Författararkiv - 2012/2

Veteranens sida; EN NY VÄN

Under en tid av några år har jag nyfiket sökt mig igenom sidan EN NY VÄN och blir varje gång bedrövad av utbudet. Det som målar ut människan i annonserna  blir utifrån deras ordval. Genomgående kommer samma utbredande;  resor, promenader, god mat, rökare, ej rökare,  ett glas gott vin.
Gud sig förbarme så nedbrytande inför  hoppet  till att  finna en passande vän. Min önskan skulle vara att “den människan” bättre kunde beskriva sin djuphet; livet nu,  livet i  en framtid  och gärna  med ett  evighetsperspektiv. Joel 2:32 Förstå mitt klander, jag ber.

 Joel Stigestad
Konstnär f.d.handelsresande

6
Klicka & dela:
0
6

Så används ordet “brukare”

Jag har roat mig med att undersöka vad som står skrivet i olika medier avseende ”brukare”.
1.      Prismas engelska ordbok: Engelsk-svensk och Svensk-engelsk.  
         Specialversion 2005
2.      Bonniers svenska ordbok nionde upplagan 2006
3.      Internet baserade Wikipedia den fria encyklopedin och Wiktionary den 
         fria ordboken i februari 2012
4.      Oxford Advanced  Learner´s Dictionary of Current English Sixth
         edition 2003
5.      The Concise Oxford Dictionary Seventh Edition

1 Följande text finns att läsa i 1) ovan:
Engelska ordet Use kan översättas med en mängd olika ord och inlemmade i fraser och betydelse enligt nedan exempel,
Användning, begagnande, utnyttja, anlita, förbruka, göra slut på, uttömma etc. etc. resten är upp till var och en att läsa och bilda sig en egen uppfattning.
Svenska ordet Bruk/Bruka/Brukare kan översättas med en mängd olika ord och inlemmade i fraser och betydelse enligt nedan exempel,
Sed, medvetet, omskrivning av, härskande, begagna etc. etc.

2 Följande text finns att läsa i 2) ovan:
Sed, vana, odling, bearbeta och nu kommer ordet ”Brukare” som definieras på följande sätt:
”Person som använder (brukar) något (speciellt inom socialtjänsten) kan också vara person som är föremål för tjänster vård eller omsorg, klient etc. etc. (Egen kommentar, konstig skrivning).
(Det är ju konstigt att inte vårdtagare, patient, kund eller något annan beskrivning förekommer i denna ordbok och i detta specifika fall. Boken som skall vara bra och är utgiven för inte så länge sedan, egen kommentar).

3 Följande text finns att läsa i 3) ovan:

Brukare kan syfta på enl. Wikipedia:
A)     Ett äldre ord för arrendator.
B)     En person som använder en drog utan att falla in i ett missbruk.
C)     En klient inom omsorg, ofta kallas personer som har personlig assistans.
 
Jag tycker att skrivningen är märklig det är ju samma som skrevs under punkt 2 fast förenklat.

Det väl borde stå:

En person som har omsorg i form av personlig assistans skall kallas klient (eller något annat lämpligt, egen kommentar).

D)     En användare av en maskin, utrustning eller annan nyttighet.
         Om man sedan går vidare till Wiktionary får man upp 346 noteringar (betydelser) av brukare och dess olika former (eller heter det böjningar)?
         Jag orkar inte läsa igenom detta och därmed vet jag inte hur adekvat det är.

4 Följande text finns att läsa i 4) ovan:
Use/user
Ord för ett specifikt ändamål (skulle ju kunna vara brukare av någon tjänst). Utnyttjad.  Person som har drogproblem.
Sedan kan man ju förstås, generellt, gå in och titta på social service och social security ingenstans kan i alla fall inte jag hitta ordet ”user eller någon omskrivning av kära ”brukare”. Dessa tjänster är ju en del av skatten precis som hos oss (när vi jobbar) och avser support (också precis som hos oss) då man blir sjuk eller gammal eller arbetslös. Jag har aldrig hört orden user of the system då människor behövt utnyttja sina betalda avgifter och rättigheter.
I UK liksom här finns det personer som kritiserar detta genom att påstå att de bluffar. Det är likadant hos oss.

