Författararkiv - 2011/10

Under falsk identitet

Sofia Nordin

Gå sönder, gå hel

Norstedts,  ca 167 kr
Obehaglig. Det är den bästa beskrivningen av Sofia Nordins bok Gå sönder, gå hel. Men just obehaget och farhågorna gör att du måste fortsätta läsa för att få veta hur det slutar.
Vi får följa samma kvinna under två faser av hennes liv. En dåtid då hon som Lena förlorar förståndet och rymmer med sin tvillingsysters bebis. En nutid då hon som »Anna« regisserat sitt nya liv till fulländning för att dölja sitt förflutna. Ett vanligt namn, en vanlig man i ett vanligt hus med två vanliga barn som hon älskar lagom mycket.
Historien med den förvirrade Lena är otäck, men historien med analytiska Anna är obehaglig på flera sätt. Inte minst genom att hon skärskådar tillvaron för medelsvenssons och får läsaren att ifrågasätta äktheten i sin egen tillvaro.

Camilla Läckberg

Änglamakerskan

Bokförlaget Forum, ca 169 kr
Detta  är en Läckberg med extra allt. En familj försvinner spårlöst på 70-talet. En ettårig flicka är den enda som finns kvar. När hon som vuxen återvänder till familjens hus utanför Fjällbacka med sin man är det tydligt att någon vill dem illa.
Alla bär på hemligheter i boken, späckad med brott och sammanbrott, där alla inte är den de utger sig för. Huvudpersonen Erika Falk är om möjligt ännu nyfiknare än vanligt på fallet, som visar sig ha kopplingar till såväl lokal historia som till nazismen.

Tana French

Okänt offer

Albert Bonniers förlag, ca 42 kr (pocket)
En ung litteraturforskare hittas död på irländska landsbygden. Av en slump råkar offret vara en exakt kopia av polisen, och forne infiltratören, Cassie Maddox. Kvinnan visar sig också ha levt under taget namn – samma namn som Maddox själv använt under ett tidigare uppdrag.
Maddox uppdrag blir att hitta mördaren genom att spela den döda kvinnan, och leva hennes liv.
Vill du läsa en annorlunda deckare kan detta vara någonting för dig. Det är intressant att följa hur märkligheter i den döda kvinnans bakgrund och i hennes umgänge nystas upp och får sin förklaring. Och livet bland kulturforskare på den irländska landsbygden är stundtals småputtrigt mysigt. Boken kräver dock ett stort överseende med osannolikheter.

Digital teknik ska vara tillgång, inte tvång

Parkeringsplatser som bara kan betalas med mobiler, banker som vägrar hantera kontanter, information som bara finns på nätet och svårigheter med att få datasupport som pensionär utan yngre släktingar i närheten. Den digitala utvecklingen rusar framåt, men alla hinner inte med.

En huvudfråga för seminariet, som anordnades av SPF Stockholmsdistriktet, var att samhället måste fungera även för dem som inte använder ny teknik.
- Våra hjärnors förmåga att lära nytt är det ingenting fel på. Men, och det här är viktigt, det finns en grupp äldre som inte kan eller har möjlighet att ta del av den digitala tekniken. Och det ber vi våra politiker ta hänsyn till, sade SPF Stockholms distriktsordförande Kerstin Hallgren.

Och även om IT-minister Anna-Karin Hatt talade sig varm om vikten av digital delaktighet höll hon med om att offentliga funktioner ska fungera för alla, även de utan IT-vana.
- Vi befinner oss i en övergångstid, sade hon och lovade att ta med sig kritiken mot när digitala lösningar blir de enda lösningarna.

Många bland åhörarna hade känslan att utvecklingen går för fort. Och det poängterades vid flera tillfällen att de digitala lösningarna inte får ta över, utan måste vara komplement. Det ska vara “både och.”

- Skynda långsamt! Sverige behöver inte vara “bäst i världen” på att vara uppkopplade, var en kommentar från publiken.
Andra påpekanden från åhörare och scen var att Hjälpmedelsinstitutet kunde dela ut gratis surfplattor, att fixar-Malte ska få hjälpa äldre med krånglande datorer, att man borde skynda på utvecklingen av röststyrning av datorer så att även darrhänta och synsvaga kan bli digitala, samt att en tjänst för datasupport borde inrättas på SPFs kansli.

