina i trädgården men man får nog se dem mer som »ettåriga«, att de bara blommar en gång.

SJU  FAVORITER
Här är 7 olika släkten av vårlökar – alla lika fina fast med olika karaktär. De är inte de vårlökar som blommar allra tidigast, innan snön knappt hunnit smälta. Det här är lökar som blommar samtidigt med vårens och försommarens perenner. Det gör dem vackra i olika planteringar tillsammans med andra växter. Några av dem blir också fina i ängen.

Tulpan Prinses Irene foto: Susanna Rosén  Tulpan Hearts delight foto: Susanna Rosén
Tulpanerna Prinses Irene och Heart’s delight. Foto: Susanna Rosén.

1 Tulpaner (tulipa)
Få vårlökar bjuder på en så stor mångfald. Det finns tulpaner med olika färg och form på blomman men också med olika höjd. Nu hör de kanske inte till de mest lättodlade, inte ifall jorden är tung och blöt och om det finns rådjur i trädgården. Är jorden tung blommar de den första våren men kan ha svårt att blomma flera år i rad. Om man ser dem som ettåriga kan man njuta av nya tulpaner varje vår. Blomningstiden varierar, från botaniska tulpaner i april och till de riktigt sena sorterna som blommar i slutet av maj och en bit in i juni, i alla fall i södra halvan av Sverige. De vill helst växa på en solig plats och i en humusrik och ganska sandblandad jord. Den blir inte lika blöt vintertid . Tulpaner kan odlas i nästan hela landet.

2 Hyacinter (hyacinthus)
Hyacinter är så mycket mer än en julblomma. De blommar överdådigt i trädgården och blommorna är fina att plocka in i vas. Om man är känslig för starka dofter blir hyacintdoften mycket svagare utomhus än inne på julbordet. Frilanshyacinter finns i betydligt fler färger, inte bara rosa, blått och vitt. De finns också i aprikos, gult, lila och rött. Blomtiden är april till maj. De brukar tacksamt återkomma år från år utan att bli mindre och glesare, till och med i lite kraftigare jordar. Helst vill den dock växa i en normal trädgårdsjord som är väldränerad. Helst ska platsen vara solig. Den är härdig i en stor del av landet. Allra längst i norr kommer den i alla fall första våren.

Narcisser foto: Susanna Rosén  Dubbel pingstlilja foto: Susanna Rosén

3 Narcisser (narcissus)
De blommar i april till maj med gula eller vita blommor, och med stor bikrona (tratt) som påskliljan eller liten som pingstliljan. Många av dem doftar ljuvligt. Till skillnad från tulpaner vill de flesta större narcisser stå i en lite mer fuktighetshållande jord. De gör dem perfekta till förvildning, i alla fall äldre och mer ursprungliga sorter. Dessutom ratar rådjuren narcisser. De innehåller en illasmakande växtsaft som gör dem oaptitliga. De småvuxna narcisserna brukar vilja växa mer väldränerat. Gammaldags narcisser passar bra på ängsmark och i gräsmatta på en solig till halvskuggig plats. Mer förädlade narcisser blir bättre i rabatten. De är inte heller lika långlivade. De flesta narcisser kan odlas i hela landet.

Allium foto: Susanna Rosén

4 Allium (allium)
Det finns många olika allium, med olika stora bollar och med olika längd på blomstjälken. Glöm inte att gräslöken och vår matlök också hör hit, även om vi inte odlar dem för blomningens skull. Allium är den vårlök som blommar sist på säsongen. Den brukar blomma samtidigt som de flesta perenner, någon gång i juni till juli. De vill växa på en solig och ganska torr plats för att komma tillbaka flera år i rad. Jorden ska helst vara lätt och väldränerad. Annars får man plantera nya varje höst. Är jorden lite kraftig kan de klara sig bättre alldeles invid grunden av huset där marken brukar vara torrare. De flesta är härdiga en bra bit upp i landet, åtminstone längs kusten.

Kungsängslilja foto: Susanna Rosén

5 Kungsängslilja (fritillaria meleagris)
Den vackraste och lättaste att odla av alla Fritillaria är kungsängsliljan, mycket lättare än den näringskrävande kejsarkronan. Den blommar i april till maj med välformade och alldeles rutiga blomklockor i toppen på smäckra stänglar. Finns också med vita klockor. Stängeln blir cirka 25 cm hög. Det är en perfekt vårlök också för naturtomten, inte bara rabatten. Den trivs bäst i gles ängsmark som inte torkar ut under sommaren, bara inte gräset är allt för kraftigt. Den är härdig i en stor del av landet. De smakar inte särskilt gott och rådjuren brukar rata dem. Den har fått sitt svenska namn efter Kungsängen utanför Uppsala. Där har den vuxit förvildad ända sedan Linnés dagar.

Stjärnhyacint foto: Susanna Rosén

6 Stjärnhyacint (camassia)
En blåblommande reslig vårlök som vi borde plantera mer än vad vi gör. Den blommar i maj till juni med höga spiror med många stjärnformade blommor. Finns också med vita blommor och med halvfyllda. Planterar man en lök så brukar den om några år ha bildat en större rugge. Den trivs utmärkt på lite fuktighetshållande rabattjord men blir också fin i ängen. Stjärnhyacinten klarar även aningen lerhaltig jord bara den är någorlunda dränerad. Idealet är en jord som är fuktig på våren och torrare på sommaren. Den är härdig i en stor del av landet, i alla fall i landet södra halva. Utanför den kände engelska trädgården Great Dixter, där Christopher Lloyd bodde, finns en äng med stjärnhyacinter.