5 Följande text finns att i 5) ovan:
Ger ingen ytterligare information än vad som skrivits under punkterna 1-4.

Pehr-Göran Aspelin
Karlskoga

1
Klicka & dela:
0
1

Jag borde sett mammas demens tidigare

Ellinor Fagerman Jakobson försökte länge respektera sin mammas vilja. Men till sist tvingades hon “köra över” henne och placera henne på ett äldreboende för demenssjuka.
– Min mamma visste inte vad som var bäst för henne. Jag kände mig så lättad när jag väl hade fattat beslutet, berättar hon.
Tiden mellan de första tecknen på att mamman var demenssjuk och diagnosen kantades av oro och ständiga utryckningar. Ellinor fick ofta lägga allt åt sidan och åka till servicehuset där mamman bodde och hjälpa henne att leta efter plånbok, nycklar, färdtjänstlegitimation och id-kort.
– Mamma blev misstänksam och trodde att någon tagit hennes saker. Och när jag handlade åt henne räknade hon väldigt noga att växeln och kvittot stämde. Hon kanske kände att hon ville ha kontroll, men jag upplevde det som om hon inte litade på mig.

 

Ville inte se tecknen

I början hittade Ellinor olika förklaringar till mammans ändrade beteende och försökte tala henne till rätta. Men det ledde oftast ingen vart och till sist var hennes mamma så misstänksam att hon ofta låste in sig och satte säkerhetskedjan för dörren.
– En dag ramlade hon och blev liggande på golvet i timmar innan personalen lyckades ta sig in och hjälpa henne.
Ellinor fattade mod och skruvade bort säkerhetskedjan samtidigt som hon förklarade för sin mamma att hon inte behövde låsa in sig. Men trots att hon gick varsamt fram fick hon skuldkänslor. Det sitter i ryggmärgen att man ska visa respekt och inte sätta sig på andra, betonar hon.
– Jag oroade mig över vad som skulle hända om jag började styra och ställa. Mamma kanske skulle bli väldigt sårad och ledsen.

 

Kunde inte ansöka om boende mot hennes vilja

Demenssjukdomar har ofta ett långsamt förlopp och först efter några år stod det klart att mamman försvunnit in i en annan värld. Ellinor fick veta att hon inte kunde ansöka om en plats på ett boende mot mammans vilja.
– Jag insåg att det inte längre fanns något förstånd att vädja till och försökte bli god man. Men det skulle ta tid och så länge kunde jag inte ta ansvar för min mamma.
Ellinor vände sig då till husläkaren och bad om en remiss till hjärnröntgen. Diagnosen, vaskulär demens, visade sig vara den nyckel som krävdes för att biståndshandläggaren skulle kunna bevilja Ellinors ansökan. Efter några månaders köande kom mamman in på ett äldreboende för dementa och Ellinor kunde äntligen pusta ut. Trodde hon.
– Jag upptäckte snart stora brister i vården. De boende radades upp framför tv:n oavsett vilka program det var. Mamma var ofta smutsig och luktade ofräscht och hennes lägenhet var ostädad.
Till sist kunde hon inte lita på att mamman fick den vård och omsorg hon behövde och bestämde sig för att försöka hitta ett nytt boende. Den här gången hade hon turen att få plats på ett ställe där de var både proffsiga och empatiska.

 

Borde satt sig i i demensboenden tidigare

– Mamma var alltid snyggt klädd och ren och fräsch när jag kom. Hon deltog också i olika aktiviteter och fick komma ut i friska luften med jämna mellanrum.
Hennes mamma avled för några månader sedan vid 93 års ålder. Med facit i hand noterar Ellinor att hon borde ha tagit i problemet i tid och satt sig in i vad som krävs för att den demenssjuke ska få plats på ett boende. Det hade besparat dem båda onödigt lidande, menar hon.
– Jag tog hänsyn till min mammas vilja alltför länge. Men när en närstående inte längre förstår sitt eget bästa så måste man ingripa oavsett om man vill eller inte.