Stockholms före detta äldreborgarråd Ewa Samuelsson (KD), som fick stå till svars för mobilbetalning på parkeringsplatser och lokalbrist, samt SPFs omvärldsanalytiker Gunnar Degerman, som hyllade den digitala utvecklingen, talade också under konferensen.

Frid Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Köpstarka seniorer bortglömda konsumenter

En vanlig missuppfattning är att äldre inte konsumerar särskilt mycket mer än mat och boende. Men under de senaste 20 åren har pensionärers konsumtion i det närmaste hunnit ikapp den genomsnittliga befolkningens, enligt AMF Pension.

Utlandsresor, restaurangbesök, biobesök och elektronikprylar är några av de saker som seniorer lägger pengar på för att sätta guldkant på tillvaron. Precis som alla andra alltså.

– Undersökningen dödar definitivt myten att pensionärer bara köper mat och betalar hyra. Allt fler pensionärer kan i dag fortsätta att leva som tidigare och därmed också unna sig annat som till exempel resor, säger Carina Blomberg, trygghetsekonom på AMF Pension, till Dagens Nyheter

Publicerad | | i Nyheter |
1
Klicka & dela:
0
0

Birgitta, 69, driver hunddagis

Mellanpinschern April far plötsligt upp ur sin korg, rusar fram till dörren och skäller ivrigt. De andra hundarna svarar avmätt. Ett par minuter senare knackar det på dörren och Aprils matte tittar in.
Hundarna är fenomenala på att höra att det är deras ägare som kommer, förklarar hunddagisinnehavaren Birgitta Rhedin i Uddevalla. Det är otroligt!
Birgitta hade arbetat inom databranschen på bland annat SAAB och Volvo Aero i över 30 år.

1999, efter att amerikanska GM hade tagit över Volvo, skulle personalen minskas och alla anställda över 57 år erbjöds avtalspension.
– Jag var inte alls intresserad först, jag tänkte att det skulle bli för långsamt. Men när nästan alla mina arbetskompisar accepterade, ändrade jag mig.
Birgitta flyttade ut på landet för att hjälpa till att ta hand om sin gamla mamma, men när modern gick bort tre år senare, gick tiden alltför sakta. Plötsligt var en av veckans större händelser när sopbilen kom.

Så hon skaffade hund igen, sökte lite olika jobb (vilket inte var så lätt), började hjälpa till hos sin syster, som var tandläkare, under tiden som hon själv hade sin hund på dagis – ett hunddagis, som rätt som det var lades ut till försäljning. Och Birgitta började fundera.
– Folk sa till mig att jag inte var riktigt klok. Så gammal, och höftledsopererad var jag också, säger Birgitta och skrattar. Men killen som drev dagiset, han blev eld och lågor.

Under tre månader tog Brigitta över företaget på prov, men det räckte med ett par veckor för att hon skulle vara fast.
– Dels upptäcker man hur trevliga hundägare är! Och så är det härligt när de kommer och säger att det är fantastiskt att vi finns. Men det allra roligaste att varje dag sitta och titta på hur hundar i grupp uppför sig, hur de leker och kommunicerar. Vissa gillar varandra högt och rent, andra är likgiltiga, en del går inte alls ihop.

Planer på att sluta har hon inte alls.
– Visst finns det måndagsmorgnar då jag undrar vad jag sysslar med. Nästan alla mina syskon och grannar har gått i pension nu, de säger fortfarande: »Hon är inte klok, Gittan«. Men så länge jag känner mig pigg, tänker jag hålla på!

2
Klicka & dela:
0
2

D-vitamin bluff eller undermedel?

D-vitamin är viktigt för vår hälsa. Allra mest D-vitamin får vi av att vara ute i solen, då det bildas och lagras i kroppen. 80–85 procent av behovet anses komma från solen. På våra nordliga breddgrader riskerar vi att få alltför låga nivåer under vinterhalvåret när kroppens lager börjar ta slut.
Det går exempelvis, enligt en ny svensk vetenskaplig studie, att se i blodprover på våren vilka som har varit på vintersemester i solen och vilka som inte har varit det.