Pärlhyacint_SusannaRosén

7 Pärlhyacint (muscari)
Blommorna ser ut som intensivt blå pärlor som sitter tätt på en kompakt blomstängel. Alla pärlhyacinter är inte mörkblå. De finns i olika blå nyanser men också i vitt. Pärlhyacinten blir decimeterhög. Det lilla formatet för att den passar i rabattens framkant. De blir också fina i trädgårdslunden. Vårlökar blommar ju innan lövverket sluter sig och det blir för skuggigt. Tänk bara på att den kan bre ut sig med tiden, framför allt om man sätter den i rabatten. Den är inte så kinkig utan trivs bra i normal trädgårdsjord bara den är någorlunda dränerad. Den är härdig i hela landet.

Text och foto: Susanna Rosén

Plantera så här
Bästa tiden att plantera lökar och knölar är i september till i början av oktober. Ju tidigare de kommer i jorden desto bättre hinner de rota sig. Små lökar är känsligare för uttorkning och bör planteras redan i september.
Tulpaner kan planteras så länge det går att gräva i jorden.

Välj en solig till halvskuggig plats. Den ideala lökjorden är en mullrik sandblandad jord som är väldränerad och samtidigt fuktighetshållande, men vanlig trädgårdsjord brukar bli bra.

Lökarna kommer bäst till sin rätt om de planteras i små grupper och lagom tätt.

Gör ett planteringshål med lökjärn eller spade. För små lökar kan man också använda ett spett för att göra hålen.

Plantera lökarna på ett djup som är ungefär två gånger lökens höjd. Planteringsdjup står ofta på förpackningen.

Ställ större lökar i botten med toppen upp. Små lökar kan strös ut i en större grop.

Fyll på med jord. Om jorden är tung och hård kan man blanda befintlig jord med kompostmaterial och/eller fint grus.

Vattna efter plantering om det är en torr höst. Gödsla gärna med benmjöl som är ett långtidsverkande gödsel.

Lökplantering
Använd ett lökjärn i en rabatt där det redan växer andra växter. En spade kan lätt klyva lökar som redan finns i jorden.

1
Klicka & dela:
0
0

Marions rosenterapi berör

Grundaren av Rosenterapin föddes i tyska Nürnberg 1914, tre dagar innan hennes pappa försvann ut i kriget. Mamma var fysiskt avståndstagande, till synes olycklig med sin livssituation och sitt äktenskap, och kanske var det just här som fröet till vad som skulle komma att bli Marions livsverk såddes.
– Jag kan inte säga att jag drevs av en vilja att hjälpa människor. Jag bara älskade att ta på dem och se vad som hände, beskriver hon sina bevekelsegrunder.
Själv kan hon inte minnas att mamman någonsin badade eller klädde på henne.
När nazistvindarna började blåsa skickade föräldrarna Marion och hennes judiska syster till Stockholm. Marion läste sjukgymnastik. USA hägrade.

Handpåläggning
Det är fredag kväll och ett 80-tal nyfikna har samlats i Rosen Therapy Center i Berkeley, Kalifornien. Utanför blomstrar det omgivande villaområdet och Marion Rosen ledsagas in, kraftigt böjd, med långkjol och bomullstopp, för att ge sin årliga workshop.
– Vi börjar med beröring, säger hon. Publiken får lägga händerna på varandras axlar, i flera minuter.
– Vad känner ni?, frågar hon.
– Värme. Lugnande. Elektrisk spänning. En gåva, lyder några av de spontana svaren.
Rosenmetoden går ut på att genom handpåläggning göra patienter medvetna om kroniska spänningar i kroppen, som manifesteras i form av smärta. Ofta har de underliggande, psykologiska orsaker, som kan vara omskakande att bli varse.

“Mannen slutar gråta, förvånad”
En man ur publiken ställer upp som demonstrationsobjekt och lägger sig med bar överkropp på en brits. Marion börjar känna igenom hans rygg.
– Det känns tajt här kring diafragman. Hon använder tummen för att komma åt.
Mannen berättar att han har en dålig relation med sin bror:
– Jag har just slutat att vilja döda honom. Jag tror det var därför jag kom, kryper det fram.
Han börjar slappna av och börjar plötsligt hulka. Marion ber honom att lägga sig på rygg och lägger handen på hans bröst.
– Det här är inte äkta, din gråt. När det är äkta så går det inte att stoppa, anmärker hon, omskakande ärligt.
Mannen slutar gråta, förvånad.
– Hur menar du då?
– När du blir högljudd blir det en kontraktion i din kropp. Det är ett försvar och stoppar känslorna, förklarar hon, och konstaterar att mannen har ett muskulärt skydd kring nyckelbenet och hjärtat.

Mot slutet av den 15-minuter långa sessionen börjar han gråta en mycket stilla gråt.
Allt detta sker under publikens förbluffade åsyn.
– Det är nästan som att folk inte lever i de här tajta områdena, de delarna av oss själva som vi inte klarar att hantera. Så behandlingen går ut på att hitta dem på nytt och bli hel igen, förklarar Marion efteråt.