Text  Anna-Britta Ståhl

1
Klicka & dela:
0
1

Äldre diskrimineras

Vi kan dagligen läsa om hur den negativa människosynen på äldre bl a leder till vanvård inom äldreomsorgen, privat som offentlig. Äldre människor skall var tacksamma för att över huvud taget få pension eller vård på äldra dagar, oavsett om vi arbetat i 45-50 år och betalat in skatter och pensionsavgifter.Denna människosyn blev allmänt accepterad efter det alliansregeringen införde det djupt orättvisa skattesystemet där enbart unga och friska människor med jobb anses ha ett värdigt berättigande i samhället. Alla andra som pensionärer, sjuka och de som tvingas ut i arbetslöshet är en belastning. Allra tydligast visade det sig att det var viktigare att sänka krogmomsen med över 5 miljarder i stället för att justera pensionsskatten , vilket ju var högprioriterat inför valet.

Rolf Sturup

 

Publicerad | | i Tyck! |

En röst av längtan

Till romanen, som skildrar den åldrade Maliss erotiska längtan och uppgörelse med sin livshistoria, lägger skådespelet en egen hetta. Därför är det speciellt att det hela tar sin början i minus 25 grader. Men så är det när jag en vinterkväll köar utanför Hedesunda Folkets Hus. Ändå sorlas det och småpratet om boken yr likt snöflingor.
Alldeles intill mig står en kvinna, kanske i 80-årsåldern, som villigt låter sig omkramas. För första gången på länge har hon klivit utanför dörren.
– Jo men visst har je vörti sjuk å dåli, men det här kan je bara int missa! konstaterar hon.
Och snart nog blir vi ordentligt upptinade. Det är i mjuk badrumsbelysning Vanja Blomkvist, i rollen som Maliss Parre, kränger av sig frottébadrocken och spritt språngande vacker kliver ner i scenografins badkar. Romanen “Sin ensamma kropp”  hälld genom Vanjas bearbetning och temperament fungerar som en varm omfamning.
 Mogna kvinnors sinnlighet
Elsie Johanssons texter har en påtaglig kroppslighet. Författaren sätter ord på lusten och musten. Hennes huvudpersoner, såväl Nancy i triologin med samma namn, som Maliss, kliver tätt inpå oss i oglamourös mänsklighet; lite rumptjocka, aningen rynkiga och fuktiga under armarna. Här får det mesta klatscha fritt i berättelser som gång på gång bevisar att skönhet handlar mycket mer om utstrålning än om midjemått.
Karaktärerna är ofta lika frankt självrannsakande som huvudpersonen i Sin ensamma kropp. Vanja Blomkvist stiger upp ur badet, sveper om sig badkappan och formulerar de känslor så många av oss delar:
»Att bli gammal och förlora sig själv och bli beroende av andra, det vill jag inte! Jag vill inte… jag vill inte än!…Jag vill uppleva och leva, jag är inte förbrukad! Jag har kvar en massa värme, fuktighet och lust – jag vill till och med ha en kraftfull man att smeka och att blanda fötter med inunder täcket…«
En äldre kvinna som oförblommerat längtar efter sinnlighet. Efter att få bli kåt och vara nära. Kroppsligt och mentalt. Detta är ovanligt och underbart.

 

Kände mig som bokens Maliss
Minnet känns fortfarande påtagligt när jag flera månader senare träffar Vanja Blomkvist:
– Det finns en hunger efter att se en äldre kvinna stå på scenen och tala om livets stora frågor. Få känna att man inte är ensam om sina tankar och reflektioner.
Vanja är glad när hon beskriver hur föreställningen fungerar som ett samtal med publiken. Och hur mycket den på djupet också berör henne själv.
– Jag var redan från början rent dumdristigt övertygad om att detta skulle bli skitbra, annars hade jag nog aldrig vågat.
Teaterprojektet växte fram ur en mental svacka.
– Faktum var att jag för några år sen kände mig lite som bokens Maliss. Jag var rätt nere, funderade hit och dit över min tillvaro och längtade efter att få göra något som verkligen angick mig.
– Så en dag när jag stod och diskade hörde jag på P1 att Sveriges radios romanpris för 2009 tilldelats Elsie Johansson. Så kom en liten uppläsning ur Sin ensamma kropp. Och vet du, då kändes det som om en orkan drog genom mig. Den här historien ville jag berätta!
– Utan att fråga någon började jag bearbeta romanen – jag visste ju inte alls om jag skulle gå iland med projektet. Men Elise Johansson har ett sådant fantastiskt språk att jag bara kunde redigera fram vad som angick mig mest. Först efter fyra bearbetningar vågade jag ringa och be om lov. Elsie var väldigt generös och sa bara att »Ja men gör det du…«  Och nu när det hela har landat är hon lika glad som jag.