Vi får även i oss D-vitamin via maten, främst från fet fisk och berikade mejeriprodukter som margarin och mini-, lätt- och mellanmjölk. Men det är svårt att ersätta solen med mat. Hos äldre är dessutom tarmen sämre på att ta upp vitaminet från maten.

Extra tillskott har länge använts som läkemedel mot benskörhet. Bevisen för att D-vitaminbrist ökar risken för cancer, MS och diabetes blir allt fler. På senare tid har forskarna även kunnat koppla låga nivåer av vitaminet till bland annat depression, hjärt- och kärlsjukdom, sämre muskelfunktion och demensutveckling. En ny svensk vetenskaplig studie visar att D-vitaminbrist ger förhöjt blodtryck.
D-vitamin har delat den svenska expertisen i två läger. Det ena förespråkar tillskott till alla under vinterhalvåret. Andra, med Livsmedelsverket i spetsen, är mer restriktiva och menar att det finns för många frågetecken och för lite forskning om D-vitamin.

Mitt i alla larmrapporter står vi och undrar vad vi ska göra.
Är D-vitamintillskott en bluff eller ett undermedel?
– Det är varken det ena eller det andra. D-vitamin är viktigt, men botar inte allt, säger Tommy Cederholm, som är läkare och professor i klinisk nutrition och metabolism vid Uppsala universitet.
Hans eget förhållningssätt är att man ska behandla individer, inte alla.
– Tiden är inte mogen för att ge generella råd. Det behövs mer forskning. Vi vet att många har låga D-vitaminnivåer. Men äldre som bor hemma, äter en bra och balanserad kost och ofta är utomhus behöver med all sannolikhet inte kosttillskott.
– Men om man vet med sig att man tillhör en riskgrupp ska man be att husläkaren tar blodprov och så ska det följas upp, säger Tommy Cederholm, och tror att det inom fem år kommer att vara standard med D-vitaminprover på samma sätt som blodtryck och kolesterolvärden kontrolleras i dag.

Äldre människor som sällan är ute i solen tillhör dem som har störst risk att drabbas av D-vitaminbrist och Livsmedelsverket rekommenderar i dag tillskott på 10 mikrogram per dag till personer över 60 år som vistas lite i solen. Andra riskgrupper är mörkhyade, de som konsekvent använder UV-skyddande solkräm, småbarn, gravida, kvinnor med heltäckande kläder samt överviktiga.

Mats Humble, överläkare vid äldrepsykiatrin på Akademiska sjukhuset i Uppsala, anser att alla här uppe i norr bör ta tillskott under vinterhalvåret och riskgrupperna året om.
– D-vitamin, som vi ofta har brist på, är en av kroppens viktigaste substanser. Det är centralt för vår psykiska och fysiska hälsa, säger han.

Det är inte bara omdebatterat vilka som bör ha tillskott utan också oklart både vad som är en optimal nivå och vilken dos som är bäst att ge som tillskott.
– Alla vuxna kan ta kosttillskott på 50 mikrogram om dagen under lång tid utan kontroll, undantaget personer med bindvävssjukdomen sarkoidos och de som har en ökad aktivitet i bisköldkörtlarna, säger Mats Humble, och hänvisar till Europakonventionens fastställande av denna som en ofarlig dos.

Livsmedelsverket pekar på risker med en kraftig överdosering när fettlösligt D-vitamin ansamlas i kroppen. Alltför höga nivåer kan man varken sola eller äta sig till. Farhågorna handlar om att kombinera flera olika kosttillskott som innehåller D-vitamin så att 50 mikrogram per dag för vuxna överstigs, vilket är den gräns verket har satt som högsta dos utan risk för förgiftning. Livsmedelsverkets motsvarighet i USA har satt denna övre gräns för ett säkert intag dubbelt så hög.
Men Livsmedelsverket håller på att se över sina rekommendationer. I vinter blir verkets kartläggning av D-vitaminnivån i blodet hos vuxna klar. Denna, samt en nordisk undersökning av den vetenskapliga litteraturen inom området, kommer att ligga till grund för om Livsmedelsverket kommer att höja det rekommenderade intaget och om fler livsmedel kommer att berikas.