Först vid 70 kände hon sig älskad
Detta gäller i högsta grad även henne själv. Det var först vid 70 års ålder som verkligen kände sig älskad för första gången i livet.
– Någon gav mig behandling och kom åt de där ställena jag hade förnekat. Något öppnade sig. Jag visste inte att jag inte upplevt kärlek tidigare. Det var som en värme som strömmade ut, det var underbart, minns hon.

I sin ungdom var Marion förlovad med en tysk medicinstudent, men han blev värvad till armén och de bröt upp. Senare blev hon gravid med en annan man i USA, men skilde sig och uppfostrade dottern Tina på egen hand. De bor fortfarande tillsammans i Marions sommarstugeliknande hus med lågt i tak, luftiga gardiner och ett golv så lutande att man nästan blir sjösjuk.
Efter 35 år som sjukgymnast trodde Marion trodde närmast att karriären var över, då hon fick allt färre remisser.

Började motvilligt undervisa
– Om hon bara hade vetat, säger Sara Webb, numera chef för Rosenmetodcentret i Berkeley, som blev Marions första student. Året var 1972 då hon bad att få lära sig allt Marion kunde. Marion Rosen hade då en privat sjukgymnastklinik i Berkeley och ett rykte om sig att besitta särskilda färdigheter.
Sara Webb bad henne att dela med sig av sina metoder. Marion hade tidigare botat Saras brors astma. Sara tog med sig sina vänner att öva på och de blev eld och lågor över behandlingen.
Efter två år ville även Marions svenska systerdotter, som studerat vid Axelssons gymnastiska institut, komma och lära sig. Då beslutade Marion, som initialt varit emot idén att undervisa, att det var lika bra ta emot tio studenter på en gång.
När systerdottern återvände till Sverige och berättade för metoden för Hans Axelsson så bjöd han in Marion att föreläsa. Hon höll sin första kurs i Sverige 1982, och har därefter återvänt tre gånger om året.

Motvilligt började Marion undervisa och numera har Rosenmetoden spridit sig över stora delar av världen. Vad Marion kanske främst önskar är att den ska föra människor närmare varandra. Här kan man skönja att hennes upplevelser tidigt i livet kan ha lämnat avtryck.
– Människor som berört varandra kan inte längre kriga, säger hon.

Text: Hanna Sistek

1
Klicka & dela:
0
1

Lyxkryssa till reapris

Ingen semesterform är förknippad med så många fördomar som kryssningar. Dyrt, snobbigt, långtråkigt, farligt och risk för sjösjuka är bara några bland många ogrundade uppfattningar.
Visserligen var det så för flera decennier sedan. Kryssningar var förbehållna de allra rikaste. Smoking och aftonklänning ingick självklart i bagaget. Enda nöjet ombord var att spela shuffleboard eller se gamla filmer. Och visst kunde det gunga rejält på öppet vatten.

Kryssningsboom

Men det var då det. I dag finns det ingen semesterform som ger så mycket tillbaka för pengarna som just kryssningar. Det är möjligt att lyxkryssa till reapris. Det råder en kryssningsboom.
Förklaringen till detta är ökat tonnage. Det har blivit trendigt att kryssa och nya fartyg sjösätts på löpande band. De flesta är mycket stora och konkurrensen mellan rederierna är knivskarp. För att fylla alla hytter måste priserna pressas.

Det finns exempel på lyxkryssningar som kostar så lite som 500 kr dygnet. För detta får man sjöresan mellan olika länder, en fin hytt, utmärkt service, förstklassig underhållning, ett brett aktivitetsutbud och så mycket god mat man orkar äta, dygnet runt. Inte undra på att det såldes 40 procent fler kryssningar i Skandinavien i fjol jämfört med året innan. Men fortfarande är det många som oroar sig för att inte platsa i livet ombord.
Den oron är helt onödig. Det är bara att välja vilken semester man föredrar. Söker du lugn och ro finns det alltid ett trivsamt hörn där du kan kura med en god bok. Är du utåtriktad och söker sällskap så står alla möjligheter till buds.

Mycket att göra – men ändå lugn och ro

På megafartygen finns det hur mycket som helst att göra. Jag kryssade nyligen med det största av dem alla, Oasis of the Seas, i Västindien. Vi var 6 000 passagerare som pysslades om av en besättning på mer än 2 000 män och kvinnor, huvudsakligen från Sydostasien.

När vi var till havs inleddes aktivitetsprogrammet vid sju på morgonen och pågick utan avbrott till tidiga morgontimmarna dagen därpå. Det var som ett stort smörgåsbord där var och en kunde välja vad man ville ägna sig åt.
Ombord finns mer än 30 pooler, de största kallas vattenlandskap och innehåller både fontäner och vattenfall. Trots att vi var över 8 000 människor var det inte trångt. Men så är fartyget också på 220 000 ton och 360 meter långt!

Vetenskapliga föreläsningar

Den som inte vill hamna på en flytande nöjespark kan välja ett litet fartyg som bara tar ett par hundra passagerare. Eller ett konservativt rederi, vars fartyg bjuder på resor bakåt i tiden.
Glitter och flärd präglar mycket av kryssningslivet. Men på vissa fartyg lockar föreläsningarna större publik än showerna. Särskilt när välkända vetenskapsmän och politiker intar scenen.

Fördomen om långtråkighet torde därmed vara avlivad. Och inte heller behöver det vara dyrt att kryssa, tvärtom. Inte så länge man håller sig till fartyg med högst fem stjärnor. Men går man upp ett snäpp till den översta lyxkategorin blir det exklusivt. En jordenruntkryssning på ett sådant fartyg kan kosta flera årslöner.
Hur är det med snobbigheten? Du väljer själv! Föredrar du det livet så välj ett fartyg där detta omhuldas. Men på flertalet fartyg har livet ombord blivit allt mer informellt.