 

Många vill prata
Efter varje avslutad föreställning kliver Vanja Blomkvist ner i salongen och möter var och en som vill prata. Det är många.
– Allt handlar om att vara sann mot sig själv. Och det kan man vara på olika sätt. Maliss har ett dåligt emotionellt självförtroende och tror sig inte vara värd att bli älskad. Därför hamnar hon i en sorts tacksamhetsskuld till den som visar henne kärlek även om hon själv inte känner något. Själv funderar jag mycket över mitt eget liv, vilka relationer jag har valt att vara i och varför.
Vanja finner det inte alls underligt att publiken blir starkt berörd. Att somliga rörs till tårar.
– Men jag är fast övertygad om att vi alltid kan förändra våra liv lång upp i åren. Visst, du kanske inte precis kan omskola dig till läkare vid 70 men det finns möjligheter som är mer realistiska. Det viktiga är ju att vi vågar leva hela vägen ut. Att mitt gestaltande av den sent i livet nymornade Maliss rör vid en smärtpunkt, beror nog på att vi påminns om våra svårigheter att göra just det. Med åren blir vi allt räddare att närma oss det osäkra. Men det är som Maliss konstaterar »Tro, hopp och kärlek, det är farligt hela skiten!«

 

Många klichéer kring äldre
Arbetet med Sin ensamma kropp har fått Vanja Blomkvist att granska äldreklichéerna:
– Att vi förväntas se bakåt, att vi gärna ska lämna plats för de unga, att vi helst ska ha någon lagom sjukdom som vi ofta kan tala om och så att vi förväntas vara så översvallande glada och heltidsintresserade av våra barnbarn – om vi har några.
– Men hallå, långt ifrån alla känner så här. Det finns variationer och framför allt finns det en vilja att som äldre befria oss från myten om att vi skulle vara asexuella.
– Jag var och lyssnade när en känd föreläsare talade kring ämnet åldrande och sexualitet, och det var bara fokus på problem. Det var problem med att kunna och det var problem med att få lust. Ändå är min erfarenhet att både äldre kvinnor och män har en sensuell och sexuell längtan. Och det är om denna längtan Elsie Johansson och jag, på olika vis, vill tala. 

Sin ensamma kropp har hösten 2011 turnerat i norra Sverige. Planer för vidare turné finns och mellan den 1 – 8 mars spelas föreställningen på Play House i Stockholm.

 TEXT  PIA HUSS

Publicerad | | i Kultur |
  • Följ Veteranen på Facebook

  • Bloggas just nu

    • Enäggstvillingar…
      Det finns visst några som tror att jag och en annan här på Silver (en man) är enäggstvillingar. Det ... av Sherry.
    • Peppning
      Så har jag varit och lyssnat på ”Sveriges populäraste föredragshållare” Olof Röhlander s... av bebe.
    • Till dig som tror att det är trist i kyrkan..
      Idag var det verkligen full fart. Det var familjegudstjänst och det var fullt ös i kyrkan. En mycket... av Sherry.
  • Diskuteras just nu

    • Intressant för vem?
      Vem har intresse av att ta del av beskrivna interna intriger, maktspel och knivhugg? Bokförfattaren ... av Gerd.
    • Ideellt arbete
      Någon har sagt: Utan allt ideellt arbete hade Sverige stannat. Själv bedriver jag läxhjälp på högsta... av Livslust.
    • Erbjudande med baktanke
      Är man en snyltare om man utnyttjar ett ”lockerbjudande” och sedan tackar nej när erbjud... av silverladyn.