Text: Lillemor Lagerdahl
Foto (enkäter) Anki Almqvist

1
Klicka & dela:
0
0

Diskrimineringen av 55+ måste sluta

Enligt statistik orkar knappt varannan person arbeta till 65 års ålder. Genomsnittsåldern för att gå i pension är 63, och många slutar innan dess.

Även om regeringen vill få oss att arbeta även efter 65, genom att till exempel höja åldern för när man inte längre har rätt att arbeta från 67 till 69, så är den viktigaste gruppen att komma åt de som slutar jobba redan i 60-årsåldern, menar Ulf Kristersson.

För att åstadkomma detta måste villkoren för äldre anställda förbättras. Arbetsmiljöproblem måste åtgärdas så att människor fysiskt och inte minst psykiskt orkar arbeta längre. Rätt till deltid skulle kunna införas för äldre anställda. Men inga åtgärder spelar någon roll, om inte synen på äldre anställda förbättras.

De äldre måste själva tro på sin egen förmåga. Och arbetsgivare måste ta tag i problemen med åldersdiskriminering som förekommer på många arbetsplatser idag.

- Vi menar allvar med att vi tänker höja pensionsåldern, det finns ingen återvändo, säger Ulf Kristersson till DN.

Publicerad | | i Nyheter |

Bara varannan 64-åring jobbar

Om man frågar personer mellan 18 och 64 år om de tror att de kommer att kunna arbeta tills de fyller 65 svarar hela 75 procent ja, enligt en opinionsundersökning som Dagens Nyheter gjort.
Men om man faktiskt tittar på hur många som arbetar till 65 är siffrorna annorlunda. Färre än varannan 64-åring arbetar.

Men om man strävar efter att få människor att arbeta längre upp i åren går utvecklingen ändå åt rätt håll. Snittåldern för att gå i pension är idag 63 år. För femton år sedan var den 62, skriver DN.

- Allt fler har arbeten de tycker är roliga. De orkar arbeta länge. Man byter karriär, eller blir konsult på halvtid i sitt eget område, säger Ingemar Eriksson som utreder pensioner i syfte att höja den genomsnittliga pensionsåldern.

Idag har man rätt att arbeta fram till 67. Ingemar Erikssons utredning kommer att föreslå att den gränsen höjs.

Samtidigt skiljer sig förutsättningarna stort mellan olika typer av yrken. En akademiker som kommer ut i arbetslivet i trettioårsåldern har hunnit jobba 40 år när han eller hon fyller 70. En undersköterska som börjar arbeta när hon eller han är 20 har klarat av 40 år i yrket redan som 60-åring. Då är undersköterskans jobb dessutom betydligt mer slitsamt för kroppen.

1
Klicka & dela:
0
1

Läkare tycker dementa Ganna kan utvisas

- Migrationverkets förtroendeläkare är specialist i allmän medicin och företagshälsovård. Han håller inte med en läkare som är expert i demens. Utan att ha träffat mormor anser han att mormor kan utvisas, säger Ganna Chyzhevskas barnbarn Anna Otto i en kommentar till Veteranen.

Många har upprörts över utvisningsbeslutet som säger att dementa Ganna Chyzevska ska lämna sina barn och barnbarn i Sverige för att själv tvingas flytta till Ukraina. Utvisningen skulle ha ägt rum 4 oktober men Migrationsverket valde att avvakta i väntan på ett läkarutlåtande.

Och nu ser det alltså ut som om Migrationsverkets läkare gör bedömningen att den dementa 91-åringen kan utvisas.

De anhöriga har tidigare uttryckt förhoppningar i media om att EU-domstolen ska komma fram till att utvisningen är kränkande och stoppa Migrationsverkets planer.