Är det farligt att kryssa? Absolut inte, säkerheten är maximal. Tills vidare kan det dock vara klokt att undvika norra Indiska oceanen mellan Afrika och Indien, där de somaliska sjöpiraterna opererar. När jag för ett år sedan kryssade i dessa farvatten gick fartyget i konvoj eskorterad av två franska jagare.

Flodkryssning för sjösjuka

Sjösjuka är ett elände. Men reser du med ett stort modernt fartyg är risken minimal. Om du trots allt oroar dig för stormar och upprörda hav så välj flodkryssning i stället. En annorlunda men mycket angenäm upplevelse.
Fartygen är smala och små av naturliga skäl, men komforten är ofta hög. Den stora fördelen med dessa kryssningar är att passagerarna hela tiden ser land och kan följa livet där. Båtarna lägger till mitt i städerna med promenadavstånd till de stora sevärdheterna.

Härligt klimat i Karibien

De som föredrar havskryssningar söker sig främst till Karibien. Bra klimat, härliga stränder och nära mellan öarna. Besök ett halvt dussin länder på en dryg vecka i största komfort. Fartyget anlöper en ny hamn på morgonen, du är i land hela dagen och kommer tillbaka i lagom tid för middagen. Fartyget lättar ankar och nästa morgon är du på en annan ö med nya upplevelser.

Karibiska havet är perfekt för dem som vill ha en avkopplande semester med härliga bad till rimligt pris. Den som är mer intresserad av kultur och historia väljer med fördel Medelhavet. Är det vackra naturscenerier som lockar mest utgör de norska fjordarna ett bra val.

Expeditioner för äventyrliga

De som verkligen söker äventyr och vill utforska de mest avlägsna delarna av vår värld satsar på expeditionskryssningar. Komforten är oftast lägre och priserna avsevärt högre, men det avskräcker inte dem som vill bekanta sig med Svalbard, Grönland eller Antarktis.
Generellt kan dessa kryssningar dock inte rekommenderas för de som är funktionshindrade. Anledningen är att fartygen oftast måste ankra en bit utanför kusten och passagerarna sättas i land med motorbåtar.

De allra flesta som väljer kryssningssemester är helt vanliga människor som du och jag. Men visst träffar man på en del excentriska passagerare.
En sådan var Beatrice Muller som under 14 av sina 89 år bodde på det världsberömda fartyget Queen Mary 2 till en kostnad av 40 000 kr i månaden.

En annan amerikanska var så förtjust i det sexstjärniga fartyget Seven Seas Voyager att hon vägrade att lämna det när det skulle in i torrdocka för reparation. Hon fick specialtillstånd att bo kvar under de veckor översynen tog.
Båda dessa berättelser är sanna. Jag kan dock inte gå i god för följande som jag snappat upp på nätet:
En äldre dam är ute på sin fjärde kryssning i rad. På frågan varför svarar hon:
»Det kostar mig 700 kr per dygn. För det får jag resa, hytt, underhållning, obegränsat med mat, frukost på sängen om jag så önskar. Jag träffar nya människor varje vecka. Jag kan gå i land när jag vill. Lakan och handdukar byts dagligen. Om tv:n går sönder eller en lampa behöver bytas så fixas det direkt. Skulle jag bli sjuk eller råka ut för en olycka så finns det läkare som omedelbart tar hand om mig och dör jag ombord så finns det präster. Här stannar jag – det blir inget äldreboende för mig«!

Text och foto: Uno Grönkvist

6
Klicka & dela:
0
0

Försäkringen blev dyrare när hon fyllde 70

Louise Torstensson fick en överraskning när hon såg fakturan från Länsförsäkringar. På ett år hade hennes försäkringspremie ökat från 2 518 kronor till 3 338 kronor. Det är en ökning på drygt 32 procent.

När hon ringde Länsförsäkringars kontor för att höra vad höjningen berodde på fick hon svaret att ”det beror på att du har fyllt 70 år och när du fyller 80 kommer försäkringen att stiga procentuellt ännu mer.”

Louise Torstensson ifrågasatte höjningen. Så småningom blev hon uppringd av en chef på Länsförsäkringar.
Han förklarade att ” när man är gammal sköter man inte om sitt hus och då förfaller det ”. Det hade han statistik på, berättar Louise Torstensson i ett mejl till Veteranen.

Den aktuella höjningen gäller bara villahemförsäkringen hos Länsförsäkringar i Älvsbors län. Hos till exempel Länsförsäkringar i Stockholm blir i stället villahemförsäkringen billigare ju äldre man blir. Och hos Trygg Hansa säger man sig inte ha hört talas om någon prissättning som går ut på att premien skulle höjas när man fyller 70.

Åke Boring i Vänersborg är produktchef för Länsförsäkringar i Älvsborg. Men han vill inte svara på Veteranens fråga om varför man höjer premien för kunder som är 70+. Han förnekar inte att det är så, men vill heller inte medge det. Han vill hellre diskutera det enskilda fallet.
Men om ni har en generell regel som höjer premien för alla som fyller 70 så är det ju intressant för alla era försäkringstagare?
Åke Boring har dock varken har lust eller befogenhet att diskutera Länsförsäkringar Älvsborgs premier med pressen, säger han.
– Det jag kan säga är att ålder finns med som en parameter.

Säljaren på det lokala kontoret är rakare.
– När man fyller 70 stiger premien på försäkringen med tio procent. Det gäller hela Älvsborg, säger han.
Enligt säljaren har Länsförsäkringar i Älvsborg alltså en åldersrelaterad premie för villahemförsäkringen. Och det beror på att Länsförsäkringar har statistik som visar att fler incidenter inträffar efter att villaägaren fyllt 70.

Louise Torstensson, som på egen hand nyligen grävt ett 50 meter långt dräneringsdike på tomten, är inte glad åt förklaringen.
“Det är svårt att beskriva hur kränkt man känner sig. Ska omgivningen försöka tvinga in mig i någon sorts onaturlig konstruerad åldersfålla? Vad har min födelsedag med försäkringsbeloppet att göra??” skriver hon till Veteranen.

– Det låter ju som om vi skulle straffa ut stackars pensionärer, och så är det ju inte, säger Åke Boring.
Han tycker att säljarens uppgifter ska tas med en nypa salt.
Är det så att premien höjs generellt för alla som fyller 70?
– Jag vill inte gå in på exakt hur premierna sätts. Ålder är en av flera parametrar.
Har ni statistik som visar att det sker fler olyckor med äldre människors hus?
– Nej. Det kan jag svara nej på.
Kan du förstå att hon som fick den här förklaringen blev upprörd?
– Jag förstår det.
Någon ytterligare förklaring verkar inte Louise Torstensson få.
– Jag har fått förklara, men ändå inte riktigt förklara för dig, för jag vill inte göra det, säger Åke Boring till Veteranen.

Louise Torstensson heter egentligen något annat.

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

 

Läs Louise Torstenssons insändare här: Ålderism i sin inskränkta otidsenliga skepnad

1
Klicka & dela:
0
0

Pensionsbolag riskerar konkurs

När börsen rasar brukar det vara köpläge. Men flera pensionsbolag har gjort så stora förluster att de tvingats sälja sina aktier. Enligt SvD kan pensionsbolagen ha förlorat mer än 70 miljarder kronor sedan i augusti. Bolagen kan heller inte tjäna särskilt mycket pengar på räntor, eftersom den långa räntan är rekordlåg.

Du som har börjat ta ut pension kan få sänkta utbetalningar, och du som ännu inte gått i pension får sänkta prognoser och mindre pengar i slutändan än vad du har räknat med. Det beror på att den haltande ekonomin tvingar pensionsbolagen till så kallade “återtag”. De kan inte hålla sina löften om hur stor avkastningen ska bli för spararna, och tar därför tillbaka en del av räntan som man fördelat bland spararna.

SEB Trygg liv Gamla är ett av de bolag som har tvingats till sådana återtag. Länsförsäkringar Liv har till och med stängt portarna för nya sparare. Och ett bolag som pekas ut som rent konkursmässigt är Salus Ansvar, men även SPP Liv, statliga Kåpan och Försäkringsbranschens Pensionskassa ligger illa till.

-Kan pensionsspararna flytta sina pensionspengar bör man göra det till de starkare bolagen – åtminstone om man är ung. Även äldre pensionssparare bör flytta dem om man inte har en garanterad ränta över 4 procent, säger Gustav Axehult, analytiker på Söderberg & Partners, till SvD.
Som starka bolag räknar han AMF, Skandia och Folksam.

Skulle ett pensionsbolag gå i konkurs har spararna förtur på att få ut sina pengar. Däremot är det inte säkert att man får ut lika mycket pengar som man satt in.

Frida Anderson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Anpassar du dig efter pensionsbolagens kris? Svara på Veckans fråga här till höger.

Låg solvens
betyder risk

Ett starkt pensionsbolag ska ha tillgångar som är större än de garantier man har lämnat till sina sparare. Förhållandet mellan tillgångar och garantier anges som företagets solvens. En solvens över 130 procent är bra. Under 130 börjar Finansinspektionen hålla ögonen på bolaget, och under 104 så är det risk för konkurs.

Så ser solvensen ut:
AMF 195 procent (sista augusti)
Skandia liv 153 procent (sista augusti)
Folksam liv 132 procent (21 september)
Alecta “över 130″ (sista augusti)
Salus Ansvar 114 procent (26 september)
SEB Trygg liv, Länsförsäkringar, SPP liv, Kåpan, Försäkringsbranschens pensionskassa “under 130 procent”

Källa, DN och SvD

1
Klicka & dela:
0
1

“Omsorgen måste betalas med privata pengar”

Redan 2020 kommer andelen 80+ ha ökat med 50 procent i sju svenska kommuner, enligt uppgifer som SCB, tidigare Statistiska centralbyrån, har tagit fram på uppdrag av banken SEB. Det betyder att kostnaden för omsorg kommer att öka kraftigt om bara några år.
“Äldreomsorgen kan under de här åren behöva byggas ut med mer än 70 procent”, skriver Jens Magnusson på Dagens Nyheters Debattsida.

Någonstans måste pengarna tas ifrån. 
“SKL har i en rapport förra året kommit fram till att skattesatsen kan behöva höjas med 13 kronor per hundralapp eller 40 procent, jämfört med normalskattesatsen idag, för att täcka det framtida vård- och omsorgsbehovet.”, står det i debattartikeln.