Tidigare fanns en möjlighet för äldre med hela släkten i Sverige men ingen kvar i hemlandet att få stanna – den så kallade sista länken – men 1997 togs lagen bort.

Barbro Westerholm, tidigare ordförande för SPF, numera riksdagsledamot och Folkpartiets talesperson i äldrefrågor, har uttalat sig om fallet och anser att lagstiftningen måste ses över.

– Lika lite som man ska separera barn från sina föräldrar ska man göra tvärtom. Vi måste få fram principer för hur man behandlar så här sköra och gamla, har hon sagt till DN.

I sitt nyhetsbrev från 9 oktober tar hon upp frågan om Ganna Chyzhevska och pekar på att en dement man från Kosovo vars fru och son bodde i sverige inte utvisades på grund av att det förelåg synnerligen ömmande omständigheter. I Gannas fall har Migrationsverket dock gjort bedömningen att ömmande omständigheter saknas.

“Jag har svårt att se avgörande skillnader mellan de båda fallen.” skriver Barbro Westerholm och efterlyser uppföljning av hur det faktiskt går för de äldre personer som utvisas.

“Skickar vi iväg mycket gamla människor till omänskliga förhållanden eller inte. Samtidigt måste vi vara klara över att vi inte får skapa en situation som gör att vi försvårar för gamla föräldrar att komma och besöka sina barn här i Sverige av rädsla för att de inte åker tillbaka till hemlandet”.

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Publicerad | | i Nyheter |

Njut av höstens hattar

När höstens klara dagar kommer är det dags att ta vara på skogens gula guld. Svamp är en perfekt råvara för höstmiddagar, värmande soppor och matiga mackor. För den som inte plockar svampen själv finns flera sorter att välja på i grönsaksdisken, till exempel stora champinjoner och portobello.

Text: Malin Ottosson
Foto: Björn Tesch

5 x svamp

Tennis-VM för veteraner i full gång

Varför spelar du i VM?
- Jag har spelat sedan jag var liten, och spelade min första match när jag var 11 år. Jag har deltagit i både junior-sm och senior-sm innan jag blev 37 och började spela i veteranklassen.

Vad tror du om Sveriges chanser?
- Ja, det är ju väldigt många bra som inte gör mycket annat än att åker runt och spelar tennis. Men jag tror vi kan hamna någonstans i mitten. Det beror på om vi har tur i lottningen.  Förra VM slog vi tre lag och förlorade mot två, vilket placerade oss som 9 av 15 lag. Men nordiska mästerkapen i Norge vann vi förra året.

Hur kommer det sig att du fortfarande håller på?

- Tennis är väldigt socialt och trevligt. Det håller igång kroppen, och så får man komma ut och resa.
Jag har spelat i Tyskland i åtta år, och även i Österrike, Frankrike och England bland annat.

10-15 oktober är det alltså Turkiet som gäller och 2011 ITF Super Seniors World Team Championships. Sverige deltar med två damlag, 60 och 65 år, samt fem lag, i herrklasserna 60, 65, 70, 75 och 80.

På Sveriges tennisveteraners hemsida kan du läsa mer om tävlingarna.
Du hittar hemsidan HÄR.

Frida Andersson Johansson
frida.johansson@veteranen.se

Publicerad | | i Nyheter |
  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

    • Broderade dukar som gåva från Norge…
      Dessa fyra broderade dukar har min makes syster gjort. Hon har utställningar med hembroderat och sit... av Sherry.
    • Lika värde?
      Fick sent omsider syn på den långa diskussionen om människors lika värde och kan inte nu så långt ef... av Berit K.
    • berättarhöst
      Så har det blivit oktober och den första frostnatten är precis avklarad. Så nu har frostnupenheten i... av bebe.
  • Diskuteras just nu

    • Så enkelt höjer du din pension…
      ... av Sherry.
    • Klorkyckling
      Läste för en stund sedan på SvT-play om den amerikanska klorkycklingen, det låter otäckt och risken ... av Tatluser.
    • Rätt eller fel?
      Har precis avslutat Ingrid Carlbergs gedigna verk ”Det står ett rum här och väntar på Dej̶... av Livslust.