Jens Magnusson menar dock att stora skattehöjningar saknar stöd hos en stor del av befolkningen. De nya pengarna finns där, men de måste komma från privat håll, skriver han. Han tror att den del av hemtjänsten kommer att tas över av privata RUT-tjänster. Men det räcker inte.

“Välfärdsdebatten måste nu handla om hur det ska bli möjligt att kombinera offentlig och privat finansiering av välfärdstjänterna.”

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Läs hela debattartikeln på DN Debatt:

Publicerad | | i Nyheter |

Bekvämt men dyrt med husbil

Husbilen håller på att bli riktigt stor. I år är försäljningen nästan uppe i nivå med det klassiska svenska campingfordonet husvagn.

För den som vill prova på ett annat reseliv kommer här lite bakgrund:

Kan alla köra husbil?
Jo, för den som kan köra vanlig personbil (och backa in i luckor) krävs bara lite extra eftertanke och extra uppsikt på medtrafikanterna. Numera kan alla med B-kort också köra större husbilar genom att viktgränserna omdefinierats, kvar står att husbilar som den provade Travel Mastern är 7,5 meter långa och alltså kan vara svåra att hitta parkering för.
Att de dessutom kostar mer på färjor och betalbroar är kanske försumbart jämfört med kapitalkostnaden för den som väljer att köpa eget.

Hur funkar allt?
Husbilar är ju rullande fritidshus med kök, toa, värme och vatten – och alla de här systemen kräver vård. Färskvatten måste fyllas på (kan oftast lösas på macken), spillvatten måste tömmas (knepigare att hitta lämpliga platser) och gasolflaskor måste bytas (med det är enkelt). Själva manövreringen är numera busenkel från en kontrollpanel där man ställer in önskad inomhustemperatur, beställer varmvatten etc. Toaletten är av samma typ som i husvagnar, en kemtoa som enkelt töms och rengörs i utslagsbackar som finns på campingar och ställplatser samt på en del rastplatser.

Uppkopplat?
Gasol används till spisen men kan även driva kyl/frysskåpet som dock under körning drivs med lågspänd ström från ett batteri som laddas med bilens generator. Bekvämast är att koppla in sig på hushållsel (230 V), det är ett av flera goda skäl att emellanåt/alltid ta in på campingar där ström finns framdragen till uppställningsplatsen.
Då kan man också duscha på serviceanläggningen, ett överlägset alternativ till de trånga duschar som regelmässigt ingår i husbilarnas standardutrustning.

Hyra/prova på?
Husbil är den totala friheten, men den har sitt pris – man kan bo på många bra hotell och resa långt för de månadskostnader som husbilsägande medför. En bra idé är att prova på genom att hyra, priserna per vecka börjar runt 7 000 kr men ligger ofta på 12 000 kr. Men kolla hur många fria mil som ingår i avtalet, vad självriskreduktion och slutstädning kostar och glöm inte utgifter som bränsle, gasol och campingavgifter inkl ström.

Fler, större och lyxigare

I Sverige finns det idag över 300 000 husvagnar och husbilar. Försäljningen av husbilar har ökat med hela 42 procent och husvagnar med 47 procent efter nyår. Förra året ökade registreringarna av husbilar med 30 procent medan antalet husvagnar minskade med 6 procent.

Nu är det större och lyxigare campingfordon som gäller. Trenden är att de blir allt större, och får allt mer exklusiv inredning. Det handlar mycket om teknisk utrustning för ökad bekvämlighet, i allt från avancerade värmesystem till bra belysning med låg strömförbrukning. Utvecklingen går också mot nya smarta lösningar som gör att husvagnar och husbilar allt mer liknar det vanliga hemmet.

– I dag vill många ha komfortsängar, golvvärme och luftkonditionering i sitt semesterboende, säger Peter Hansen Tydén, vice ordförande i HRF, Husvagnsbranschens riksförbund.
– Nu kommer det husvagnar med vanliga kökslådor i köket, som gör att det är enklare att hålla ordning än de tidigare skåpen. Konsumenterna är kräsna i dag och jämför utrustningen i husvagnen med den de har hemma, och det driver på utvecklingen, säger Peter Hansen Tydén.

Anders Hultman

Text och foto: Anders Hultman

Läs om Anders Hultmans husvagnssemester i Nordtyskland

Med husbil till Nordtyskland

Långt om länge har husbilstillverkarna börjat inse vilka de egentligen bygger för. Seniorer. Och det sätter tydliga spår, de finaste ekipagen är rullande fyrstjärniga hotell – om än inklämda på ca 17 kvadratmeter.
Veteranens testpatrull (som var med redan under husbilismens svenska genombrott på 80-talet) tog en lagom lång resa genom husbilsvänliga trakter i Sverige, Danmark och Tyskland. Vårt rullande hotell var svenskt, från Kabe i Tenhult och ett av våra tyska mål var också i hög grad svenskt: Staden Stade(!) på andra sidan Elbe från Hamburg.

14 februari 1645 erövrade svenska trupper staden, i det krig som kallas det trettioåriga och ur vilket Sverige utgick som stormakt. Den svenska ockupationen varade i 67 år och avsatte många spår i befästningsverk, byggnader och namn. En vandring i svenskarnas spår kan lämpligen börja vid Wrangel-bastionen – i behaglig närhet av den “Wohnmobil-Stellplatz” nutidens styresmän anlagt alldeles utanför Gamla Staden.
De nya härskarna etablerade sig vid Am Sande, den förste guvernören Hans Christoph von Königsmarck och hans regering, medan de svenska soldaterna (i kristider upp till
3 000) förlades i de bara 500 borgarhus som fanns till förfogande – ibland ända upp till tio extra »gäster«! Men svenskarna förde också välstånd med sig, vilka de vackra husen vid Alter Hafen bär vittne om.

Proviantförråd behövde de svenske också, och än idag står det imponerande “Schwedenspeicher” (40 m långt, 16 m brett) vid Gamla hamnen, nu dock i den nya funktionen som regionmuseum. Och vill man gå på en Biergarten, vilket man gärna vill i Tyskland, ligger Ratskeller i behändig närhet av ett annat påtagligt svenskminne, rådhusporten med det svenska kungavapnet.

Ratskeller har också eget öl. Eva gillade det ljusa, Anders även det mörka. Båda vore de goda med lite sötma och passade utmärkt till vit sparris med hollandaise – sparrissäsongen är alltid ett utmärkt skäl att åka till Tyskland i maj – resten av året kan man ju alltid äta Eisbein.

Det är en fin trakt mellan Elbe och Weser och Tyska bukten, gott om plats om man åker i icke-semestertid, och tyskarna är lika trevliga som vi alltid upplever dem på hemmaplan.

Turen gick vidare upp till Cuxhaven med en trevlig gågata där man exempelvis kan äta matjessill, och sedan kom lyckokastet. Eva som satt med kartan fick en ingivelse och vi svängde av stora vägen till Wremen – och en nästan tom camping alldeles vid Wesermynningen och gamla Nordsjön som denna dag varken svallade eller brusade utan bjöd på en vacker solnedgång, en sådan där hav och himmel smälter ihop.

Vill man ha lite kultur fortsätter man den korta vägen ner till Bremerhaven med dess dramatiskt formgivna sjöfartsmuseum, vill man ha mer sparris kan man göra som vi och fara vidare till Buxtehude där vi gärna rekommenderar anrika krogen Amadeus, mitt på den brusande gågatan.
Norra Tyskland bjuder på hur många sevärdheter som helst. Kända som Hamburg med sitt överväldigande konstmuseum (Hamburger Kunsthalle) och mysiga zoo (Hagenbeck), Lübeck med sin arkitektur och shopping, för att inte tala om svenskstäderna vid Östersjön (gamla DDR).

Men Danmark är också fantastiskt. Den här gången vandrade vi på kullerstensgatorna i pittoreska Ribe men slog nattläger på familjecampingen i Skaerbaek, äkta danskt gemyt av det stillsamma slaget och med tama djur att hälsa på.
För att inte tala om Sverige. Vi landade vid Söderåsen i Skåne precis i rätt tid, när bokskogen stod i ljusaste grönt, och kom äntligen till Dalby och Nordens äldsta bevarade stenkyrka (grundad 1060).
Husbilsresan som verkligen var att åka räkmacka slutade förstås med en sådan, den klassiska räkmackan på »Fiket« i Gränna i charmig 1950-talsmiljö.

Text och foto: Anders Hultman

Läs mer om husbilar

Utökat Rut och Rot för pensionärer eller lägre restaurangmoms?

Att ta upp frågan om pensionärernas situation är i dagslägets besvärlig ekonomisk situation är förmodligen inte något som får applåder. Men när våra politikers enda förslag till förbättring av den svenska ekonomin är att vi genom sänkt restaurangmoms solidariskt skall äta och dricka oss fram till en sundare ekonomi och mindre arbetslöshet frågar vi oss ändå – utan att missunna någon en trevlig restaurangkväll – om det inte finns någon enklare skattereformer som kunde förbättrade pensionärens ekonomiska och sociala livssituation, samtidigt som de skapade fler arbeten för den yngre generationen?

Till exempel, genom en särskilt riktad höjning för den avdragsgilla delen i RUT och ROT-avdraget för pensionärer kan det skapas fler arbetstillfällen än vid sänkt restaurangmoms. En ökning om 20 %  till 70 % avdragsrätt vid sextiofem års ålder vid utnyttjandet av RUT och ROT skulle underlätta pensionärens vardag, samtidigt som arbetstillfällena skulle vara i en långt mera produktiv sektor än restaurangnäring eller vanlig konsumtion.

Också en sänkning av momsen för kostnader vid utnyttjandet av legitimerad och godkänd friskvård, inkluderat rehabiliteringsbehandlingar, skulle vara en nödvändigare reform än sänkt restaurangmoms. Här finns otaliga positiva effekter för folkhälsan, flera arbetstillfällen och åter igen, en reform som något skulle balansera pensionärernas försämrade situation.

Kostnaderna för dessa reformer, som alla politiska partier borde kunna ställa sig bakom, kan räknas in på både nya arbetstillfällen och skatteintäkter.

Att med en sådan reform från politikernas sida återhämta lite av det missbrukade förtroendet gentemot pensionärerna kan också räknas in som en positiv effekt. Den stora väljarkåren pensionärerna kanske åter med nytt mod skulle kasta sig in våra svåra samhällsfrågor och inte som nu drivas ut i samhällets yttersta marginaler.

Reidar Jönsson, Stockholm
Jerry Jönsson, Uddevalla

Publicerad | | i Tyck! |

Använd resurserna rätt

När jobbskatteavdraget infördes var det menat som stimulans för att arbeta. Vad jag förstår gäller jobbskatteavdraget även för pensionärer, som vill fortsätta att arbeta.
I samma nummer av tidningen redovisas den ökade alkoholkonsumtionen bland 65-80-åringar. Träffande nog på sid 38 finns det ett inlägg av Paul Elvingsson: ”pensionärerna har råd. Eftersom vi har det så mycket bättre ställt ekonomiskt än generationerna före oss, så finns det också andra möjligheter att köpa alkohol.”

Generationerna efter oss har förutspåtts att få det sämre ställt än dagens pensionärer och arbetande befolkning. Vi måste sluta odla pensionärernas särintressen och kanalisera samhällets resurser till våra 20% arbetslösa ungdomar.

Håkan Borg, 65, Nyköping
yrkesverksam

Publicerad | | i Tyck! |

Vill ändra lagen för att skydda dementa

“I dag finns inget stöd i lagen för att se till att demenssjuka med allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna att fatta egna beslut.
Det innebär att dessa personer inte ens har lagskydd i situationer när deras sjukdom medför att de riskerar både sin egen och andras hälsa. Personalen har inget stöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för den demenssjuke och anhöriga står utan möjlighet att överklaga vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga,” skriver debattörerna i en artikel i Aftonbladet.

En tydlig lagstiftning ökar säkerheten och minskar behovet av tvång, menar man.

Enligt debattartikeln har frågan om en lagändring diskuterats sedan 80-talet. Och det ligger redan ett färdigt lagförslag hos Socialdepartementet. Men partierna har inte kunnat enas, och därför har det inte blivit någon ny lag.

En dement person står dock inte helt utan hjälp och lämnas inte åt att fatta stora beslut eller skriva avtal. Om man inte är i stånd att bevaka sina rättigheter, kan sjukvårdens se till att man får en god man.

God man kan vara en närstående som barn eller make, eller en utomstående, beroende på situationen.

Som god man ska man enkelt sagt sköta om den dementas ekonomi, bevaka hans eller hennes rättigheter och se till att han eller hon har det bra.

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

De har undertecknat debattartikeln:
Joakim Larsson
Äldreborgarråd (M) i Stockholms stad

Mirja Räihä Järvinen
Gruppledare (S) äldrenämnden i Stockholms stad

Wilhelmina Hoffman
Föreståndare Svenskt demens- ­centrum
samt verksamhetschef Stiftelsen Silviahemmet

Martin Annetorp
Ordförande i Svensk Geriatrisk  Förening (SGF)

Laura Fratiglioni
Professor Aging Research Center

Sven Erik Wånell
Direktör Stockholms Läns Äldrecentrum

Åke Fagerberg
Ordförande i Anhörigas Riksförbund

Krister Westerlund
Ordförande Alzheimerföreningen i Sverige

Publicerad | | i Nyheter |

Regeringskansliet sparkar de äldsta

Veteranen granskade föryngringen av makten i nr 1 2011. Regeringskansliet stod inför att öka graden av visstidsanställda samt att byta ut specialisterna mot generalister. Man har dragit ner på chefer och ökat mängden handläggare. I praktiken betyder det att arbetsstyrkan föryngras.

Samtidigt framhöll chefer på regeringskansliet att man ville tillvarata äldres kompetens.

Enligt Uppdrag granskning har dock en mycket stor del av de anställda som sagts upp funnits bland de anställda med längst anställningstid eller varit sådana som haft problem med sjukdomar, varit fackligt aktiva eller varit inblandade i konflikter med en chef.

En arbetsgivare har rätt att ta hänsyn till arbetsuppgifer när personal ska sägas upp. Men det kräver att personer med samma typer av arbete samlas i en grupp, och att turordningen sedan gäller inom gruppen.
På regeringskansliet har man bortsett från att många anställda har liknande arbetsupptifter. I flera fall har man delat in personal i “grupper” om en person, som alltså varit sist anställd i sin grupp och därför fått gå. På det sättet har man kringgått turordningsreglerna.

Enligt regeringskansliet förvaltningschef Anna-Karin Jatko har man inte brutit mot några regler när man minskat personalstyrkan.
-Självfallet har vi följt den lagstiftning som gäller. Det är ett omfattande avtal och det har jag ju naturligtvis följt i alla delar, säger hon till SVT.

Uppdrag granskning om uppsägningarna i regeringskansliet sändes onsdagen 20 september 20.00 i SVT 1.

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Läs Veteranens granskning av uppsägningar på regeringskansliet här: Maktens unga ansikte

Publicerad | | i Nyheter |
  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

    • Visst har storleken -
      Jovisst har storleken betydelse! Var i dag på Moderna Museet, som visar tre av världens mest kända, ... av Didania.
    • Det hör väl till åldern
      Just nu känns det som om jag blivit inlåst i ett torn som hon Rapunzel i sagan. Hon hade långt hår s... av etha.
    • Långsamätarens dilemma
                              Fällt byte.  (Maskerat eftersom anhöriga ännu inte underrättats) När jag ida... av bebe.
  • Diskuteras just nu

    • Intressant för vem?
      Vem har intresse av att ta del av beskrivna interna intriger, maktspel och knivhugg? Bokförfattaren ... av Gerd.
    • Ideellt arbete
      Någon har sagt: Utan allt ideellt arbete hade Sverige stannat. Själv bedriver jag läxhjälp på högsta... av Livslust.
    • Erbjudande med baktanke
      Är man en snyltare om man utnyttjar ett ”lockerbjudande” och sedan tackar nej när erbjud... av silverladyn.